Arkiv februari 2011
Finland bra på integration
28/02/2011 by Mediaklipp
Sverige hamnar i topp i en ny studie över hur länder bedöms klara
invandringspolitiken. Finland är det fjärde bästa landet i studien.
Sverige
toppar listan över hur länder klarar integrationen. Finland är det
fjärde bästa landet i studien. Det visar den tredje upplagan av Migrant
Integration Policy Index (Mipex), som omfattar en jämförelse mellan
EU-länderna samt Norge, Schweiz, Kanada och USA.
Mipex
berömmer framför allt den svenska lagen som fördelaktig inom
arbetsmarknad, familjeåterförening och antidiskriminering. Själva
boende, utbildning och medborgarskap får dock inte lika höga betyg.
Sverige följs av Portugal, Kanada, Finland och Nederländerna. Sämst i
jämförelsen klarar sig Lettland.
Bakom Mipex studie
står den oberoende statliga myndigheten British Council, brittiska
tankesmedjan Migration Policy Group och en rad nationella partners.
Också den europeiska unionen har stött undersökningen med ett
finansiellt bidrag. Mipex definerar invandrare som en person som
invandrat på lagliga grunder. Asylsökande, papperslösa, migrerande
EU-medborgare eller människor med invandrarbakgrund men som inte själva
invandrat omfattas därmed inte.
Läs mer på sajten Migration
Integration Policy Index (MIPEX) (på engelska)
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Omfattande integrationsförsök för invandrare inleds
28/02/2011 by ifisk
Tio försöksprojekt som genomförs av sjutton kommuner har valts till
projektet Delaktig i Finland, som ska förbättra integrationen av
invandrare. Målet med projekten är att skapa en ny riksomfattande modell
för integrationsutbildning.
Delaktig i Finland är ett
av de största pågående projekten med målet att effektivisera
integrationen av invandrare. Projektet har inletts i samarbete mellan
och med medfinansiering av inrikesministeriet, arbets- och
näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands
Kommunförbund, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden. De
totala kostnaderna uppgår till nästan tio miljoner euro, varav
stiftelserna finansierar omkring hälften.
Försöksprojekt för
integrationsutbildning inleds i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo,
Vanda), Tavastehus, Raseborg, Åbo, Tammerfors, Vasa, Kust-Österbotten
(Kristinestad, Kaskö, Närpes, Korsnäs, Malax), Kuopio, Pudasjärvi och
Havslappland (Kemi och Torneå). Projektet Delaktig i Finland pågår fram
till slutet av 2013. Totalt deltar sjutton kommuner.
I
kommunernas projekt testas alternativa och flexibla sätt att ordna
utbildning och utbildningens innehåll utvecklas. I synnerhet
undervisningen i finska eller svenska språket, orienteringen i
samhällsfrågor och undervisningen som stöder sysselsättning och
delaktighet i arbetslivet ska effektiviseras. Utbildningens effektivitet
och resultat ska också utvärderas. Målet är att allt fler invandrare ska
få stöd för att komma in i arbetslivet.
Exempel
på försök som ska genomföras inom projekten:
-
undervisning och handledning för hemmamammor ordnad av
frivilligorganisationer
- stöd för inlärning av finska och svenska
språket genom språkbadsmetoden i förskoleundervisningen
-
grundläggande utbildning för unga som passerat läropliktsåldern
-
flexibel kombination av olika sätt som stöder sysselsättningen, t.ex.
språkundervisning, arbetspraktik och
arbetsorientering
- M
ålet med revideringen av integrationslagen, som träder i kraft i höst,
är att förbättra rådgivningen i invandringens första skede samt
integrationsutbildningen för personer som flyttar till Finland. Man vill
utveckla en tydlig modell med tre integrationsvägar som omfattar en väg
för invandrare som snabbt vill in på arbetsmarknaden, en väg för
invandrare som behöver särskilt stöd och en väg för barn och unga.
Läs
mera om projektet på inrikesministeriets
webbsida
Publicerad i8 Samhälle (RSS)
”Jag vill inte ha någon konsensuspolitik”
26/02/2011 by Mediaklipp
Närmare en miljon arbetstagare saknar fast anställningsförhållande.
Det motsvarar omkring en tredjedel av arbetskraften. Dan Koivulaakso
vill se till att den här tredjedelen får sin röst hörd.
Dan
Koivulaakso är född och uppvuxen i ett tvåspråkigt hem i Helsingfors.
Han har bland annat varit aktiv i Amnesty, olika sociala rörelser och
Flyktingrådgivningen. Följaktligen ligger migrationsfrågor honom varmt
om hjärtat.
– Ingen ger efter så mycket på sina rättigheter på
arbetsmarknaden som invandrare. Ett centralt problem är att många
immigranters uppehållstillstånd är kopplade till deras arbete, vilket
gör dem fullständigt beroende av sina arbetsgivare.
–
Ett av den nuvarande regeringens bättre förslag var att invandrare från
första början skulle få uppehållstillstånd för fem år. Då skulle de
lugnt kunna byta arbetsgivare om de blir utnyttjade. Men nu strandade
det här förslaget i utskotten. Tydligen blev högerpopulismen för stark.
Koivulaakso
tycker att det är fel att tillskriva Sannfinländarna hela ”äran” för de
senaste årens högerpopulistiska uppsving. Han menar att de stora
partierna varit minst lika goda kålsupare.
– Visst är
främlingsfientligheten och rasismen i Sannfinländarna oroväckande, men
den förklara bara delvis deras popularitet. Sannfinländarna har trots
allt inte haft någonting med regeringspolitiken att göra. De beslut som
fattas av socialdemokrater, centerpartister och samlingspartister är
knappast bättre än Sannfinländarnas åsikter, säger han.
Läs
hela artikeln på sajten Ny
tid
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Integration genom utbildning och arbete
26/02/2011 by Ahmed Hassan
Arbetslösheten i Finland är hög bland invandrarna och många barn med
invandrarbakgrund klarar inte utbildningen på grund av språksvårigheter
och kulturellt utanförskap.I
Finland stiger befolkningsmängden jämt och antalet invandrare ökar varje
år. Invandrarna kommer till Finland av olika orsaker såsom asyl eller
arbete. Enligt Befolkningsregistercentralen bodde 155 705 utländska
medborgare i Finland vid årsskiftet 2009 - 2010. Deras andel av Finlands
befolkning var ungefär 3 procent. Cirka 1/3 av de utländska medborgare
som bor i Finland är ryssar och ester. Andra större grupper är somalier,
araber och kurder. Av dessa är många nu (eller blir inom kort)
finländska medborgare.
Jag tycker att Finlands
integrationspolitik borde ändras under nästa regeringsperiod. På sistone
har vi i Finland haft en olycklig integrationspolitik utan konkreta
integrationsplaner för nyanlända invandrare (inkl. flyktingar,
gästarbetare etc.). Arbetslösheten är hög bland invandrarna och barn med
invandrarbakgrund klarar inte utbildningen på grund av språksvårigheter
och kulturellt utanförskap.
Däremot borde vi satsa på
invandrarna som nationell arbetskraft. De invandrare som redan bor i
Finland utgör en stor arbetskraftspotential. För att vi ska kunna
utnyttja denna arbetskraftsreserv borde vi halvera arbetslösheten bland
invandrarna genom stödreformer och skattelättnader för företag som
skapar jobbplatser.
Läs mera om Ahmeds tankar på hans hemsida
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Bilder från Kurdistan
23/02/2011 by Gerd-Peter Löcke
År 1991 hade den sexårige Midiya Zahir Hatam och hennes familj
tvingats fly sitt hemstad i norra Irak under arabiseringen. Under
flykten blev hon svårt skadad efter att ha blivit skjuten av en soldat i
april 1991. Innan hon 1994 kunde komma till Finland tillbringade hon
tillsammans med sin familj nästan tre år under extrem dåliga
förhållanden i ett flyktingläger. Jag träffade Midiya under en resa med
SFP-politiker till Stockholm.
Midiya
Zahir och Gerd-Peter Löcke (Foto: Tiina Kujala)
– Jag
minns hur det var när jag kom, berättar Midiya. Jag kom till Finland med
min pappa och saknade min mamma. Men jag var tvungen att lämna Irak för
minfamilj var rädd att jag inte skulle ha överlevt i de rådande
förhållandena i Irak. Från flygfältet fördes vi rakt till barnkliniken,
där jag fick de behövliga operationerna. Efter fyra månader på sjukhuset
flyttade vi till Ekenäs. Jag började lära mig svenska och fick gå i en
svenskspråkig skola.
Idag, sexton år senare, har Midiya
många järn i elden. Hon är färdig merkonom, är aktiv inom handikapp- och
invandringsfrågor och har producerat en film om Kurdistan. Filmen har
gjorts som ett beställningsarbete åt Raseborg stad och ger insikt i det
kurdiska livet. Filmen visar hur människor lever och klara av
dagsrutiner i byn Bawzé utanför staden Rania i nordöstra Irak. Nu
funderar vi tillsammans på en förevisning i Helsingfors. Gerd-Peter
Löcke
Du kan läsa mera om Midiya på henne blogg.
Delaktig i Finland
23/02/2011 by Mediaklipp
Det nya projektet Delaktig i Finland har till uppgift att underlätta
integreringen av invandrare i Finland. Aida Simidzija från Bosnien och
Lilian Ivars, projektplanerare berättar om sina liv på Radio Vega.
Att
lära sig språket och att ha ett jobb är det absolut viktigaste när det
gäller en lyckad integrering av invandrare det säger Aida Simidzija som
kom till Finland för 14 år sedan och det säger även Lilian Ivars som är
projektplanerare för K5 området i nya projektet Delaktig i Finland. Ett
projekt som ska skapa förutsättningar för invandrare att integreras i
Finland. Man ska skapa ett virtuellt språkinlärningsprogram och man ska
också se till att den nya integrationslagen som träder i kraft den 1:a
september förverkligas i kommunerna. Lagen innebär att alla invandrare
kommer att ha samma status oavsett om man är kvotflykting
arbetsinvandrare eller flyttat hit pga giftermål. Men att lära sig
språket är grundförutsättningen för en lyckad integration.
Lyssna:
Hör inslaget här
Läs
mera på Radiohuset
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Invandrarkvot populärt alternativ bland lärare
23/02/2011 by Mediaklipp
Många lärare vill ha en invandrarkvot i skolor och daghem, visar
tidningen Opettajas undersökning.
Av alla svarande säger 41
procent att invandrarbarnens andel borde begränsas till mellan 20 och 30
procent av alla elever. De menar att statens bostadspolitik borde sträva
till att invandrare bor på många olika håll i landet. Det är ändå inte
mer än en fjärdedel som håller med om att en stor del invandrare skulle
öka risken för stök och våld i skolan. En tredjedel av alla lärare
motsätter sig alla former av invandrarkvoter.Svenska
Yle / Nyheter
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Invandare endast kostnader?
23/02/2011 by ifisk
I den senaste tidens debatt om invandring har man ofta ställt
människor som har anlänt till Finland som kvotflyktingar eller
asylsökande mot övriga invandrare. Ska Finland ta emot invandare som
endast orsakar kostnader för oss, frågar Finlands Röda Kors partiernas
ordförande på sin webbsida.
Statsminister Mari
Kiviniemi, Centern tycker vill ha ett rättvist, redigt och
fungerande asylsystem som kan garantera att människor som behöver
internationellt skydd får hjälp. Enligt Kiviniemi måste asylsystemet
utvecklas så att man minskar missbruket och antalet ogrundade
ansökningar.
- Vi måste se över kostnadseffekterna av
återföreningen av familjer samt eventuella attraktionsfaktorer i
jämförelse med de övriga nordiska länderna och i fråga om EU-praxis,
anser statsministern.
Samlingspartiets ordförande Jyrki
Katainen tycker att debatten delvis har hamnat in på fel spår och
Finland på längre sikt behöver arbetskraft. Finland borde dock ta ansvar
för människor i behov av internationellt skydd.
-Det här är
inte någon antingen-eller-fråga, tycker Katainen.
Anni
Sinnemäki från De gröna påpekar att ingen
människa borde ses endast som en utgiftspost. Att hjälpa människor som
flyr krig eller förföljelse och som klassificerats som flyktingar av FN
är enligt henne en skyldighet som Finland inte får smita från. Sinnemäki
anser dock att inflyttare innebär också utmaningar.
-
Språkinlärning är nyckeln till att snabbt bli hemmastadd, anser
Sinnemäki.Kultur-
och jämställdhetsminister Stefan Wallin, SFP, lägger
speciellt viktigt på insatser för att hjälpa flyktingar bli hemmastadda
i Finland. Enligt honom har många flyktingar goda förutsättningar att
anpassa sig till ett nytt land och delta i samhällsbyggandet till
exempel genom sitt arbete.
- I grund och botten handlar det om att
hjälpa människor i nöd, så det är helt acceptabelt att det bland
flyktingarna finns människor som på grund av trauman, hög ålder eller
handikapp inte blir s.k. produktiva medborgare, anser Wallin.
För socialdemokraterna har varje människa ett oeftergivligt
människovärde och därför bör ingen ses endast som en utgiftspost. Enligt SDP
kan en betydande del av de människor som har kommit till Finland med
flyktingstatus finna arbete och därmed delta i samhällslivet.
Också
Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki anser att
människor är individer som inte kan värderas enligt avkastning och
kostnader. Enligt Arhimäki är en sådan lösning inte ens möjligt på
förhand.
- Det väsentliga är att alla erbjuds möjlighet att
delta i samhället som fullvärdiga medlemmar, anser Arhimäki.
Kristdemokraternas
Päivi Räsänen vill se en medmänsklig asylpolitik som möjliggör en öppen
process som tryggar människors rättsskydd.
- Vi behöver
arbetsdriven invandring. Vi accepterar inte diskriminering eller rasism
i någon form, tycker Räsänen.
Också Sannfinländarnas
Timo Soini ser inte kvotflyktingar som en grupp där man ska
fundera över kostnadsfrågor. När det gäller andra invandrare tycker han
dock att de ska ha sådana förutsättningar att anpassa sig till Finland
som inte gör en utgiftspost för Finland.
Läs hela
valfrågan på Röda
korsets hemsida.
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Integration är nyckeln till lyckad kulturell mångfald
22/02/2011 by ifisk
De europeiska politikerna kritiserar starkt sina länders misslyckade
integrationspolitik. Bra integration är nyckeln till lyckad kulturell
mångfald, sade minister Thors när hon höll ett anförande på Etno Forum i
Helsingfors.
Migrations- och Europaminister Astrid Thors tog ställning till
den europeiska diskussionen om hur kulturell mångfald i ett samhälle kan
lyckas när hon höll ett anförande på Etno Forum i Helsingfors. Enligt
minister Thors är det i den moderna världen typiskt med mosaikartade
identiteter: Det finns somaliska finländare och engelska finländare.
-
Kulturell mångfald innebär att man lever efter landets lagar, att man
har möjlighet att lära sig ett av nationalspråken, men också har
möjlighet att upprätthålla sin egen kultur - och själv välja sin
identitet, sade ministern.Enligt
minister Thors är situationen i Finland och t.ex. Tyskland mycket olika.
-
I de länder där man nu kritiserar integrationen eller den kulturella
mångfalden försökte man där någonsin integrera invandrarna? I Tyskland
tänkte man inte ens på att gästarbetarna stannar i landet. Det är inte
lätt att hitta bra integrationsmodeller, sade ministern.
Integration
är en del av vår migrationspolitik och vi har särskilt satsat på den
under denna regeringsperiod.
- Under denna valperiod har vi satsat
mer på integration än någonsin tidigare. Kommunersättningarna har höjts,
tiden för ersättning för kvotflyktingar blir längre och EU-medel har
riktats på integration. Den nya lagen om främjande av integration har
stadfästs. Tiden för förberedande undervisning har förlängts och en
avsiktsförklaring med huvudstadsregionen har ingåtts. En ny typ av
integrationsmodell skapas genom försöket Delaktig i Finland och
kvaliteten på integrationsutbildningen blir bättre, sade ministern.
Hur förs debatten om invandringen?
22/02/2011 by ifisk
Utlänningsfientligheten håller sig till stora delar inom lagen, men
där florerare den nog. Man använder täckmantel, diskuterar
integreringsproblem och brottslighet, men samtidigt generaliserar man.
Finland
har tagit emot invandrare eller gästarbetare genom tiderna, oftast i
mindre skala. Finland behöver sina invandrare, men är invandrarna
integrerade i vårt samhälle, frågar sig Ida Fellman?
Utlänningsfientligheten i debatten håller sig till stora delar inom
lagen, men där florerare den nog. Man använder täckmantel, diskuterar
integreringsproblem och brottslighet, men samtidigt generaliserar man.
Och så finns det ju de som säger rakt ut sina åsikter om invandrare.
Diskussionen
omkring asyl- och immigrationsfrågorna har ökat framförallt under början
av 2010. Åsikterna har delats och blivit mer tillspetsade. Men
invandrare, flyktingar, gästarbetare och utlänningar har funnits med i
Finlands historia länge.
Läs, hör och se mera om
integrationen på Yle
Arkivet
Om att inte kunna stanna hemma
22/02/2011 by Mediaklipp
Alla människor bär på en historia. Ibland börjar jag fundera på det
när jag möter folk på gatan. Vem är hon eller han och hur ser dennes liv
u?
Oftast är människor på gatan bara förbipasserande
människor. Men det vore säkert en bättre värld om alla stannade upp lite
oftare för att påminna sig själv om att alla dessa människor är
människor med känslor, minnen, framtidsdrömmar, sorger och glädje.
Särskilt människor med annat ursprung får mig att undra hur de har
hamnat i det här landet.
Invandrare är inte lika vanligt här
som i Stockholm där jag är uppvuxen, så jag är liksom van med att det
finns ganska blandat med folk från världens alla håll. Jag tror inte att
man kan förstå allt flyktingar gått igenom. Det är så overkligt för oss
och svårt att få grepp om, när det enda vi vet är ungefär det vi hör och
ser på TV. Vi inser alltför sällan hur lång väg det har varit för många
att ta sig till det här landet och hur stora risker som tagits. Vi
tänker att det är människor som nu tyckte att saker gick lite fel till i
hemlandet så de bestämde sig för att pröva lyckan här. Vi inser inte att
det får många har varit ett val mellan att leva eller att dö.
Det
är först när man träffar på livs levande människor som berättar sin
historia som det slår en att det i alla länder inte är en självklarhet
att leva i frihet. Min fina vän Sheyda som till min och hennes andra
vänners glädje sist och slutligen hamnade i Mariehamn och Helsingfors
började sitt liv i Iran och skriver lite om det i sin blogg. Där har hon
också ett filmklipp som verkligen får en att fatta vad det handlar om.
Läs
mera på bloggen SoufiRoxxx
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Men han är ju en neger!
21/02/2011 by Mediaklipp
Hon heter Bitte, är 35 och har bott åtta år i Stockholm, men rötterna
är alltid i Österbotten. Hon frågar sig, varför det tycks fortfarande
vara okej att använda n-ordet.
Det verkar, speciellt
bland den lite äldre generationen, fortfarande vara okej att använda
n-ordet. Och i lilla Österbotten har jag också stött på många som
använder det, eftersom de” inte vet vad man annars ska kalla dem”. Och
för att man kommer undan med det, när det inte finns så många
invandrare. Jag har också reagerat när jag hört folk säga: ”Vem var den
där n*gressen som satt där borta?” Helt utan tanke på att det skulle
vara nåt fel med det.
Ja, tiderna förändras och om man
tänker så (eller inte tänker alls) är det verkligen dags att tänka om!
Förstår man inte att det är stötande? Efter att ha bott ett antal år i
Sverige och speciellt i invandrartäta områden, där vi som var svenskar
(eller såg ut som svenskar och pratade svenska) var en minoritet – jag
skojar inte – skulle jag aldrig komma på tanken att vända n-ordet.
Varken i manlig eller i kvinnlig form. Jag har många vänner som har
afrikanskt ursprung eller annars är mörkare i hyn och jag tycker det är
fullständigt respektlöst att kalla nån så. Min sambo hade en mycket bra
liknelse och han sa en gång såhär: ”Att kalla nån för n-ordet är att
spotta nån i ansiktet och sedan be om ursäkt för det.”
Precis
så är det. I alla tider har människan varit så uppfinningsrik och
påhittig. Vi hittar på en massa smeknamn för folk och fä, för saker vi
gör. Ska det då vara så svårt att använda något annat än n-ordet? Tänk
om vi skulle våga sluta använda hudfärgen och kalla folk för det de är:
mammor,
pappor, barn, företagare, tränare, människor eller till och med vid namn
om vi vet det. Vågar vi det?
Bloggen Bitte
med bihang
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Österbottens Organisationssmedja fick kulturbidrag
21/02/2011 by Mediaklipp
Österbottens förbund har beviljat 5 000 euro i kulturbidrag till
Finlands Flyktinghjälps projekt Österbottens Organisationssmedja.
Flyktinghjälpen
har motsvarande organisationskedjor i huvudstadsregionen och Birkaland.
De hjälper invandrare att grunda föreningar och ger råd om ekonomi,
administration och om hur man söker stöd. Övriga finansiärer är Vasa
stad, Kultur Österbotten och Penningautomatföreningen. Av
Barbro Westerberg
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Röstspärr förminskar vår demokrati
21/02/2011 by Daniel Tunér
Regeringen vill införa en röstspärr i riksdagsvalen på 3 procent och
grundlagsutskottet vill sänka den till 2 procent. Men varför införa en
röstspärr över huvud taget?
Skulle ett
röstspärr ha funnits då partiet De gröna bildades skulle dess
riksdagsinträde ha försenats med 8-12 år. Då skulle miljön inte på samma
sätt lyfts upp i debatten med försenade åtgärder som följd. Därför är
det ironiskt att justitieminister Tuija Brax (De gröna) är drivande i
denna reform av vallagen. Men även Samlingspartiet och Centern lär ha
intresse att minska medborgarnas påverkningsmöjligheter.
Jag
anser det vara mycket beklagligt att regeringen vill förminska vår
demokrati när man på andra håll i världen kämpar för att utöka den. Ska
de väljare som vill stöda ett nytt parti se sina röster nonchaleras och
kastas på sophögen? Då kan vi fort få ytterligare tiotusentals
soffliggare. Varför rösta om ett parti inte har en rimlig chans? Under
de senaste fyra åren har sex nya partier registrerat sig i
partiregistret. Varför ska de motarbetas på detta sätt? Är de etablerade
partierna rädda för konkurrens om rösterna?
Eftersom
införande av en röstspärr måste godkännas av två på varandra
efterföljande regeringar finns det endast en lösning: att väljarna och
vänner av demokrati ser till att det blir en annan regering efter valet
i april.
I riksdagsvalet 2007 röstade 54 894 finländare på något
av de små partier som den gången inte fick någon representant invald.
Ska dessa framöver lägga sig på soffan eftersom de upplever att deras
parti inte har någon chans?
En röstspärr gagnar oss inte,
visa det med röstsedeln för än så länge räknas den.
Daniel
Tunér
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Invandrare i nya vindar
18/02/2011 by Mediaklipp
Den invandrarkritiska vinden uppmärksammas mycket och kritik kan vara
konstruktiv och nyttig, oberoende vad man jobbar med. Men hur nyttig är
kritiken för dem som ska jobba med integrationsfrågor.
Wille
Rydman, ordförande för samlingspartiets unga mötte Kristina
Stenman, migrationsdirektör vid inrikesministeriet under ledning av Rolf
Granqvist.
Lyssna på debatten
om invandring och intergration
Svenska Yle / Fördjupning
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Arbis startar finlandssvenskt invandrarprojekt
17/02/2011 by Mediaklipp
Helsingfors stads Arbetarinstitut eller Arbis, vill hjälpa invandrare
med finlandssvensk anknytning. Till sin hjälp har de fått ett understöd
på 120 000 euro för att förverkliga projektet "Delaktig i Finland".
-
Vi vill hitta invandrare som till exempel är gifta med en finlandssvensk
eller har släktingar i Sverige, och erbjuda dem hjälp för att kunna
integreras på arbetsmarknaden, säger Arbis rektor Gunborg
Gayer.
Hon påpekar ändå att det är viktigt att vara
realistisk och även ge invandrarna baskunskaper i finska, eftersom man
knappast klarar sig utan det språket i Helsingforsregionen idag. Av
Sofia Ekblom
Lyssna: Så
här säger Gunborg Gayer om programmet.
Läs mera
på Svenska
Yle / Huvudstadsregionen
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Delaktig i Finland
16/02/2011 by Tanja Ljungqvist
Med glädje har man fått konstatera att staden Raseborg kommer att
satsa på sina invandrare genom projektet ”Delaktig i Finland”, som
staten understöder. Jag hoppas att projektet lyckas och ger ett önskat
resultat. Vår
region är faktiskt en av de gynnsamma för invandrare, fördomar är inte
så starka och människor börjar vänja sig med mångfalden. Lite påminner
det mig om Österbotten som jag besökte i höstas just i det ärendet:
integration. Jag var imponerad av hur Österbotten klarat sig i frågan.
Det
jag också fått känna av är människornas inställning som är öppen och
positiv. Jag tänkte för mig själv att österbottningarna måste ha gett
chansen till att det lyckades från första början, frisinnigt. Västra
Nyland är en region som redan i många år haft invandrare bland sina
invånare.
De företagen som presenteras i artikeln ”Glöden
att jobba” (VN 8.2), som sysselsätter invandrare och gör det på grund av
mänskliga kvalifikationer, är det bara att lyfta på hatten för. Glatt
överraskad blev jag att det finns flera av dem.
Det är
viktigt att se människan bakom hudfärg och brytning. I alla kommuner är
det tyvärr inte så ännu, det förekommer incidenter som pekar på fördomar
och intolerans, fortfarande går många invandrare arbetslösa och pga det
vill de flytta till stora städer i hopp om bättre arbetsmöjligheter,
vilket inte alltid stämmer.
En kommentar ännu till projektet
är att det innehåller utbildning för handledare som skall hjälpa
invandrare. Det är en investering i framtiden som kommer att bringa
mycket fler nyfinländare till regionen. Projektet är välkommet och jag
hoppas att det organiseras på bästa sätt och tjänar sitt syfte.
Att
ha invandrare som sina grannar, arbetskamrater och förhoppningsvis som
vänner kan ge mycket, och i gengäld behövs bara vilja och intresse.
Tanja
Ljungqvist
Publicerad 12.02.2011 i tidningen Västra Nyland
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Integration och mångfald olika saker
14/02/2011 by Mediaklipp
Bra integration är nyckel till lyckad kulturell mångfald, säger mingrations- och Europaminister Astrid Thors ( Sfp). De europeiska politikerna kritiserar sina länders misslyckade integrationspolitik, inte kulturell mångfald i sig.
Kulturell mångfald är att leva efter landets lagar och att man har
möjlighet att lära sig ett av nationalspråken men också har möjlighet
att upprätthålla sin egen kultur och själv välja sin identitet, sade
Thors i ett anförande på Etno Forum i Helsingfors.
I
den moderna världen finns det mosaikartade identiteter. Det finns
somaliska finländare och engelska finländare. Situationen i Finland och
till exempel Tyskland är mycket olika, sade Thors.
- Försökte
man i de länder där man nu kritiserar integrationen någonsin integrera
invandrarna, frågar sig Thors. I Tyskland tänkte man inte ens på att
gästarbetarna stannar i landet, tror hon.
Läs mera på Svenska
Yle / Nyheter
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Rydman: Invandrarna bör bli finländare
14/02/2011 by Mediaklipp
Finland borde inte med skattemedel upprätthålla invandrarnas
ursprungliga kultur utan satsa på att invandrarna anpassas till det
finska samhället, säger Samlingspartiets unga i ett pressmeddelande.
Ledarna
i de största länderna i Europa är eniga om att det är skadligt att stäva
efter mångkultur, både för mottagarlandet och för invandrarna själva.
Det har Angela Merkel i Tyskland, David Cameron i
Storbritannien och Frankrikes Nicolas Sarkozy medgett. Varför
blundar Finland fortfarande för det här, frågar sig ordförande Wille
Rydman.
Läs mera på Svenska Yle / Nyheter
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Invandrare samlas i särskilda stadsdelar
14/02/2011 by Mediaklipp
I de stora städerna finns redan flera stadsdelar där andelen personer
med invandrarbakgrund ökat klart samtidigt som andelen förblivit låg i
andra bostadsområden, trots att invandringen ökat.
-
Boendesegrationen är i internationell jämförelse fortfarande måttlig i
Finland, men utvecklingen på 20 år har framskridit så att skillnaderna
mellan olika bostadsområden har förstärkts, säger Vilkama som skriver
sin doktorsavhandling om saken. Hon talade på ett forum för etniska
relationer i Helsingfors på måndagen.
Enligt Vilkama
märks utvecklingen klarast i Åbo och huvudstadsregionen. I Åbo finns det
3-4 förstäder där andelen invånare med främmande modersmål ligger klart
över stadens medeltal. I till exempel Kråkkärret är andelen nästan 40
procent. Vilkama tror att samma utveckling fortsätter. Fenomenet är
vanligt överallt i världen. (FNB)
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Varför till riksdagen?
12/02/2011 by ifisk
Ahmed Hassan är född i Somalien i en somalisk familj och kom till
Finland i början av 1990-talet som nioåring. Han växte upp i Helsingfors
och har studerat förvaltning och ledarskap på universitet i London. För
tillfället studerar han på Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Han
har också ett stort idrottsintresse, framförallt fotboll ligger honom
nära hjärtat. Men även att resa och se nya länder och kulturer är en
viktig del av hans liv.-
Jag har alltid vetat vad jag vill bli, politiker, seriös ambitiös med
tydliga resultatmål på agendan. För att kunna uppnå mina mål vill jag
arbeta för en fungerande mångkultur, där individens frihet samt
socialliberala rättigheter och skyldigheter lyfts fram.
Ahmed
vill arbeta för ett Finland som tillvaratar den potential och kunskap
som människor med utländsk bakgrund har, det vill säga en bättre och mer
inkluderande integrationspolitik än idag. Enligt Ahmed borde samhället
satsa mera på utbildnings- och arbetspolitik där alla har möjligheter
att vara med. Finland ska vara möjligheternas land.
- Jag
vill tillvara de möjligheter som samarbete över språk- och
kulturgränserna ger. Men också de nationella gränserna. Finland ska vara
en del av det internationella samarbetet.
Ahmed Hassan ställer
upp i riksdagsvalet för Svenska folkpartiet i Helsingfors
Läs mera om Ahmed Hassan på hans hemsida.
Tvångsäktenskaps kedja fungerar
12/02/2011 by Mediaklipp
Det har uppkommit att flere unga flickor har skickats till hemlandet
för att ingå tvångsäktenskap. Men tvångsäktenskaps kedja fungerar även
åt andra hållet.
Minoritetsombudsmannen har inte
tagit tag i denna sak med den kraft som det skulle behövas utan i
stället koncentrerat sig på att minska på Finländarnas
uttryckningsfrihet. Man kan därför frågesätta om Minoritetsombudsmannen
sköter sin uppgift så som det är stadgad. Minoritetsombudsmannen är en
myndighet vars grundläggande uppgift är att främja etniska minoriteters
och utlänningars ställning, likabehandling och rättsskydd. Då vi kommer
till rättsskydd är det klart att tvångsäktenskap är av den typen av
tvång som bör vidas åtgärder emot. Det är moraliskt fel att vi låter
sådana här saker ske i vårt land och tyst godkänner dem genom att inte
ta tag i saken med den kraft som det skulle kräva.
Problemet
kunde lösas genom att inga äktenskap bundna i något annat land skulle
vara bindande då det gäller invandrare som kommit som flyktingar till
Finland, detta skulle gälla de som reser från Finland för att gifta sig.
Tyvärr är lagen för tillfället sådan att tvångsäktenskap inte är
olagliga i Finland. Tvångsäktenskaps kedja fungerar även åt andra
hållet. Man söker sig in till Finland via äktenskap. Mikael
Korkman
Läs mera på HBL:s
blogg
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Lönsamt arbete går före medborgarlön
10/02/2011 by ifisk
I Slaget efter tolv från den 7 februari diskuterade De nyas råd
medborgarlön. Gerd Peter Löcke (Tyskland), Richard Owusu (Ghana), Luca
Maurizi (Italien) och Ilya Spiegel (Ryssland) under Johan Anderssons
(Sveriges) ledning.
Den moderna diskussionen om medborgarlön
i Sverige och Europa startade på 1970-talet, men idén är egentligen
mycket äldre än så. Förutom i Europa diskuteras medborgarlön även i
Nordamerika, Latinamerika och Sydafrika. I princip ska medborgarlönen
trygga människans grundinkomst genom att man slår ihop de redan
existerande bidragssystemen.De
nyas råd var snabbt överens om att dagens bidragssystem är många gånger
väldigt byråkratiskt och krångligt. Men rådet ville ändå inte ersätta
stöd och bidrag med en medborgarlön, som barnbidrag, till alla. Visst
vill de flesta jobba och leva utan stöd, men om de nämnda 440 euro
skulle betalas ut utan villkor så kan systemet lätt skapa en viss
subkultur. Arbetet är inte nödvändigtvist lockande och arbetsmarknaden
kan lättare få billig arbetskraft som Tysklands stödsystem med 400
euro-jobbet visar.
Rådet värnade om en välfärd som tar hänsyn
till behovet av trygga individuella lösningar där möjligast många kan ta
ansvar för sig själv och andra. Välfärden kan endast skapas genom ett
system som gör arbete lönsamt och genom samspel mellan den offentliga
sektorn, näringslivet och tredje sektorn.
IFISK:s ordförande Gerd-Peter
Löcke föreslog i sin resumé att medborgarlönen snarare skulle
användas som personligt inkomststöd för de medborgare med låga inkomster
som starkt engagerar sig inom den tredje sektorn.
Lyssna till De
nyas råd - ett direktsänt debattforum på Radio Vega.
SOS-kriscentret - Främjande av mental hälsa i krissituationer
10/02/2011 by ifisk
SOS-centret i Helsingfors ge all krishjälp och rehabilitering, som
syftar till att främja människors förmåga att klara sig och till att
förebygga marginalisering i samhället och mentala problem. Bland annat
koordinerar SOS-kriscentret stöd för brottsoffer i södra Finland och
erbjuder krishjälp även för invandrare och deras familjer, vid behov via
tolk på klientens modersmål. Centret erbjuder också stöd för att
förebygga självmord.
I verksamheten ingår psykosocial
förstahjälp i nödfall, genom kristelefon mottagning av klienter för
kortvarig rådgivning. Den nationella kristelefonen tar årligen emot över
60 000 samtal. SOS-kriscentret organiserar också rehabiliteringskurser
för dem som har gått igenom svåra livskriser.
SOS-kriscentrets
kontaktuppgifter
Publicerad i8 Samhälle (RSS)
Raseborg vill integrera invandrare
07/02/2011 by Mediaklipp
Raseborg deltar när Finland ska lära sig att göra ett bättre jobb. Nya
finländare ska kunna bli delaktiga i samhället bättre och snabbare än
hittills.
Det här ska ske genom ett nytt stort
integrationsprojekt som heter "Delaktig i Finland". Raseborg får 275 000
euro i understöd av staten för projektet. Ett av projektets mål är att
snabbare få invandrare ut i arbetslivet. Raseborg deltar som ett av tio
pilotområden i Finland. Målet är att skapa en helt ny modell för
integration i Finland.
Invandrarna i Raseborg upplever att de
oftast enbart får invandrarrelaterade arbeten så som tolk eller
stödperson.
"Delaktig i Finland" pågår till slutet av 2013
och det finansieras av tre ministerier, Inrikesministeriet, Arbets- och
näringsministeriet, Undervisnings- och kulturministeriet, samt av
Kommunförbundet, Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.
Lyssna:
Anställer
företagare invandrare?Svenska
Yle
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Språk, vård och integration
07/02/2011 by ifisk
På sin blogg funderar Christel Liljeström över den goda sjukvård som finns i Finland, vilka utmaningar den står inför och hur en trygg och säker vård ska garanteras i framtiden.
”På sjukhuset finns nyfinländare som arbetar med allt från att hämta
blomstervaser till avdelningsläkare. Kulturer möts då patienten är som
svagast. Kanske det är bra. Kanske det är just då som människan är som
svagast man tar emot hjälp utan att ifrågasätta onödigheter eller låta
sina fördomar styra. Detta minskar dock inte behovet av att patienten
får sin vård på sitt modersmål. Må sedan modersmålet vara finska eller
svenska. Vi vet att vårt samhälle kommer att vara beroende av utländsk
arbetskraft i framtiden. Därför skall vi nu bygga upp strukturer som
möjliggör att de såväl integreras i samhället som att språkinlärningen
underlättas.”
”Integration baserar sig ofta på språk.
Om man inte kan umgås i vardagen med sina medmänniskor kan man knappast
heller känna sig som en del av samhället. För de finskspråkiga är detta
en ny situation. De har sällan (om inte aldrig) råkat ut för att de inte
i Finland blir bemötta på finska. Att sedan i vårdsituation möta en
vårdare som talar engelska (och ve och fasa: i detta fall svenska!) får
deras verklighetssyn att vackla. För oss finlandssvenskar gäller det att
möjliggöra språkintegration också på svenska. Det kommer att vara
grunden för en fortsatt vård på vårt modersmål.” Christel
Liljeström
Läs mera på Christel
Liljeströms blogg
.
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Religion ett hinder för integration?
04/02/2011 by Mediaklipp
Hur har muslimerna integrerats i det finländska samhället? Hur
upplever de själva sin situation i Finland? Vilka utmaningar står de
inför och vilka utmaningar står det finländska samhället inför i och med
det ökade antalet muslimer idag?
Dessa frågor dryftades
då politiker, representanter för myndigheter och muslimska
organisationer samlades på ett muslimseminarium i onsdags. Seminariet,
som organiserades av kultur- och religionsforumet Fokus, Visiofoorumi,
samt riksdagens människorättsgrupp, var en del av den av FN utsedda
veckan för interreligiös harmoni (World Interfaith Harmony Week), som
firas för första gången i år.
Problemet som
lyftes fram både av representanter för myndigheter och muslimerna själva
är dock att det inte finns en utnämnd talesman som representerar
muslimerna som helhet i Finland. Detta beror delvis på att mångfalden
bland muslimerna i Finland är stor.
- Vanliga muslimer kan
nödvändigtvis inte skilja åt vad som är religion och vad som är kultur.
De talar i islams namn, då det egentligen kan vara frågan om en
kulturell sed eller norm, konstaterade imamen Walid Hammoud.
Läs
hela artikeln på Arbetarbladets
hemsida.
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Luckans integrationstjänster fortsätter
04/02/2011 by Karl Norrbom
Tack vare SFP ministrarna Stefan Wallins och Astrid Thors
samt statssekreterare Marcus Rantalas arbete för att främja
integrationstjänster för invandrare har Luckan
i huvudstadsregionen den 3 februari fått det glada beskedet att
föreningen kommer att erhålla verksamhetsunderstöd från RAY. Medlen går
till upprätthållandet av en låg-tröskel mötesplats med information- och
rådgivningstjänst för invandrare. Verksamheten är till för att förebygga
marginalisering, befrämja hälsa och välmående genom att stöda individen
utgående från dennes individuella behov samt hitta rätt i det finländska
samhället med särskild tyngdpunkt på det finlandssvenska.
Luckan
erhöll information om det negativa avslaget i december 2010 från RAY,
men genom statsrådets behandling har nu beslutet ändrats.
.
.
De nyas råd 2011
01/02/2011 by Gerd-Peter Löcke
Nu har Johan Andersson tagit över som värd för rådet. Den första
diskussionen den 24 januari handlade om bortklemade finländare. Susan
Haraldson, Ilya Spiegel och Richard Owusu gav sin syn
på Finlands bidrag och välfärdstjänster samtidigt som de berättade hur
samhället tar hand om medborgarna i deras hemländer USA, Ryssland och
Ghana.Utöver
Susan och Richard har rådet fått även Simona
Savin-Gardberg och Modou Sidibeh som nya medlemmar.
Ungdomsledaren Modou Sidibeh kommer ursprungligen från Gambia, är i dag
svensk medborgare och bosatt i Finland. Socionomen Simona Savin-Gardberg
är hemma från Rumänien och har jobbat bland annat med romarna i
Helsingfors.
Under vårens lopp ska rådet diskuterabland annat
terrorismens tidevarv, Ryssland som den gigantiska grannen i öster samt
jämställdhet vs jämlikhet i samband med den internationella kvinnodagen.
Inför valet ska vi ha en demokratidiskussion och efter valet analyserar
vi valresultatet och drar slutsatser för vad det kan innebära för
invandringen. De nyas råd avslutar säsongen den 13 juni med en
framtidsdiskussion.
De
nyas råd sänds den 7 och 21 februari, 7 och 21 mars, 4 och 18 april, 2,
16 och 30 maj samt den 13 juni.
Frågeställningarna och rubrikerna
för programmen kommer att utvecklas och finslipas under vårens lopp. Men
det löner sig i alla fall att håller sig ajour med vad som händer i
blattedammen.
.
”De Nyas råd” ingår i programmet Slaget
efter tolv, Svenskfinlands dagliga slagfält - ett direktsänt debattforum.
Skolsvenska eller inte?
01/02/2011 by Emina Arnautovic
På sin blogg berättar Emina Arnautovic varför det
svenska språket har någonting att göra med den inställningen som råder i
dagens samhälle gentemot svenskspråkiga finländare. Individuallitet som
präglar vårt samhälle präglar också vår syn på varandra. Stor betyder
mäktig, stark och effektiv. Är du liten räknas du som obefintlig. Att
svenskspråkiga räknas som "bättre folk" har mycket att göra med den
negativa inställningen som finns. Varför är det så?
Publicerad i6 Blattebloggar (RSS)