7 Mediaklipp
Veckans mediaklipp
07/09/2010 ifisk
Nedan finner du de senaste nyheterna kring invandrings- och
flyktingsfrågor från relevanta finlandssvenska källor. Nyheterna är
sammanfattade för att ge dig en snabb överblick. Men du kan även klicka
dig vidare för att få fördjupad information.
De
senaste nyheterna på svenska finns bakom följande länkar: svenska.fi
- Senaste
nytt från FNB - Finlandssvensk
samling
Mediaklipp 30 – 31 augusti 2010
07/09/2010 ifisk
Sannfinländarna vill ha två ministerposter
Sannfinländarna
har som målsättning att få in 15 riksdagsledamöter i riksdagsvalet nästa
vår. Partiet vill också ha två ministerposter, säger partiordförande
Timo Soini.
Enligt Soini borde 15 ledamöter betyda att
Sannfinländarna är med i regeringsförhandlingarna. I regeringen är
partiet intresserat av ministerposterna inom handels- och
industriministeriet och inrikesministeriet. Soini sade att
Sannfinländarna och de Gröna knappast ryms i samma regering under nästa
valperiod.
Under sitt sommarmöte i Borgå krävde partiet också att
energiskattereformen slopas, invandringspolitiken förnyas och en
sysselsättande finanspolitik.
Publicerad
30/08/2010 Svenska
Yle Nyheter
Biaudet kräver utredning om
människohandel
Minoritetsombudsman Eva Biaudet har bett om
en utredning av Migrationsverket kring hur man strävat efter att
identifiera offer för människohandel i samband med behandlingen av
ansökningar om familjeåterförening. Migrationsverket har lyft fram
människohandeln i samband med återföreningen av somaliska familjer.
Biaudet
förundrar sig över att Migrationsverket ofta misstänker människohandel,
men ändå inte har fört ett enda fall vidare till systemet för att hjälpa
offren.
I Finland finns ett i lag fastställt system för att hjälpa
offer för människohandel. För att ett fall ska föras vidare räcker att
det finns misstankar om människohandel.
Biaudet säger att hon
hoppas att inga fosterbarn har nekats inträde till Finland på grund av
misstankarna. Migrationsverket ska ge sitt svar senast den 10 september.
Publicerad
30/08/2010 Svenska
Yle Nyheter
Egyptisk farmor får stanna tills vidare
Den
egyptiska farmodern Eveline Fadayel har fått uppskov på avvisningen från
Finland. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har förnyat sitt
temporära beslut som hindrar en avvisning. Beslutet gäller tills vidare.
Fadayel
har lämnat in det detaljerade läkarintyget som Europadomstolen bett om.
Utrikesministeriet uppger att Finlands regering fått skrivelsen med
läkarintyg till kännedom.
Publicerad
30/8/2010 FNB
Mediaklipp 23 – 29 augusti 2010
29/08/2010 ifisk
Salminen försvarar islam
Islam är i dag utsatt för nästan
en förtalskampanj och då är det viktigt att understryka vilka enorma
värden muslimerna representerar i ett längre historiskt perspektiv.
Dessa
invandrare är inte är blottade på allt utan har verkligen någonting att
ge, någonting djupare, säger Johannes Salminen som nyligen har gett ut
boken Islams två ansikten.
Mycket av vår kultur kom via
muslimerna som i sin tur förmedlade det antika arvet från sin expansiva
period så den europeiska kulturen skulle vara mycket fattigare utan den
insatsen från islamskt håll, säger Salminen.
Muslimerna
gör inte mycket för att påminna oss om att de inte är nån tillfällig
modern företeelse, utan att de bär med sig ett arv som är avundsvärt och
kunde ge också oss.
Det är en olycklig profil av terrorism som
islam har talibanerna att tacka för men det är också ett slags historisk
tillfällighet. Islam har blodiga gränser, det finns ett inslag av våld i
islam också men terrorismen en modern avvikelse, kan man säga. den finns
inte på djupet i islam.
Det finns ju på finskt håll många försök
leva sig in i hur det är att vara muslim, islam har hos oss en ny sorts
närvaro, liksom i hela Europa, man ska inte bli förvånad om moskéer
reser sig vid sidan av kyrkorna också hos oss.
Nånting måste ju
göras om man ska klara närvaron av muslimer och invandrare, eftersom vi
har invandrarna här, och de ökar. Så vi måste helt enkelt lära oss
acceptera dem på deras egna villkor.
Lyssna: Hör
Bengt Östlings intervju med Johannes Salminen!
Publicerd
27/08/2010 Svenska
Yle /Kultur
Värre om stora nynnar med än om liten
gapar
Att ett katastrofscenario väntas i höst är inte en ovanlig
tankegång, som också förts fram i den åländska diskussionen. Det som
Sverigedemokraterna i teorin har möjlighet att ställa till med är i och
för sig ett svårt parlamentariskt läge. De kan bli vågmästare. Då är det
inte omöjligt att de kan få något att säga till om, hos dem som sitter
vid makten.
Någon katastrof är svår att se vid horisonten. Den
viktigaste orsaken är att Sverigedemokraterna - än så länge - är ensamma
med sitt budskap. . De har ännu inte på någon enda punkt lyckats få med
sig något av de etablerade partierna.
Betydligt allvarligare är
då det som just nu händer i Finland och det som redan hänt i Danmark.
Där är det inte längre ensamma, marginaliserade rörelser som för fram
ett budskap om vi mot dom. Där har de breda partierna tvärtom vandrat i
samma riktning, och det är en avgörande skillnad.
Den
finländska händelseutvecklingen är mindre känd, men håller som bäst på
att ta en riktning som få hade kunnat ana för ett år sedan. Senast att
hoppa på det sannfinländska tåget var något otippat Socialdemokraterna.
Landet är nu fullt, och invandrarna tar våra jobb. Glömd är den
solidariska och internationella själen. Centern och vissa ben av
Samlingspartiet har tidigare luftat samma åsikter. Det är något som är
ett skifte och något som också kan få vissa följder för Åland.
Att
sverigedemokraterna fått så stor uppmärksamhet har att göra med att det
är kittlande att också Sverige nu har ett populistiskt parti, på
tröskeln till riksdagen. Då år det angeläget att diskutera vad som
händer i länder där också de statsbärande partierna börjar slå mynt av
rädslan för "det främmande". Ett sådant land råkar Åland höra till.
Publicerad
26/8/2010 Ålandstidningen
Niklas Lampi
Folkhögskolor stärker samarbete kring
invandrare
Folkhögskolföreningen inleder ett projekt som syftar
till att bygga upp ett nätverk för invandrarundervisningen (KAMOMILLA -
"kansalaisopistojen maahanmuuttajaopetuksen verkosto").
Syftet
är att stärka samarbetet mellan lärarna och att sprida kunskap om praxis
i språk- och integrationsundervisning. Inom projektet ska man också
upprätta ett virtuellt lärarrum.
Det tycks vara svårt att
jämföra kommunala och andra löner. Det är problematiskt att utreda
löneskillnaderna mellan olika sektorer. Den gällande utredningen bygger
på lönestrukturstatistik efter den internationella yrkesklassificeringen
ISCO.
I den nya utredningen saknas ämneslärare i grundskolan,
gymnasielärare och lärare inom yrkesutbildningen. Orsaken är att det
inte finns jämförbara yrkeskategorier inom övriga arbetsmarknadssektorer.
Publicerad
26/8/2010 Läraren/FSL/C-E
Rusk
Invandrare och flyktingar tema på bokmässan
Invandrare
och flyktingar är några av temana på Helsingfors bokmässa i höst. De här
aktuella diskussionsämnena syns också på ett mångsidigt sätt i årets
facklitteratur och romaner. Några nya finska romaner bygger på temat
invandrare och det har börjat uppstå en invandrarlitteratur i Finland.
Till exempel debutförfattaren Alexandra Salmela är född i
Bratislava. Hennes roman tar läsaren från Prag till en finsk landsort.
Ämnena
kommer även upp i många diskussioner under bokmässan. Rubrikerna kommer
till exempel att vara Fönstren öppna till Europa, dörren stängd till
Finland samt Den beslöjade kvinnan – fri eller nedtryckt. Debattörer är
bland annat författaren Sofi Oksanen, politikern Jussi
Halla-aho, årets flyktingkvinna Fatbardhe Hetemaj och
Marockos ambassadör i Finland Mina Tounsi.
Publicerad
25/8/2010 Åbo
Underrättelser (FNB)
Språket hinder för
invandrare
Invandring är ett nytt fenomen i vårt samhälle. Det
säger Camilla Nordberg, redaktör för boken Vieraita Työssä, som handlar
om invandrarnas upplevelser av arbetslivet i Finland.
-Problemet är
inte att invandrare kommer till Finland, utan problemet ligger i hur de
integreras, säger Camilla Nordberg.
Thuy Luu Le kom till
Närpes i början av 90-talet och säger att språket var det största
hindret för att få ett jobb i staden. I dag är Thuy utbildad närvårdare
och jobbar på serviceboendet Bostället.
-Det har inte
alltid varit lätt att hitta jobb, men nu har jag ett som jag trivs med,
säger Thuy.
Publicerad 24/08/2010 Syd-Österbotten
/ Johanna Wester
Webbtjänsten Sacrista betjänar
anställda i kyrkan
Sacrista, kyrkans centralförvaltnings nya
webbtjänst, öppnades på tisdag (24.8) på webbadressen sacrista.evl.fi.
Tjänsten upprätthålls av kyrkostyrelsen. En motsvarande tjänst på
finska, Sakasti (sakasti.evl.fi), öppnades i slutet av april. Den
engelskspråkiga delen av evl.fi betjänar invandrare och kyrkans
samarbetspartners utomlands.
Tanken är att Sacrista ska bli en viktig
kanal för kyrkans interna kommunikation. I Sacrista finns information om
kyrkans verksamhet, ekonomi, förvaltning, beslutsfattande och projekt.
Webbtjänsten stöder interaktion. Den erbjuder nyheter, material som
stöder anställda, information om gemensamma spelregler, beslutsfattande
och god praxis. KT
Publicerad 24/8/2010 Kyrkpressen
Gym
förbjöd bönestunder för muslimer
Ett gym för
kvinnor i Esbo centrum har förbjudit bönestunder och måltider i sina
lokaler.
Salens ägare P.-C. Nordensved beslöt sig för ett förbud
efter att ha fått klagomål om bönestunderna i flera år. Han anser inte
att omklädningsrummet är rätt plats för bönestunder. Kvinnorna har
enligt honom kommit till salen för att be också då de inte kommit för
att träna. Det är delvis samma människor som har haft bönestunder som
ätit måltider. Därför förbjöds måltiderna, eftersom många gjort
heldagsutflykter till gymmet och ätit i omklädningsrummet.
Publicerad
23/08/2010 HBL
/ FNB
Mediaklipp 16-22 augusti 2010
22/08/2010 ifisk
Främlingsfientliga favoritmyter
Debatten om rasism och
främlingsfientlighet går het på alandstidningen.ax, efter förra
lördagens ledare om de finländska Socialdemokraternas nya
invandringspolitiska program. Slående är att samma tankefigurer
återkommer gång på gång, när de främlingsfientliga rösterna ska "prata
klarspråk" och "bidra med lite realism" om utlänningarna, invandrarna
och flyktingarna. Här nedan en genomgång av de tre vanligaste myterna
och varför de inte har så mycket med verkligheten att göra.
Myt
1: Sveriges invandringspolitik har bara lett till problem.
Det
går säkert att hitta delar i invandringspolitiken som kunde fungera
bättre, precis som i alla politikområden. Men på det stora hela är
Sverige i dag ett utåtriktat och internationellt land, på ett sätt som
Finland bara kan drömma om. När människor dras upp med rötterna från
svåra och traumatiska konflikter uppstår ibland utmaningar. Det är ingen
som förnekar det. Det är inte hemskt, det är bra.
Myt
2: Utlänningar betyder brottslighet. Före dem var det lugn
och ro.
Det här påståendet är Sverigedemokraternas käpphäst inför
höstens svenska riksdagsval. Ett invandrarland som Sverige har inte bara
ett lägre antal mord, antalet har även minskat under de senaste femton
åren. Invandrarfaktorn kan alltså skrivas bort på den här punkten. Hur
det grova våldet i Finland ska förklaras är en stor och svår fråga, som
inte minst blivit aktuell i samband med skolskjutningarna. Den kräver
ansvarsfulla svar och har också diskuterats brett i Finland.
Myt
3: Invandrarna tar våra jobb. Landet är redan fullt.
Den
här "Vi mot Dom"-logiken är kärnan i Finlands Socialdemokraters nya
invandringsprogram. Skulle bara verkligheten vara så svartvit!
Stängda
dörrar räddar sällan jobb, slutna portar skapar sällan nya
arbetstillfällen. Det som däremot gör det är nya människor, nya företag
och nya tankar. Det är inte minst finländska globala framgångar som
Nokia bevis på. Det vet förstås också rutinerade finländska S-politiker.
Men just nu är de lamslagna av Sannfinländare. Och socialdemokraterna
har ingen statsman av Paavo Lipponens snitt som kan stå emot. Därför
kunde de inte hålla sig från att återberätta den här välkända, men svagt
underbyggda spökhistorien. Niklas Lampi
Publicerad
19/8/10 Ålandstidningen
Nu
avgörs arbis framtid
I morgon ska undervisningsnämnden
slutligen ta ställning till Åbo stads skoldirektör Timo Jalonens förslag
till reform av medborgarinstituten i Åbo. En paragraf i Jalonens förslag
handlar om det ökade kravet från statligt håll på att
medborgarinstituten ska erbjuda undervisning också för invandrare.
Enligt förslaget erbjuder svenska arbis i Åbo alldeles för lite sådana
timmar, vilket skulle tala för en sammanslagning av instituten.
Kjell
Wennström, ordförande för SFP i Åbo, som sitter i
basservicenämnden, upprörs av anklagelserna.
– Social- och
hälsovårdsnämnden beställer språkkurser för invandrare och när
offertbegäran för sådana kurser görs har det aldrig varit tal om att
ordna kurser på svenska, eftersom invandrare uppmanas välja finska som
hemspråk. I år finns det kurser i svenska för invandrare på arbis
program.
Skoldirektör Timo Jalonen ville inte kommentera sitt förslag
i går. Jenny Wikström
Publicerad:
17/08/10 Åbo
Underrättelser
SDP står ostadigt på två ben
Socialdemokraternas
rapport om invandring ger fortsättningsvis en diffus bild. Men
Sannfinländarnas teser är ett helt oskrivet kapitel.
En
viktig fråga är om SDP och andra får skrämselhicka och väljer att tackla
också den utmaningen genom att justera sin politik mot Sannfinländarnas,
såsom partiet gjort i invandrarfrågan. Nu finns det invandrarpolitiska
programmet med preciserade argument och motiveringar i tryckt form.
I
rapporten Rättvis och behärskad invandringspolitik finns mycket av den
traditionella socialdemokrati och internationella solidaritet som många
saknade i Heinäluomas och Urpilainens omdebatterade uttalanden i våras.
Här betonas ansvaret för det humanitära, behovet av resurser för att
integrera invandrare, vikten av att inte diskriminera och de positiva
möjligheter som invandringen för med sig. Men när det kommer till
konkreta siffror och lagar är andan en annan.
Enligt SDP är
beredskapen att ta emot flyktingar en del av den internationella
solidaritet som ingår i den finländska kulturen - men i samma andetag
sägs det att antalet kvotflyktingar bör bibehållas på 750 per år.
Intrycket
av programmet är fortfarande att partiet inte riktigt vet vilket ben det
ska stå på. Marit af Björkesten
Publicerad:
17/08/10 HBL
ledare
Högstadiet i Petalax fick invandrargrupp
Eleverna
i Petalax högstadie kommer att ha två hållpunkter i skolan. Just nu hör
sju elever dit.De har vanliga hemklasser, men största delen av deras
undervisning sker i invandrargruppen.
Lärarna i Petalax kommer att
samarbeta med sina kolleger vid högstadiet i Vörå, där en liknande grupp
startar i höst. Liselott Forsman, forskare vid Åbo Akademi, har lovat
bistå båda skolorna med goda råd om hur man undervisar elever med annat
modersmål än svenska. Kerstin Nordman
Publicerad
16/08/10 Vasabladet
Mediaklipp 9-15 augusti 2010
15/08/2010 ifisk
Fegandets politik
Det här sveket är gigantiskt. Det blir
ingen lagändring som möjliggör humanare tolkning i fall som Falayed och
Antonova. Fegandet kan få stora konsekvenser för invandringspolitiken.
Två
fall, den egyptiska farmodern och den ryska mormodern, piskade i mars
upp en opinion för att de ska få stanna – trots att Högsta
förvaltningsdomstolen (HFD) hade slagit fast att allt går rätt till.
Republikens president röt till, statsministern lovade snabb lagändring.
Ännu
i maj säger sju gruppordförande av åtta i riksdagen att de är för en
lagändring – bland dem SDP:s Eero Heinäluoma. I
augusti backar Samlingspartiet och SDP backar via ett frontalangrepp på
minister Astrid Thors. Centern backar via ordföranden för
riksdagens förvaltningsutskott Antti Rantakangas.
Vad har
hänt? Finland befarar en åldringsinvasion. Lagen säger att en person
utanför kärnfamiljen kan återförenas med sin familj om det råder ett
”totalt beroende” mellan dem.
Sakligt sett är en
lagändring inte nödvändig. Samma migrationsverk som tolkade den gamla
lagen skulle tolka den nya. Vill den politiska nivån finjustera
migrationsverkets tolkningspolicy kan man göra det per exaktare direktiv.
Problemet
ligger i en politisk nervositet på gränsen till hysteri inför aprilvalet
2011 där Sannfinnländarna via hejdlös populism kan komma att påverka
maktpartierna i för dem viktiga marginaler. Valutgången kan avgöras på
basis av vad som står efter decimalkommat.
Finland svor våren
2010 högtidligt och närapå unisont i humanismens namn. Det som skulle
bli en politisk manifestation bidde en tumme ner för det humanitära.
En
mörk sommar för finländsk politik. Och allt tyder på att det bara är
början på fegandets politik. Av Torbjörn Kevin
Publicerad
14 /08/10 Åbo
Underrättelser
En främlingsfientlig klassiker
Inget
trick är längre för billigt, för att komma lite närmare regeringsvärmen.
"Då vi nu i Finland har hög arbetslöshet finns det inte orsak att
ytterligare locka hit människor från andra länder."
Orden
är Maarit Feldt-Rantas, riksdagsledamot för Finlands Socialdemokrater.
Arbetskraftsinvandringen ska begränsas och övervakningen ska skärpas,
allt paketerat i en retorik om att "våra egna måste gå före
utlänningarna".
Socialdemokraterna lägger beslag på en
klassiker i dessa grumliga sammanhang. Invandrarna bara kommer hit och
stjäl våra jobb! Det är en logik som populistiska rörelser runt Europa
torgfört i många år.
Nya människor och nya influenser
gör att den samlade ekonomin växer. Nya arbetsplatser uppstår, nya
företag tillkommer och nya kontakter möjliggör nya affärer. Det kommer
alltid att finnas en arbetslöshet. Den kommer inte att försvinna för att
dörren utåt stängs.
Det är underförstått ”utlänningar”
som är problemet, inte finanskrisen, inte nedskärningarna i välfärden,
inte arbetslösheten. Bara dörren mot den hotfulla omvärlden stängs lite
mer ska det nog ordna sig.
Det är ett sällsamt spektakel. Av
Niklas Lampi
Publicerad 13/8/10 Ålandstidningen
Kurdisk
flykting sydde ihop sin mun
En kurdisk flykting har sytt ihop
sin mun med fyra stygn för att protestera mot att han inte får asyl i
Finland, skriver Pohjolan Sanomat.
32-årige Arkan Mohamed bor på
flyktinganläggningen i Kemi och lider av obotlig leukemi. Han kom till
Finland för ett och ett halvt år sedan av politiska orsaker och för att
få vård. I april fick han avslag på sin asylansökan.
Muhamed
säger till Pohjolan Sanomat att han inte har råd att betala för
sjukhusvården här utan uppehållstillstånd. En nödvändig operation skulle
kosta upp till 50 000 euro.
Nu har han hungerstrejkat i tre dagar och
vägrar avlägsna stygnen om inte de finska myndigheterna ger honom
tillstånd att stanna.
På flyktinganläggningen i Kemi vill man
inte kommentera det enskilda fallet. Enligt direktör Esko Repo,
som har hand om asylfrågor vid Migrationsverket, beaktas hälsan alltid
när en person söker asyl. Repo uppger att han aldrig varit med om ett
liknande fall där någon sytt fast sin mun.
Migrationsverket
har redan fattat ett beslut. Nu står det fast tills domstolen beslutar
annat. Migrationsverket kan inte göra något åt att han demonstrerar. Av
Johanna Lindfors
Publicerad 12/08/10 HBL
SDP
breddar rapporten om invandringen på svenska
På torsdagen
offentliggjorde SDP sin invandringspolitiska rapport på partiledningens
möte i Fredrikshamn. Rapporten fanns samma dag också tillgängligt på
svenska. I rapporten nämns Finlands tvåspråkighet som en resurs i
integrationsprocessen. Partiet vill att arbetskraftsinvandringen måste
grunda sig på arbetskraftsbehovet.
I en situation med 300
000 arbetslösa anser inte SDP att det ar realistiskt att öka
arbetskraftsinvandringen till Finland under nästa valperiod.
Arbetskraftsinvandringen bör vara behärskad och basera sig på
arbetskraftsbehovet. Behovsprövningen av arbetstillstånd till
arbetstagare från tredje land, utanför EU bör inte slopas, anser
partiet. Behovsprövningen, som regeringen vill slopa, innebär att
arbets- och näringsbyråerna bör utreda huruvida arbetstillstånd till en
person från tredje land skulle förhindra sysselsättandet av en person
som redan bor i Finland.
Ett annat krav som SDP ställer är en lag om
en utredningscentral för den grå ekonomin vid Skatteförvaltningen.
Däremot
stöder SDP regeringens flykting- och asylpolitik och anser att antalet
kvotflyktingar bör bibehållas på nuvarande nivå och att asylpolitiken
bör stå i linje med asylförfarandet i de övriga nordiska länderna.
Partiet efterlyser också ett intimare samarbete i EU och ett enhetligt
asylförfarande i unionen.
Rapporten pekar på Finlands
tvåspråkighet som en resurs i integrationsprocessen. På tvåspråkiga
orter borde man fördomsfritt erbjuda invandrarna att studera svenska i
stället för finska. Att lära sig svenska kan vara lättare för invandrare
som redan kan tala engelska eller tyska. Av Siv Åstrand
Publicerad
12/08/10 Arbetarbladet
Zyskowicz
kritiserar Thors för "mormorslag"
Samlingspartiets
riksdagsledamot Ben Zyskowicz kritiserar migrations- och europaminister
Astrid Thors (SFP) för beredningen av en ändring av den så kallade
mormorsparagrafen i utlänningslagen.
I våras då
myndigheternas beslut att avvisa den egyptiska farmodern Eveline
Fadayel och den ryska mormodern Irina Antonova väckte diskussion,
lovade både dåvarande statsminister Matti Vanhanen (C)
och migrationsminister Astrid Thors att utlänningslagen ska ses
över redan före sommaren.
Samlingspartiet har förhållit sig
kritiskt till en förändring av utlänningslagen på det här sättet. I en
intervju i Helsingin Sanomat ifrågasätter Zyskowicz beredningen eftersom
den så kallade mormorsparagrafen inte nämns i regeringsprogrammet.
Lyssna:
Mari
Kiviniemi om Samlingspartiets linje i frågan
Publicerad
11/08/10 Svenska
Yle / Nyheheter
SFP höjer profilen i
flyktingdebatten
SFP kommer att utmana de övriga partierna i
flyktingfrågor inför det kommande riksdagsvalet. Det sade
partiordförande Stefan Wallin när SFP:s riksdagsgrupp besökte
flyktingförläggningen Miranda i Jakobstad.
Flyktingförläggningens
chef Mats Hägglund gladde sig över besöket och gav SFP en eloge för att
partiet är det främsta i riksdagen att försvara den förda
flyktingpolitiken. Särskilt illa vid sig hade han tagit av
sannfinländarnas förslag att ge flyktingar mat och kläder istället för
att som nu ge behovsprövat utkomststöd. Att också oroväckande uttalanden
kommit från större partier tyder på att flyktingarna kan bli ett slagträ
i riksdagsvalet, tror Hägglund.
Förläggningen hyser 13 - 17
åringar från Somalia och Afghanistan. De flesta har redan fått
uppehållstillstånd och nu försöker man hjälpa dem ut i samhället. Via
fotbollen och musiken har flertalet fått vänner.
Inför
EU-valet utmanade partiordförande Stefan Wallin de övriga partiledarna
att skriva under en antirasistisk appell, bara Timo Soini vägrade. Samma
attitydutmaning kommer att krävas inför riksdagsvalet sa Wallin efter
besöket på flyktingförläggningen i Jakobstad.
Lyssna:
Mats
Hägglund tycker inte om sannfinländarnas förslag
Publicerad
11/08/10 Svenska
Yle / Nyheheter
Utlänningar ska inte få gå i skog
och mark
En femtedel av finländarna vill begränsa allemansrätten
så att den gäller bara finska medborgare, skriver dagstidningen
Keskisuomalainen och fem andra landskapstidningar.
Det är främst
personer som bor i Uleåborg och Lappland som stöder tanken på en
allemansrätt som bara gäller finska medborgare, kommer det fram ur en
enkät som tidningarna låtit göra. Enligt tidningarna kan enkätresultaten
kanske påverkas av bärplockare från främmande länder som arbetar i norra
Finland.
Verksamhetsledaren på friluftsorganisationen Suomen Latu Eki
Karlsson motsätter sig ändå en begränsning av allemansrätten. Han säger
att man inte kan övervaka begränsningen på något sätt. Dessutom kan
turismen i Finland bli lidande. FNB
Publicerad
10/8/10 Vasabladet
Asylpolitik
och plättar lockade
Trots den uppenbara risken för regn
utnyttjade många Jakobstadsbor möjligheten att diskutera med SFP:are på
gågatan i sin hemstad på måndagskvällen i samband med Svenska
riksdagsgruppens sommarmöte.
Paret Shahin och Shammi Sarwar från
Bangladesh ville diskutera asylfrågor särskilt med migrations- och
Europaminister Astrid Thors.
-Myndigheterna behandlar helt
enkelt inte asylsökande rättvist, sade paret som tillsammans med sin
nioåriga son väntar på asylbeslut.
EU-parlamentarikern Calle
Haglund, som först nyligen påbörjat sin semester, hjälpte partiets
lokalorganisation att steka plättar.
-Jag har alltid rört mycket
på mig så jag känner många härifrån men har också träffat nya ansikten.
Det är jätteviktigt att hålla kontakt med väljarna, sade Haglund. FNB-SPT
Maria Svanström
Publicerad 9/8/10 Österbottens
tidnin
Mediaklipp 1-8 augusti
08/08/2010 ifisk
Sannfinländarna vill ersätta pengar med mat för flyktingar
Den
som ansöker om politisk asyl i Finland och bor på en mottagningscentral
borde inte få några pengar medan ansökan behandlas, anser
Sannfinländarna i en enkät FNB riktat till partierna
I
stället, anser Sannfinländarna, borde centralerna bjuda på kläder, mat
och uppehälle. För den asylsökande som bor ensam i väntan på beslutet
anser partiet att stödet ska vara högst hälften av det vanliga
utkomststödet, alltså 208 euro per månad. Om stödsystemet missbrukas ska
förmånen genast dras in och ersättas av ett kort som ger rätt till mat
och kläder. Alla partier anser att språkstudier är viktiga och att det
krävs nya satsningar på kurser för asylsökande. Sannfinländarna vill
dessutom betala ut bonus till kommuner där de asylsökande snabbt lär sig
språket.
Samlingspartiet håller delvis med och ser det som
vettigt att de asylsökande erbjuds vissa tjänster. Minderåriga som bor
gratis ska inte få några pengar alls, anser Samlingspartiet.
De
gröna är av motsatt åsikt och menar att den som får egna pengar känner
mer ansvar för sig själv och därmed inte löper lika stor risk att
passiveras under processens gång.
Vänsterförbundet och SFP vill
att Finland tar in fler kvotflyktingar än tidigare. SFP vill slå fast en
kvot på 1 000. Sannfinländarna vill minska kvoten, medan övriga partier
anser att den nuvarande kvoten bör bibehållas. FNB
Publicerad
7 augusti 2010 av Vasabladet
Bogomoloffs blogginlägg väcker kritik
Helsingfors
stadsfullmäktiges andra vice ordförande Harry Bogomoloffs blogginlägg
väcker förargelse. Enligt Bogomoloff stör invandrarna undervisningen och
dessutom är de omotiverade med studierna.
Katri Kuukka har
jobbat länge som lärare och har också forskat i invandrarfrågor. Hon har
över 20 års erfarenhet av att undervisa invandrarbarn och anser inte att
de stör mer än finska barn. Däremot tycker hon att Bogomoloffs åsikterna
är väldigt gammaldags. Hon har också jobbat på Undervisningsverket med
invandrarfrågor och säger att det naturligtvis har funnits fall där
invandrare stört, men de fallen är enskilda.
En
rundringning som Vega Huvudstadsregionen gjorde till några skolor i
Östra Helsingfors visar också att lärarna inte anser att invandrarbarn
skulle störa mer än andra barn.
Vice ordförande i
Samlinspartiets fullmäktigegrupp, Tatu Rauhamäki, säger att Bogomoloffs
blogg ingalunda följer Samlingspartiets linje. Hon poängterar att
utbildning är en viktig del av integreringsprocessen för invandrare och
att det är bra att blanda invandrarbarn med finska barn eftersom finska
barn på så sätt lär sig acceptera invandrarna som en del av det finska
samhället.
Lyssna: Tatu
Rauhamäki om Samlingspartiets linje
Lyssna: Invandrarbarn
är inte bråkiga
Publicerad 06/08/10
av Svenska
Yle / Nyheter
Somalia-diasporans roll i
uppbyggandet av Somalia diskuterades i Finland
I Helsingfors
arrangerades 2-5.8.2010 ett internationellt Somalia-möte, som samlade
internationella aktörer och somaliska representanter från olika delar av
världen. Mötet sökte konsensus kring de mest centrala problemen i en
konflikt som pågått i 20 år.
I mötet deltog 40
forskare och politiska aktörer från olika grupperingar i den utdragna
Somaliska konflikten. På plats var också högt uppsatta representanter
för internationella samföundet, bland annat FN:s byrå för Somalia
(UNPOS), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och EU.
Mötets ena
ordförande, utrikesministerns specialsändebud i Afrikas kriser,
riksdagsledamot Pekka Haavisto betonar den vikt diskussionerna i Finland
har för Somalias framtid. Också mötets andra ordförande, Arshe Said ,
som är en del av den finländska Somaliska diasporan , är nöjd med mötets
resultat som Mötet födde konkreta tankar om hur fredsprocessen borde
fortsätta efter att den tillfälliga regeringens mandat mynnar ut.
Mötet
arrangerades av Finlands utrikesministerium, Finlands riksdags AWEPA
(European Parliamentarians for Africa) -grupp samt Kyrkans utlandshjälp,
i samarbete med Finlands Somalförbund och Finlands somaliska nätverk.
Publicerad
05/08/10 av Kyrkans
Utlandshjälp
Bogomoloff försvarar
invandrarinlägg i sin blogg
Helsingfors stadsfullmäktiges
andra vice ordförande Harry Bogomoloff från Samlingspartiet publicerade
igår ett kontroversiellt och provokativt inlägg på sin blogg under
titeln "Frågor till dig som vill ha förändring".
Bogomoloff
beslöt sig ändå för att snabbt censurera delar av den ursprungliga
texten, främst delar där han i hårda ordalag ställer frågor gällande
invandrare, och ersatte den med en ändrad version.
Då Vega
Huvudstadsregionen ringer upp Harry Bogomoloff säger han ändå att han
fortfarande står för det han säger även i den första versionen. Enligt
honom är det många föräldrar och lärare som ringer upp honom och
berättar om hur invandrarbarn inte är motiverade att lära sig något,
utan stör på timmarna. Det att han ändrade på texten motiverar han med
att han ofta brukar redigera sina texter som han just har publicerat.
Lyssna:
Så
kommenterar Bogomoloff själv sin blogg
Lyssna: Partikamraten
Sirpa Asko-Seljavaara skrattar bort saken
Publicerad
05/08/10 av Svenska
Yle / Nyheter
Eremenko jr åter i landslagsdressen
I
tisdags nominerade Finlands förbundskapten Stuart Baxter den
22-mannatrupp som ska ta sig an Belgien 11.8 på Veritasstadion i Åbo.
I
truppen återfinns Alexei Eremenko jr som gjort en fin säsong med FF Jaro
i ligan. Han har inte spelat en landskamp sedan maj 2008. Också
lillebror Roman Eremenko finns med i truppen.
Också Oravaisbördige
Tim Sparv har blivit nominerad av Baxter. Noterbart är att nästan halva
landslagstruppen består av spelare från den finska och den svenska
ligan. Deras antal är hela tio stycken.
Publicerad
03/08/10 av Vasabladet
Ogin
sannfinländsk invandrarpolitik
Tretton kommunalpolitiker
från Sannfinländarna har skrivit ett invandrarkritiskt valmanifest inför
riksdagsvalet 2011. Det bör sägas genast från början att
Sannfinländarnas valmanifest är ett välformulerat papper. På ett konkret
sätt och utan att hymla berörs flera smärtpunkter och problem. Ingen ska
komma och säga att invandrarpolitiken skulle sakna konfliktämnen.
Det
är fullt korrekt att konstatera att problemen med invandring inte kan
lösas med stora pengar. En generös bidragspolitik upplevs särskilt av
den fattigare delen av majoritetsbefolkningen som orättvis, vilket lätt
väcker bitterhet.
En helt annan sak är vilka lösningar som
erbjuds i valmanifestet. Det finns orsak att förhålla sig kritiskt och
direkt underkänna flera av de problemlösningar som Sannfinländarna
erbjuder. De centrala teserna i valmanifestet kräver att Finland bör ta
avstånd från den mångkulturella statsideologin. Den hårdaste attityden
blottläggs i manifestets konstaterande att hälsovårdspersonal, polis och
andra aktörer inte bör ödsla sina tidsmässigt och ekonomiskt knappa
resurser på att utbilda sig i "kultursensitivitet".
Sannfinländarnas
linje avviker klart från det som kunde kallas en allmänt human och
tolerant inställning, till finländare lika väl som utlänningar. Men
eftersom partiet i opinionsmätningarna vuxit sig till ett tioprocents
parti finns det skäl att lyssna på vad de egentligen tänker om
invandrare.
Publicerad 02/08/10 av Vasablade
Mediaklipp 26. – 31.7
02/08/2010 ifisk
Mer pengar för invandrare
Finansministeriet föreslår att
anslagen för invandring utökas med nästan 35 miljoner euro i
statsbudgeten för nästa år. Det skulle innebära en ökning med en
femtedel i jämförelse med i år.
Inrikesministeriet
vill i sitt eget budgetförslag överskrida finansministeriets förslag med
cirka 30 miljoner euro. Merparten av de här pengarna skulle gå till
migrationsverkets verksamhet och till att bekämpa terrorism och ekobrott.
Inrikesministeriet
föreslår också att ersättningarna till kommunerna för flyktingar och
asylsökande som beviljats uppehållstillstånd utökas med 40 procent. Det
blir cirka sju miljoner euro mer än vad finansministeriet föreslår.
I
Finansministeriets förslag anvisas inrikesministeriet 1,3 miljarder
euro, vilket är närmare 50 miljoner euro mer än i år. FNB
Publicerad
30 juli 2010 Vasabladet
Plan
vill etablera sig mer bland finlandssvenskarna
Gunvor Kronman är
biståndsorganisationen Plans nya ordförande sedan första juli. Som
ordförande vill hon bland annat göra organisationen mer synlig i Finland
och speciellt bland finlandssvenskarna.
– Plan har nog etablerat sig
ganska bra i Finland, men det krävs ännu arbete för att man ska nå ut
till den stora allmänheten, säger Kronman.
Plan är en
stiftelse som finansieras genom privata bidrag, av enskilda personer och
företag, och är också en av de tio partnerorganisationerna som får
kontinuerligt stöd av utrikesministeriet.
Organisationens
huvudsakliga mål är att främja barns rättigheter och möjligheter till en
bättre framtid runtom i världen. En viktig sak som organisationen
arbetar med är till exempel födelseregistrering av barn.
Publicerad
30 juli 2010 Arbetarbladet
Bekämpning
av olaglig invandring och människohandel
Inrikesministeriet
vill göra Finland till Europas tryggaste land. Gränsbevakningen
fokuserar på bekämpning av olaglig invandring och människohandel i nära
samarbete med andra myndigheter.
Gränsövervakningen inriktas och
beredskapen upprätthålls genom att man omedelbart förhindrar eller
upptäcker olovliga gränsöverskridningar vid de viktigaste områdena.
Gränsbevakningsväsendets utrustning förnyas planmässigt och utvecklingen
av den automatiska gränsövervakningsverksamheten fortsätter.
För
att upptäcka och förebygga sjöräddningshändelser värnar man om
tillräcklig bevakning i samband med gränsövervakningen. I budgeten för
2011 har reserverats omkring 221 miljoner euro för gränsbevakningen.
Publicerad
30 juli 2010 Inrikesministeriets
budgetförslag 2011
Regeringen satsar på bättre
integration
Totalrevideringen av integrationslagen slutförs och
invandrarnas integration samt asylprocessen ska effektiviseras.
Bestämmelserna om asylförfarandet följs noga upp.
Avsikten
med revideringen är att göra integrationslagstiftningen tydligare och
att få allt fler invandrare med i de tjänster som främjar integrationen.
I fortsättningen får alla invandrare grundläggande information om det
finländska samhället, rättigheterna och skyldigheterna i samband med att
uppehållstillståndet utfärdas. Invandrarna får även rätt till en
inledande kartläggning som utreder behovet av språkutbildning och om
invandraren behöver en integrationsplan.
Ca 101 miljoner euro
har reserverats för Migrationsverkets omkostnader och utgifter i samband
med mottagandet av flyktingar och asylsökande. Inrikesministeriet
föreslår att man höjer den kalkylerade ersättning som betalas till
kommuner för över 7‑åriga flyktingar och asylsökande som fått
uppehållstillstånd. Den nuvarande kalkylerade ersättningen täcker inte
de verkliga kostnaderna och inrikesministeriet föreslår att ersättningen
höjs med 40 procent.
Publicerad 30 juli 2010 Inrikesministeriets
budgetförslag 2011
Ett typiskt hatbrott
Attacken
mot Prideparaden i Helsingfors ser ut som ett typiskt hatbrott. I ett
läge där hatrelaterade brott ökar måste samhället reagera.
Ett
halvt dussin pizzerior i olika delar av landet har under knappt ett år
utsatts för attentat och skadegörelser, i de allvarligaste fallen har
förövarna kastat brandbomber i form av flaskor med brännbara vätskor.
Den gemensamma nämnaren i de flesta fallen är att ägarna har utländsk
bakgrund.
I motsats till bland annat Sverige har Finland ingen lag om
hatbrott, alltså brott som riktas mot människor som tillhör någon
speciell grupp, och där just grupptillhörigheten är brottets motiv.
Polisen
har ändå fört statistik över hatbrotten sedan 2009. Den vanligaste
formen är att en grupp män i åldern 15–24 nattetid angriper någon med
utländskt utseende som bara råkar komma i deras väg.
Polisen
är allvarligt oroad för att våldet mot olika minoritetsgrupper blir
grövre.
Polisöverdirektör Mikko Paatero hoppas att straffen blir
förhållandevis stränga och att samhället klart fördömer den här sortens
kriminalitet.
Det krävs en skärpning av lagen, eftersom domstolarna
mycket sällan betraktar rasistiska motiv som en försvårande
omständighet, trots att det här redan i dag är möjligt. Men de
finländska domstolarnas praxis verkar vara att använda den mildare delen
av straffskalan.
I ett läge där hatrelaterade brott ökar måste
samhället reagera, menar Paatero. John-Erik Jansén
Publicerad
30 juli 2010 Västra
Nyland
Många (ny-)finländare vill byta efternamn
Allt
fler finländare vill byta efternamn. Det nya namnet kan vara ett gammalt
efternamn som gått i släkten eller ett efternamn man själv hittat på.
Enligt magistraten har ansökningarna ökat med några hundra varje år.
En
ny, växande grupp är invandrare som vill skaffa sig ett finländskt
efternamn för att enklare bli kallade till arbetsintervjuer. Däremot
vill allt fler bevara sitt gamla efternamn då de gifter sig. FNB
Publicerad
30 juli 2010 Svenska Yle Nyheter
Mer än bara fotboll
Fotbollsturneringen
Eurosom har pågått den här veckan i Helsingfors och har samlat ihop
somalier och andra invandrare från flera olika länder. För deltagarna
handlar det ändå om mycket mer än bara fotboll.
Turneringen
har ordnats i över 10 år och ordnas nu för andra gången i Helsingfors.
Fastän fotbollen är det synligaste evenemanget innebär Eurosom mycket
annat program. Det är också viktigt för arrangörerna från Kanava ry att
lyfta fram den somaliska kulturen i Finland.
För många av ungdomarna
som är med i turneringen har det viktigaste varit att knyta kontakter
med somalier från andra länder och lära sig om varandras kulturer. Varje
dag har det ordnats workshopar och diskussioner där spelarna bland annat
har lärt sig om jobbsökning.
Lyssna: Somalisk
fotbollsturnering i Helsingfors
Publicerad 29 juli
2010 Svenska
Yle Nyheter
"Hedersmord förekommer i Finland"
Så
kallade hedersmord har begåtts även i Finland, hävdar det mångkulturella
kvinnoförbundet Monika-naiset.
Organisationen Monika-naiset
påpekar att de hedersmord som den känner till har inträffat i
huvudstadsregionen. Det har handlat om vuxna offer med
invandrarbakgrund, och gärningsmännen har varit nära släktingar eller en
tidigare make. Förbundet anser det också möjligt att ett självmord som
en minderårig flicka begick för något år sedan egentligen var ett
hedersmord. Polisen känner däremot inte till några sådana fall.
Med
hedersvåld avses fysiska eller psykiska påtryckningar mot en person som
misstänks har brutit mot sedlighetsprinciper inom sin gemenskap.
Monika-naiset
liitto är takorganisation för flera etniska kvinnoföreningar. FNB
Publicerad
28 juli 2010 HBL
Mediaklipp 19. – 25.7
25/07/2010 ifisk
Invandrare kritiserar barnskyddsmyndigheterna
Barnskyddsmyndigheterna
behandlar invandrare dåligt, och förstår inte deras kultur, konstaterar
en stödgrupp för invandrare i Finland.
- Att fostra
barn på ett annorlunda sätt innebär inte automatiskt att det är fel,
säger familjekoordinator Mia Pöllä.
Enligt Pöllä blir
den ryska befolkningen ofta missförstådd, eftersom ryska barn
traditionellt har strängare gränser.
- Man upplever att
ryska mödrar uppfostrar sina barn fel. En sträng uppfostran innebär
emellertid inte automatiskt att man brukar våld, säger Pöllä.
-
De problem som invandrarna möter är verkliga, säger pol.dr Merja Anis.
Hon har i sin doktorsavhandling undersökt invandrarnas situation som
klienter hos barnskyddet. Enligt Anis behandlar man å ena sidan de
problem som invandrarfamiljerna har enbart som kulturella problem, och
dem vågar man inte tala om. Å andra sidan tolkas det faktum att
människor är annorlunda och har andra seder som ett problem, trots att
det inte är det.
De problem som invandrarbarnen har upptäcks
oftast i skolan. Anmälningar till barnskyddet görs exempelvis om barnet
uppträder störande eller har inlärningssvårigheter.
Enligt
Anis är det språksvårigheterna som är grunden till många problem. Om
barnet inte kan följa med undervisningen, kan han/hon börja uppträda
störande. Ett annat problem är den rasistiska mobbning som förekommer
och där offren ofta ger tillbaka med samma mått.
- Vi har
på många håll inte ännu vaknat till insikten om att vi måste ingripa då
mobbning sker. Dessutom händer det att lärarna inte tar problemen på
tillräckligt allvar.
Anis anser att en medicin mot detta är en
utbildning som fokuserar på ett mångkulturellt samhälle. UP/Petra
Sneck
Publicerad 22 juli 2010 Arbetarbladet
Invandring
och ekonomi
Diskussionsforumet Suomiareena i Björneborg
(”Finlandsarenan,”) gav möjlighet att ta pulsen på partiledarna.
Ekonomin och skatterna kommer att bli tunga valfrågor, men invandringen
och hela utlänningspolitiken blir sannolikt också ett viktigt tema i
valet.
Partiledarna var eniga om att skatterna sannolikt stiger,
men invandringen och hela utlänningspolitiken blir sannolikt också ett
viktigt tema i valet.
Socialdemokraternas partiordförande Jutta
Urpilainen var synligt irriterad över att statsminister Mari Kiviniemi
kallade Eero Heinäluomas utspel om att begränsa arbetskraftsinvandringen
för en flört med rasismen. Mari Kiviniemi ansåg att Centern är det parti
som tydligast tar avstånd från populistisk invandrarkritik, och gjorde
en klar markering mot SDP. Sannfinländarnas Timo Soini sade att
arbetskraftsinvandringen är onödig eftersom det finns 300 000 arbetslösa
finländare.
Det är litet paradoxalt, de internationalistiska
socialdemokraterna kritiseras för att vara invandringsfientliga av
ordföranden för det gamla jordbrukarpartiet Centern, i vars ideologi det
finns en stark nationell tradition. Det blir intressant att se om
Kiviniemi fortsätter på samma linje, trots risken att i så fall förlora
väljare till Sannfinländarna. SDP:s invandringskritiska uppvaknande är
ju mer eller mindre inspirerat av Sannfinländarnas framgångar.
Det
återstår att se om fronten mot främlingsfientligheten håller ända till
valet. John-Erik Jansén
Publicerad 22 juli
2010 Västra
Nyland
Obehag inte grund för förbud av burka och
niqab
Det finns en rad helt legitima anledningar att tycka
illa om de heltäckande slöjor som en rad muslimska kulturer påbjuder
kvinnan att använda.
Vissa delar av kroppen, awrah enligt
islamisk terminologi - är olämpliga att visa i offentliga sammanhang,
speciellt för personer av motsatt kön. Definitionerna för vad som är
awrah är betydligt strängare för kvinnor än för män, men varierar mellan
islamska inriktningar och nationella kulturer. För en stor del av den
islamska världen räcker det med att skyla sitt hår, medan de strängaste
tolkningarna påbjuder att hela ansiktet ska döljas. Niqab är en
ogenomskinlig slöja som skyler allt utom ögonen, medan burkan täcker
hela ansiktet och öppnar världen för bäraren bara genom ett tunt
tyggaller.
Det är lätt att se förtrycket i kravet på att bära slöja,
slöjan och den heltäckande dräkten understryker kvinnans roll som en
tillhörighet till mannen, en tillhörighet som minsann inte ska väcka
lustar hos andra. Kvinnans egen vilja är av underordnad betydelse.
Men
det finns rent praktiskt också lägen där den heltäckande slöjan
förhindrar identifikation av den som bär den - också en muslimsk kvinna
måste kunna styrka sin identitet.
Det finns ingen motsättning
mellan att vara tolerant och krävande. En sådan attityd väcker också
respekt och visar att vi tror på våra egna värderingar. Ett förbud mot
burka - eller vilken religiös symbol som helst - är en omvänd bild av
det förtryck islamska diktaturer utsätter sina religiösa minoriteter
för. Henrik Othman
Publicerad 22 juli 2010 Österbottens
tidning
Inga applåder på Åland för Kiviniemi
Landet
har sedan en månad tillbaka en ny statsminister, Mari Kiviniemi. För
finlandssvenskarna är hon mest känd för att ha flyttat statlig
förvaltning från Vasa till Seinäjoki och för sina försök att koppla
Karleby till Uleåborg i stället för Vasa.
Vår nya
statsminister är trots sin relativa ungdom, 41 år, politiskt mycket
erfaren. Delegaterna på centerns partistämma valde henne främst för att
de bedömde att hon kan föra partiet till en seger i riksdagsvalet i
april 2011. Vad kan vi då förvänta oss för politiska utspel och
linjedragningar av Kiviniemi under tiden fram till valet?
Partierna
konkurrerar idag mycket långt om samma, allt mer rörliga väljare. Under
det gångna året har det blivit allt tydligare att de flesta partier är
rädda att tappa väljare åt Timo Soinis Sannfinländare och att de därför
på olika sätt bland annat signalerat en mer återhållsam inställning till
invandring.
Propositioner om en liberal flyktingpolitik, mer
obligatorisk eller ens bibehållen nivå av svenska i skolorna, en större
klumpsumma till Åland eller en egen åländsk skattebehörighet lär vara
bland de sista som en centerpartistisk statsminister skulle underteckna.
Allt
det ovan sagda betyder emellertid inte att Mari Kiviniemi skulle ha
något emot svenskan, Åland eller invandrare. Snarare tror jag att att
hon personligen i dessa frågor har en mer välvillig inställning än de
flesta av hennes kollegor.
Hon är dock låst i en roll och en
situation - centern måste vinna valet - där hon, givet opinionsklimat
och partikonkurrens, åtminstone fram till valet, högst troligt agerar på
ett sätt som varken ålänningar eller finlandssvenskar har orsak att
applådera. Göran Djupsund, professor vid Åbo Akademi
Publicerad
23 juli 2010 Ålandstidningen
Systemet
bör vara enhetligt
Gemensamma asylregler är ett viktigt
redskap för att Europeiska unionen ska leva upp till den värdegemenskap
den vill vara.
I artikel 78 i Fördraget om Europeiska unionen
står det skrivet att unionen ska utforma en gemensam politik avseende
asyl. Det har visat sig vara svårt att komma till skott med vad man på
ett principiellt plan kommit överens om. Den gemensamma asyl- och
migrationspolitiken ingår i det så kallade Stockholmsprogrammet, som
nedprioriterats då den ekonomiska krisen lagt sig över Europa.
Över
huvud taget har EU lyckats bra med att få bort människor som inte har
rätt att stanna. Däremot är det svårt att få till stånd en regel om att
erkänna varandras beslut om asyl eller uppehållstillstånd.
Knäckfrågan
är om det kan göras undantag från grundregeln att asylsökande får sin
ansökan behandlad i det land de först anländer till. Den regeln har gått
hand i hand med att det land som behandlar ansökan har skyldighet att ta
tillbaka sökande som temporärt uppehåller sig i ett annat land.
Det
måste göras en klar åtskillnad mellan flyktingar och invandrare som
kommer för att arbeta: de förra åtnjuter rätt till skydd medan de senare
är föremål för värdländernas övervägande av vilket behov av arbetskraft
de har.
Det måste finnas enhetliga bedömningsgrunder för rätten till
skydd och hur de som söker det bemöts. Både asylsökande och
arbetsinvandrare gagnas av gemensamma regler för temporära
arbetsinsatser med vidhängande sociala rättigheter.
Det är
bristen på ett gemensamt, förpliktande regelverk som gör att flyktingar
och invandrare kan användas som slagträ eller utses till syndabockar i
den recessionstida politiken i flera europeiska länder. Mikael
Kosk
Publicerad 19 juli 2010 HBL
Mediaklipp 12.–18.7
18/07/2010 ifisk
En livligare migration har ökat folkmängden i Helsingfors
Det
fanns 6 718 fler helsingforsare än ett år tidigare. Ökningen beror
främst på inflyttning både från orter utanför Helsingforsregionen och
från utlandet.
Det fanns 583 350 helsingforsare vid årsskiftet,
läser vi i en färsk publikation från Helsingfors
stads faktacentral. Antalet personer som flyttade till Helsingfors i
fjol var större än året förut. Sammanlagt flyttade 37 280 personer hit,
och av dem kom 6 578 från utlandet. Antalet utflyttare minskade något. 3
117 personer flyttade utomlands. Migrationen ökade följaktligen
folkmängden i Helsingfors med 5 164.
Vid årsskiftet bodde
sammanlagt 41 735 utländska medborgare stadigvarande i Helsingfors.
Detta motsvarar 7,2 % av befolkningen. Antalet ökade med 3 081, och det
är främst esterna, ryssarna och kineserna som blev fler. Utöver de
utländska medborgarna bor det i Helsingfors 20 522 finska medborgare
födda utomlands. Dessa var nästan 800 fler än året förut. År 2009 var
det mest ryssar, somalier, ester, irakier, afghaner och iranier som fick
finskt medborgarskap.
Publicerad: 17.07 Helsinki
University Bulletin
5000 somalier söker
familjeåterförening
Utlänningar som beviljats
uppehållstillstånd i Finland kan med stöd av bestämmelserna om
familjeåterförening ansöka om att släktingar ska få flytta hem till dem.
Enligt
tidningen Turun Sanomat står cirka 5000 somalier i kö för att beviljas
familjeåterförening. Det kommer in cirka 300 nya ansökningar per månad.
Migrationsverket har för närvarande under behandling cirka 4000
motsvarande ansökningar från personer som inte är somaliska medborgare.
Enligt lagen ska ansökningarna handläggas på högst nio månader.
Migrationsverkets
överdirektör Jorma Vuorio säger i tidningen att det nästa år behövs 20
nya visstidsanställda handläggare för att få bukt på anhopningen. FNB
Publicerad:
16/07 HBL
Ska
invandrare göra det arbete som inte finländarna vill göra?
Enligt
en färsk undersökning tycker finlandssvenskarna att vi gärna kan ta emot
invandrare som jobbar väl, betalar skatt och sköter sig.
Filosofie
magister Ulla Lukander menar också att finländarna ofta har den
uppfattningen att invandrare ska göra det arbete som inte finländarna
vill göra. Det här är oroväckande menar Lukander som påpekar att vi
måste sträva efter en vilja och ett system som garanterar lika
möjligheter mellan alla så att alla har en chans i samhället oavsett
ras, klass eller hur länge man bott i Finland.
Under nästan 30
år har Ulla Lukander kommit i kontakt med invandrare bland annat när hon
arbetade som utbildningschef i västra London, England, i ett distrikt
med 44 000 barn, varav en stor del inte hade engelska föräldrar.
Under
sin tid i England märkte Lukander vikten av att invandrarungdomar har
förebilder som har klarat av av att integrera sig i det nya samhället.
SFPs fullmäktigeledamot Midiya Zahir Hatam är en sådan förebild. Hon kom
från Irak för 16 år sedan. Idag är hon engagerad i flyktingfrågor och en
bra förebild för andra flyktingkvinnor. Midiya tycker inte att Finland
borde ta emot en större kvot med flyktingar och hon säger att en
flykting som kommer till Finland ska ha en bra orsak. Men hon anser att
staden Raseborg kunde må bra av att ta emot flera flyktingar.
En
av de största utmaningarna för Finlands flyktingpolitik är den långa
väntetiden tills flyktingar som sökt om asyl får ett beslut. Detta är
både dyrt för Finland och fel mot flyktingarna. Midiya känner många som
bor på flyktingcentralen och som väntat i snart två år på ett beslut om
asyl.
Lyssna: Filosofiemagister
Ulla Lukander uttalar sig om finländarnas attityder mot invandrare
Publicerad:
16.07 Svenska
Yle / Västnyland
Förändrat klimat
”Under
Pridefestivalen i Helsingfors härom veckan kom nya bevis på intolerans,
hat och fobier mot grupper som skiljer sig från majoriteten”
Motståndet
mot invandrare växer bevisligen, trots att vi internationellt sett har
väldigt få invandrare. Enligt en undersökning som gjordes i våras anser
60 procent av finländarna att vi inte ska ta emot flere invandrare.
Denna
syn underbyggs dessutom av att framstående politiker kommer med
uttalanden som lätt kan tolkas som främlingsavvisande. Sannfinländarnas
inställning är allmänt känd och även den socialdemokratiska ledarduon,
Jutta Urpilainen och Eero Heinäluoma, har presenterat åsikter där man
tydligt tar avstånd från arbetskraftsinvandring och kräver att de
invandrare som finns här ”tar seden dit de kommer”. Även inom Centern
och Samlingspartiet finns grupper som ställer sig negativt till
invandring.Förre statsminister Matti Vanhanens (C) absurda vädjan om att
finländarna inte ska ge någonting till tiggarna finns också i färskt
minne.
Under Pridefestivalen i Helsingfors härom veckan kom nya bevis
på intolerans, hat och fobier mot grupper som skiljer sig från
majoriteten. Även trycket mot svensk service och bristen på förståelse
för att bägge språkgrupper bör behandlas lika i vårt land bör ses som
ett uttryck för ett hårdare klimat i vårt samhälle. Exemplen på denna
utveckling är många under de senaste åren.
I veckan
kunde vi foga ytterligare ett bevis på klimatförändringen till den
tidigare raden. Nu gällde det finländarnas attityd till
utvecklingsbiståndet. En klar majoritet anser fortfarande att biståndet
är viktigt, men andelen som vill minska anslagen har fördubblats på bara
ett år.
Under den förra krisen, i början av 1990-talet drabbades
gemene man hårdare. Nedskärningarna var kraftiga och arbetslösheten
högre, men då växte inte hatet mot invandrare och minoritetsgrupper på
samma sätt som nu.
Kan orsaken vara att de politiker vi hade då
inte gick med i den intoleranta kören?
Kan orsaken vara att vi
då inte hade ett parti som rider på den främlingsfientliga vågen?
Det
är idag viktigt att ledande politiker tar avstånd från
främlingsfientlighet, från våld och hot mot minoriteter och i stället
modigt försvarar det som är annorlunda och poängterar solidaritet. TOMMY
WESTERLUND
Publicerad 16.07 Västra
Nyland / Ledare
Mari Kiviniemi fördömer attacker
Statsminister
Mari Kiviniemi (C) fördömer den senaste tidens attacker mot sexuella
minoriteter och invandrare.
- Det här är inte bara politikernas, utan
alla finländares sak. Jag vill inte att någon minoritet i Finland ska
behöva känna sig rädda, säger statsministern till Kainuun Sanomat.
Kiviniemi
tar också avstånd från kristdemokraternas ordförandes Päivi Räsänens
uttalanden om attacken mot Pride-paraden.
- Jag hittar inte ord, så
svårt har jag att förstå Räsänens tankesätt och att hon försöker hitta
godtagbara skäl för attacken. Jag uppmanar alla att fokusera på hur
våldbrott kan förebyggas, säger hon.
Publicerad
16/07 Radio
X3M
Över två ton khat smugglades in
Ett
omfattande fall av smuggling av drogen khat ska prövas för åtal. Sex
personer misstänks för brott i ett fall där cirka 2100 kilo khat
smugglades in till Finland.
Tullen informerade om utredningen på
torsdagen. Khat-växter ska ha importerats från Holland i lagliga
fraktföretags laster, bland annat kyltransporter.
Som täckmantel
hade man grundat ett företag vars formella verksamhetsområde var
detaljhandel av blommor. Knarket distribuerades i huvudstadsregionen och
Egentliga Finland. Värdet på drygt två ton khat hade varit 280.000 euro
i gatuhandeln.
Fallet går till åtalsprövning i slutet av juli. Fyra
av de misstänkta har varit häktade under utredningen, och en är det
fortfarande. FNB
Publicerad 15/07 2010 Österbottens
tidning
Invandringsfrågor splittrar
finlandssvenskarna
Tankarna kring invandring och invandrare är
splittrade bland finlandssvenskarna. Yngre personer är i allmänhet mer
toleranta än äldre.
Enligt en opinionsmätning som svenska
Yle låtit göra är en majoritet av finlandssvenskarna av den åsikten att
det finländska samhället bör utvecklas så att fler utlänningar vill
flytta hit.
- Generellt kan man säga att folk tycker att de
invandrare som jobbar väl, betalar skatt och sköter sig är välkomna,
säger forskare Kjell Herberts som gjort undersökningen.
Finlandssvenskarna
är engagerade men mycket delade i de här frågorna. Väldigt få har valt
alternativet "vet ej" i enkäten. I undersökningen framkommer också det
att drygt 60 procent av finlandssvenskarna vill förbjuda tiggeri.
Åsikterna
i frågan om Finland bör skärpa sin flyktingpolitik fördelar sig så gott
som 50/50. De som ställer sig positiva till mer invandring hänvisar till
exempel till att finländarna också en gång i tiden varit i behov av
hjälp när man själva utvandrat. De mer negativt inställda vill bejaka
vår egen tradition, religion och historia.
Ungefär 500
finlandssvenskar svarade på enkäten. Felmarginalen är tre procentenheter
i vardera riktning.
Lyssna: "Bra
med andra kulturer"
Publicerad 12.07 Svenska
Yle / Nyheter
Den tryggaste platsen i världen
Jag
tycker faktiskt det börjar räcka nu, säger Patricia i Näsby i Närpes.
Hon vill inte ha mer invandrare till sin hemort. Susanne i Finby är
däremot entusiastisk över allt nytt folk. Närpes är den framgångsrika
tomatstaden med rekordmånga invandrare. Mer än tio procent av
befolkningen är av utländsk härkomst idag. Hur förändrar nykomlingarna
från andra länder och kulturer det lilla samhället och dess invånare?
Och vad hände egentligen med de inflyttare som strömmade in i Närpes för
sjuttio år sedan och som kom att utgöra nästan 15 procent av
befolkningen? Är de verkligen spårlöst försvunna?
Lyssna.
Redaktör
är Milena Parland och ljuddesigner Jyrki Häyrinen.
Publicerad
12.07 k3
/ Veckans dokumentär
Mediaklipp 1. – 11.7
11/07/2010 ifisk
Fadayel får stanna två månader till
Den
egyptiska farmodern Eveline Fadayel får stanna i Finland i åtminstone
två månader till efter ett beslut av Europeiska människorättsdomstolen,
skriver Helsingin Sanomat.
Beslutet förhindrar en avvisning.
Domstolen har beordrat Finland att utreda Fadayels hälsotillstånd under
den tiden.
Fadayel skulle avvisas från Finland den 13 juni, men
gömdes av sin familj. Fadayels anhöriga säger att hon är beroende av
sina barn som bor i Finland och att hon inte skulle klara sig ensam i
Egypten. FNB
Publicerad: 05/07 HBL
Thors
fördömer attacken mot Prideparaden
Migrations- och
Europaminister Astrid Thors (SFP) fördömer attacken mot Prideparaden.
Paraden som firar HBT-personernas rättigheter utsattes för en
tårgasattack i Helsingfors centrum på lördagen.
-Hat
mot sexuella- och andra minoriteter är precis lika fördömbart som
rasism. Därför uppmanar jag också andra politiker att fördöma attacken
mot Pride-paraden. Vi politiker är ansvariga för att dämpa hatet. Prat
om hat leder till aktioner, säger minister Thors. FNB
Publicerad
5 juli 2010 Österbottens
tidning
Medelålders bestämmer i kommunen
Makten
i kommunernas och städernas fullmäktige utövas i regel av medelålders
ledamöter och ordet leds oftast av en man över femtio. En stor del av de
kommunala beslutsfattarna arbetar i ett privatföretag. Unga, seniorer
och invandrare är i minoritet i fullmäktige. Finlands
kommunförbund
Publicerad: 02/07/2010 STT
info
"Asylsökande måste behandlas lika inom EU"
De
nordiska länderna är förargade på att alla EU-länder inte följer
Dublinfördraget. Dublinfördraget säger att en asylsökande ska söka asyl
i det land inom EU som den först kommer till. Grekland, Italien och
Malta är exempel på länder som har en annan tolkning av Dublinfördragen
än de nordiska länderna.
– Om några stater väljer att
försämra sina mottagningsförhållanden så att det inte blir attraktivt
att lämna in en asylansökan där och vi fortsätter ligger kvar på en hög
nivå får vi en rusning hit. Enligt Dublinfördraget ska vi skicka
tillbaka de asylsökande till det EU-land som borde behandla
asylsökningen men om de vägrar ta emot dem får vi problem, säger
Sveriges migrationsminister Tobias Billström.
Nu ska de nordiska
länderna försöka få EU-kommissionen att se till så att Dublinfördraget
följs av alla.
– Det är ett fördragsbrott att alla länder inte
tillämpar Dublinfördraget. Vi vill ge kommissionen stöd för att ingripa,
säger Finlands migrations- och europaminister Astrid Thors. Johan
Gullmets
Publicerad: 02/07 HBL