8 Samhälle
Samhälle
26/02/2012 ifisk
På de här sidorna hittar du information om viktiga händelser i
samhället. Du kan till exempel läsa om den nya integrationslagen, om
regeringspropositioner eller om inrikesministeriets, migrationsverkets,
polisens och statsrådets information.Finlands
grundlag
Lagen
om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande
Ingen anledning att ändra asylreglerna?
22/02/2012 ifisk
Inrikesminister Päivi Räsänen anser att reglerna för asylsökande inte behöver ändras. Men ministern är oroad över att asylansökningarna kanske inte alltid behandlas likvärdigt.
Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) uppger sig
förstå att många känner sig missnöjda i fallet där en kvinna från
Pakistan inte fått tillstånd att stanna i Finland. Den kristna kvinnan
har uppgett att hon lämnade Pakistan 2007 för att hon var rädd att bli
dödad av muslimer på grund av sin reglion.
Nätverket Fri rörlighet anser att hennes asylansökan
nobbats på tveksamma grunder. Räsänen har ytligt bekantat sig med fallet
och är oroad över att asylansökningarna kanske inte alltid behandlas
likvärdigt.
–Det har förekommit många fall där man även
kontaktat mig, säger Räsänen.
Räsänen anser dock att reglerna för asylsökande inte behöver ändras. Däremot hoppas hon på bättre kontakter mellan de olika finländska myndigheterna då ansökningarna behandlas. IFISK/FNB
Invandrare aktiva entreprenörer
11/12/2011 ifisk
Antalet invandrare som grundar egna företag har ökat kraftigt under 2000-talet. Speciellt mycket har det kvinnliga företagandet ökat, delvis av tvång eftersom arbetsmarknaden är svår, påstårs i en undersökning av Nylands förbund.
Under de tre senaste åren har företagare av utländsk härkomst grundat omkring 900 företag endast i Nyland. Därmed har invandrare varit betydligt aktivare än finländarna. En av orsakerna kan vara att det annars känns svårt få jobb som invandrare. Bäst på arbetsmarknaden klarar sig invandrare från ett annat EU-land, men även folk från Nordamerika och Kina. Sämst klarar sig arbetssökande från Somalia, Iran och Irak.
Fast situationen har blivit en aning bättre de senaste åren så är den
fortfarande dyster. Positivt kanske att kvinnornas andel bland
entreprenörer med invandrarbakgrund har ökat kraftigt. Många av dem har
gott en kurs i företagande och efter några år praktik grundat eget
företag.
- Det gäller att inte stirra sig blind på utbildning,
utan att ta fasta på vad man kan. Men även viljan att lyckas krävs,
säger Nicole Saaris från Nederländarna i en intervju med HBL.
Att hjälpa invandrare och andra utlänningar att anpassa sig och hitta rätt i (svenskt) Finland är definitivt ett växande behovsområde, som IFISK ska bevaka i framtiden.
Arbetspension på samma villkor som för finländare
01/07/2011 ifisk
I Finland ger arbetspensionen arbetstagaren och företagaren trygghet med tanke på ålderdom, arbetsoförmåga, arbetslöshet eller familjeförsörjarens död. Pensionsskyddet består av förvärvsbaserad pension och bosättningsbaserad folkpension. En utlänning som arbetar i Finland tjänar in pension enligt finsk lagstiftning på samma sätt som en finländare.
Folkpension kan beviljas 16 år fyllda personer som är bosatta i Finland. Full folkpension kan man få endast om man inte alls får arbetspension eller om arbetspensionen understiger en viss inkomstgräns. Ju större arbetspensionen är, desto mindre blir folkpensionen. Många arbetspensionstagare får ingen folkpension över huvudtaget.
Läs mer om ditt pensionsskydd på FPA:s hemsida
Kartläggningen för invandrare ordnas i år
12/06/2011 ifisk
Genom en ny förordning ordnas en kartläggande intervju för invandraren, där man utreder dennes utbildning, arbetshistoria, språkkunskaper samt förutsättningar för studier och arbetsliv. Efter intervjun testas möjligtvis invandrarens praktiska färdigheter.
Enligt Jutta Gras, lagstiftningsråd vid inrikesministeriet, ska förordningen hjälpa nyinflyttade invandrare att invandraren snabbare kommer vidare till nästa integrationsskede såsom språk- eller yrkesstudier.
För kommunerna är kartläggningen, som ordnas för ca 600 invandrare i år, en ny uppgift. Förordningen träder i kraft den 1 september, samtidigt som den nya lagen om främjande av invandrares integration. IFISK
Rätten till garantipension
19/05/2011 ifisk
Garantipensionen, som trädde i kraft mars, tryggar en minimipension på
687 euro i månaden. Det här betyder att garantipension beviljas då
sökandens alla övriga pensioner utan skatteavdrag blir under den här
summan.
Garantipension har beviljats 87 900 pensionstagare,
vilket är nästan 90 % av ansökningarna. Dessutom får ungefär 2 400
åldringar eller arbetsoförmögna invandrare garantipension även om de
inte är berättigade till folkpension från Finland. Den genomsnittliga
garantipensionen är 123 euro i månaden.
Om du tror att
du kunde ha rätt till garantipension och inte ännu ansökt om den lönar
det sig nu, helst före sommaren eller senast i september, att ansöka. Då
kan garantipensionen ännu utbetalas retroaktivt från början av mars då
lagen trädde i kraft. FPA påminner dem som har rätt till pensionen men
inte ansökt om den med ett brev ännu i augusti.
Läs mer
på FPA:s
webbsida
EU-förordningarna om social trygghet
15/04/2011 Ahmed Hassan
EU-bestämmelserna om samordning av den sociala tryggheten mellan
EU-länderna har ändrats. Personer som omfattas av EU-förordningarna om
social trygghet ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt
medlemslandets lagstiftning som medlemslandets medborgare.
Fri
rörlighet för arbetstagare är en grundläggande frihet som säkras genom
gemenskapsrätten. (artikel 45 i Lissabonfördraget, tidigare artikel 39 i
EG:s grundfördrag). Rätten ska säkerställa att arbetskraften ska kunna
röra sig fritt från ett medlemsland till ett annat.
För
att en flykting skall omfattas av förordningarna, förutsätts det att han
eller hon har godkänts som flykting i ett EU-land. Flykting är en person
enligt konventionen om flyktingars rättsliga ställning som
undertecknades i Genève 1951 och i det därtill hörande protokollet från
1967. En statslös person är en sådan person som avses i konventionen om
statslösa personers rättsliga ställning som undertecknades i New York
1954.
Flyktingar och medborgarskapslösa personer kan nu erhålla
s.k. särskilda förmåner som inte är avgiftsbelagda. I Finland är sådana
förmåner bostadsbidrag för pensionstagare, arbetsmarknadsstöd samt
särskilt stöd för invandrare. Förmånerna beviljas inte och betalas inte
till andra medlemsländer.
Den som ansöker om pension eller
söker ändring får använda sitt eget modersmål eller vilket som helst av
de officiella EU-språken. Inom EU används 23 officiella språk, bland dem
finska och svenska.
Illegala invandrare kan bli dyr arbetskraft
25/03/2011 ifisk
Inrikesministeriet sköter för tillfället den fortsatta beredningen av
hur EU-direktivet om sanktioner mot arbetsgivare ska verkställas i
Finland.
Enligt en arbetsgrupp från Arbets - och
näringsministeriet samt från Social- och hälsovårdsministeriet ska en
påföljdsavgift införas för företag som har anställda som antingen inte
uppfyller villkoren för inresa till Finland eller som förlorat sin rätt
att vistas i landet.
Arbetsgruppen vill att det företag som
skickat den anställda till Finland ska stå för påföljdsavgiften. När det
handlar om kedjor av underleverantörer ska de inblandade företagen kunna
betala avgiften solidariskt. Därför ska lagen om arbetsavtal
kompletteras med en bestämmelse om påföljdsavgiften på 1000–30 000 euro.
Beslutet om avgiften ska fattas av Migrationsverket. FNB
3 Nyheter (RSS), 8 Samhälle (RSS)
Viktigt att kunna samarbeta och att tolerera andra
19/03/2011 ifisk
Maria Biskop arbetar som tjänsteman på Undervisnings- och
kulturministeriet med utbildningsfrågor. Hon arbetar med att bereda den
nationella lagstiftningen samt den nationella finansieringen. Hennes
särskilda område är invandrarutbildningen inom grundskolan, men Maria
arbetar även med samernas och romernas utbildning samt mänskliga
rättigheter.–
För att invandrarna ska kunna erbjudas utbildning behövs det lagar som
säger inom vilka ramar den ska ordnas och sedan behövs det pengar för
att genomföra utbildningen. Vi motiverar till finansministeriet varför
vi behöver de här pengarna och till vilket ändamål de ska gå.
–
Att kunna samarbeta och att tolerera andra är jätteviktigt och det fick
vi lära oss ganska mycket under utbildningen. Sådana kunskaper är
viktiga i arbetslivet, betonar Maria.
– Språkkunskaper är också
viktigt. Studierna får gärna ta lite tid men det är värdefullt att lära
sig språk. Trots att det är vi här på ministeriet som har lagstiftat om
utbildningstiden, kan jag inte komma ifrån att det var något av det
bästa jag gjorde under min studietid att åka till Frankrike och
studerade franska.
Läs mera på Institutionen
för beteendevetenskaper - Pedagogik
Omfattande integrationsförsök för invandrare inleds
28/02/2011 ifisk
Tio försöksprojekt som genomförs av sjutton kommuner har valts till
projektet Delaktig i Finland, som ska förbättra integrationen av
invandrare. Målet med projekten är att skapa en ny riksomfattande modell
för integrationsutbildning.
Delaktig i Finland är ett
av de största pågående projekten med målet att effektivisera
integrationen av invandrare. Projektet har inletts i samarbete mellan
och med medfinansiering av inrikesministeriet, arbets- och
näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands
Kommunförbund, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden. De
totala kostnaderna uppgår till nästan tio miljoner euro, varav
stiftelserna finansierar omkring hälften.
Försöksprojekt för
integrationsutbildning inleds i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo,
Vanda), Tavastehus, Raseborg, Åbo, Tammerfors, Vasa, Kust-Österbotten
(Kristinestad, Kaskö, Närpes, Korsnäs, Malax), Kuopio, Pudasjärvi och
Havslappland (Kemi och Torneå). Projektet Delaktig i Finland pågår fram
till slutet av 2013. Totalt deltar sjutton kommuner.
I
kommunernas projekt testas alternativa och flexibla sätt att ordna
utbildning och utbildningens innehåll utvecklas. I synnerhet
undervisningen i finska eller svenska språket, orienteringen i
samhällsfrågor och undervisningen som stöder sysselsättning och
delaktighet i arbetslivet ska effektiviseras. Utbildningens effektivitet
och resultat ska också utvärderas. Målet är att allt fler invandrare ska
få stöd för att komma in i arbetslivet.
Exempel
på försök som ska genomföras inom projekten:
-
undervisning och handledning för hemmamammor ordnad av
frivilligorganisationer
- stöd för inlärning av finska och svenska
språket genom språkbadsmetoden i förskoleundervisningen
-
grundläggande utbildning för unga som passerat läropliktsåldern
-
flexibel kombination av olika sätt som stöder sysselsättningen, t.ex.
språkundervisning, arbetspraktik och
arbetsorientering
- M
ålet med revideringen av integrationslagen, som träder i kraft i höst,
är att förbättra rådgivningen i invandringens första skede samt
integrationsutbildningen för personer som flyttar till Finland. Man vill
utveckla en tydlig modell med tre integrationsvägar som omfattar en väg
för invandrare som snabbt vill in på arbetsmarknaden, en väg för
invandrare som behöver särskilt stöd och en väg för barn och unga.
Läs
mera om projektet på inrikesministeriets
webbsida