4 Brännpunkt
Rasismen kan inte förklaras bort
21/11/2011 Gerd-Peter Löcke
I HBL efterlyste Gunilla Malm enskilda människor som entydigt fördöma fula angrepp och diskriminerade jargong i alla sammanhang och alla former.
Den 19 november skriver Gunilla Malm i HBL att president Tarja
Hallonen vill uppmanar oss att våga försvara offer för rasism i
vardagen. Fast det är uttryckt enkelt och klart i Finlands grundlag att
"ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder,
ursprung, språk, religion, övertygelse åsikt, hälsotillstånd eller
handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes
personlighet," så tycks det ändå ofta gälla djungelns låg som om vi hade
fått vår korta stund på jorden för att trycka ner och dra krokben för
varandra?
Malm tycker att olika försök och processer för nolltolerans mot intolerans är sorglustigt och hjälplösa. Enligt henne behövs det enskilda människor som entydigt fördöma fula angrepp och diskriminerade jargong i alla sammanhang och alla former, också under skämtets försåtliga täckmantel.
Hon hänvisar tysta våldet som en överslätande attityd, där man kan trampa på människor med omgivningens välsignelse. För att tiga är samtycke, undanfallenhet är samvetslös lättja och brist på omtanke.
Också vi i IFISK vet att rasismen inte kan förklaras bort, slätas över eller tigas ihjäl. Däremot har vi visat i över tio år hur den kan motarbetas genom öppen kommunikation, ett sätt som också Malm efterlyser. Inte i fina festtal eller opraktiska antimobbningsprogram, utan i praktiken och i vardagen.
Tack Gunilla att du gav oss hopp i våra hjärtan.
Gerd-Peter Löcke
Vem är jag?
29/08/2011 Elena Hellberg-Hirn
VEM ÄR JAG?
Det är en svår fråga som teater Viirus tar upp med sin pjäs om
identitet. Det finns lika många svar som det finns människor, eller ännu
fler svar, för många av oss får dubbla eller flerdubbla identiteter, när
vi t.ex. byter land och språk.
VEM ÄR JAG? Man eller kvinna, ung eller gammal, vit eller svart, yrkesarbetande, pensionär, politiskt engagerad, kreativ, student, konsument, sina föräldrars barn, eller sina barns förälder - allt detta ger olika sinsemellan förenade eller motstridiga identiteter. Etnisk identitet hos en minoritet kan vara en livsfarlig avvikelse om alla förväntas vara likadana som majoriteten.
En persons identitet börjar med namnet, och omges av en ständigt växande knippe grupptillhörigheter vilka förändras under livets lopp. Det är en utvecklingsprocess, ett spel med omgivningen, ett ständigt gränsdragande: här är jag!
Elena-Hellberg Hirn
Läs även: Identitet - en myt?
3 Nyheter (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)
Nya horisontala vallar höjer sig i all smyg
17/08/2011 Ordförande
De Nyas Råd på Radio Vega diskuterade de fruktansvärda terrordåden i Norge. Nedan svarar arbetsgruppens ordförande Gerd-Peter Löcke på Johan Anderssons förhandsfrågor.
Hur reagerade du när du hörde om de fruktansvärda terrordåden i Norge?
- Jag var i Tyskland när terrorråden hände. Det var precis ett år efter att 21 unga människor dog vid Love Parade-konserten i Duisburg i Tyskland. I samband med en minnestillställning pågick en häftig debatt i alla medier om hur katastrofen kunde hända. Ingen ville ta ansvar för Love Parade-offren. Så våra diskussioner var redan mycket aktuella när terrordåden i Norge nådde oss.
Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, uttryckte omedelbart sin bestörtning. Regeringen började genast diskutera vad som borde göras för att undvika dylika händelser i Tyskland.
Vilka slutsatser ska man dra av händelserna?
- Mänskan vill allt för fort förstå vad Anders B.B. tänkte och kände. Sanningen finns dock endast i mördaren. Så länge inte vi så kallade goda medborgare lyssnar till eller talar om våra egna sanningar om hemskheter vi kanske för länge sen har upplevt själva, är det svårt att undvika händelser som i Norge eller skolmassakern i Finland.
Hur minimerar man riskerna för att det ska hända igen?
- I stället för vertikala, synliga murar som Berlinmuren symboliserade från och med den 13 augusti 1961 byggs nu i all smyg nya horisontala vallar. Liksom vi knappast sluter åka bil eller bus bara för att en människa i fyllan har förorsakat en olycka ska vi inte nu heller sluta kämpa för ett mera rättvist samhälle.
Att skärpa lagen eller att uppfostra barn och ungdomar till lydnad är definitivt fel väg. Däremot vore civil olydnad den enda effektiva metoden för en rask samhällsförändring. Civil olydnad går ut på att öppet och utan våld bryta mot gällande samhällsnormer. Detta skulle också varit möjligt för personer som Anders B.B. Men även då borde han vara beredd att ta konsekvenserna av sina handlingar.
På vilket sätt ska hatpropagandan bemötas?
- Liksom östtyskarna har lyckats fälla Berlinmuren ska vi fortsätta demonstrera och kämpa med fredliga medel för ett fördomsfritt samhälle genom att öppet diskutera, debattera och informera för att visa att kulturell mångfald är välkommen i Finland.
Vilket ansvar har det etablerade samhället för att hatpropagandan fått fotfäste?
Liksom i Norge och i Tyskland borde regeringen, ledande politiker och högt uppskattade medborgare omedelbart ha tagit avstånd från all extremism. Jag missade detta klara ställningstagande i Finland.
Det ska inte vara cool att tala illa om andra människor. Det får inte vara fegt att hålla sig undan när andra mobbas. Vi ska uppmuntra andra att vara modiga och vi ska visa mera civil olydnad då rasism och extremism börjar dominera diskussioner och händelser. Vi lever, trots allt i en demokrati.
Gerd-Peter Löcke
Ordförande
2 Ordförandes hörn (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)
Brännpunkt
09/08/2011 ifisk
Brännpunkt är namnet på sidan för medlemmarnas
debattartiklar. Det ställs även högre språkliga krav på en debattartikel
än på ett vanligt inlägg eller en insändare. Debattartikeln har som
uppgift att upplysa och övertyga läsaren genom tydliga argument.
Debattartiklar är vanligast i stater med demokrati, och utgår ofta från
(parti)politik.
Innan du själv vill lämna
in en debattartikel till Brännpunkten bör du därför noga
tänka igenom vad du vill med din text. Men du behöver inte fundera på
eventuella språkfel, dem rättar vi nog.
Verkligheten Anders B.B. inte är ensam om
09/08/2011 Gunnar Hilén
Det är mycket mänskligt och därför förståeligt att människor så fort som möjligt vill försöka förstå vad Anders B.B. tänkte på och kände inför och under sina djävulska dåd i Norge 22.7.
Framför allt seglar de politiska värderingarna upp som en faktor med
högt, latent förklaringsvärde. Dessa spekulationer får vatten på kvarnen
när man hör att mannen redan skriver på sitt försvarstal. Hitler skrev
Mein Kampf innan han skred till verket. Han visste högst troligtvis att
han inte skulle överleva eller ens vilja leva efter vad han omedvetet
redan visste han skulle göra.
Det var inte om sina barndomsupplevelser Hitler berättade. Och det kommer det heller inte att bli i A.B.B:s fall. Det är heller inte kring dessa som journalister och andra nu spekulerar eller berättar om. En del har redan kommit ut i offentligheten men omtalas högst sporadiskt, som något vid sidan om. Spännande kanske men med lågt förklaringsvärde. Vill man tro.
Varför? Jo, för det berättar redan nu om en verklighet han inte är ensam om. Att granska hans uppväxt med föräldrarnas mycket tidiga skilsmässa. (A.B.B. lär ha varit ett år), med halvsyskonen, det extremt dåliga förhållandet med pappan och dennes stickande till Sydfrankrike när pojken var i 16-årsåldern skulle rätt många kunna identifiera sig med.
Vilken typ av människa kniper själv av eller låter ett barn knipa av all slags kontakt för all framtid? Vad för ett slags psyke klarar av den prestationen? När ska allmänheten få veta något om faderns möjligheter att känna empati? Vad kommer rättegången att ge vid handen och massmedierna välja att rapportera om?
Om man identifierar sig med en massmördare känns det minst sagt betryckande för den egna personen. Och det vill man inte. Man vill och man riktigt önskar att mannen är ett obotligt monster, född till monster … men så intellektuell att han av någon slags anledning börjar intresserar sig för ”det främmande”, läs invandrare och muslimer.
Hur den tankekedjan slår rot och utvecklas till hat för just muslimer medan han i akt och mening skjuter ner norska ungdomar … ja, den kullerbyttan har ingen riktigt orkat ens försöka förstå. Gro H. Brundtland är så vitt jag vet också en fullvuxen vit kvinna från Norge. Vem såg mördaren i henne?
Hur det såg ut hemma hos hans föräldrar kommer kanske att visa sig med tiden. Om inte annat så finns sanningen inom mördaren. Men nära nog helt begravd. Han har sagt att han fick äta mediciner av olika slag inför slakten … för att stå emot rädslan. Vilken rädsla?
Den psykologiska kunskapen om vad uppväxten betyder sjunker allt djupare ner i glömska i vårt mycket våldsbenägna samhälle. Så ser scenariot också ut för paranoida, personlighetskluvna narcissister. Det är i längden inte de onda som är de farligaste människorna.
Det är vi så kallade goda som inte berättar, talar, lyssnar och uppmuntrar oss själva att berätta, även om våra egna sanningar om hemskheter vi för länge sen bäddat ner i glömskans mylla. Där, där de åstadkommer den största sprängkraften … djupt långt ner, inpackade i gammal smuts.
Gunnar Hilén
Sverige, Esbo
Flyktingar och invandrare ska prissättas
30/05/2011 Gerd-Peter Löcke
På seminariet om migration, som ordnades i Åbo den 17–18 maj,
behandlades migration ur olika aspekter. Seminariedeltagarna bekantade
sig bland annat med Kanadamodellen där invandraren får språkutbildning
och handledning i samhällsfrågor och med Åbo stads olika
migrationsprojekt.
Ca 150 migrationsexperter från olika håll i Finland deltog i seminariet som arrangerades i samarbete mellan inrikesministeriet, ESF-projekten MATTO och ALPO och Europeiska migrationsnätverket. Huvudtalare vid det två dagar långa seminariet var den kanadensiske doktorn Duncan.
Kanadamodellen poängsätter alla sökanden för att specifikt kunna leta efter personer som har de kunskaper som näringslivet behöver. Ca 250 000 personer flyttar årligen varaktigt till Kanada på grund av arbete.
Om prissättning av flyktingar och invandrare är den rätta metoden, kan ifrågasättas. En bättre barometer för ett funktionsdugligt välfärdsamhälle vore enligt mina erfarenheter ett system där invandrare av olika slag kan vara delaktiga i samhället utan att måste ta avstånd från sin egen kultur. Desto större andel av flyktingar och invandrare aktivt deltar i samhällets olika fasoner desto bättre har landet lyckas med integrationen. Gerd-Peter Löcke
Närmare information om ALPO-projektet
(på finska)
Närmare information om MATTO-projektet
(på finska)
Europeiska
migrationsnätverket
Hat föder hat, krig ger mera krig
13/05/2011 Jan Tunér
Jag sörjer förlusten av tusentals värdefulla liv, men jag kommer inte
att kommer inte att glädja mig över en enda död persons död, inte ens om
han är min fiende.
Jag
tackar Gud för sådana amerikaner som Martin Luther King. Citatet från
hans bokfrån 1967 ”Where Do We Go from Here: Chaos or Community?” är
värt att begrunda, i synnerhet när man funderar på hur man skall
förhålla sig till Usama bin Ladins död.
Fritt översatt utan ordbok: ”Den avgörande svagheten medvåldet är att
det är en nedåtgående spiral som ger upphov till det som det söker
förgöra. I stället för att minska det onda, mångfaldigar man det onda,
mångfaldigar man det. Med våld lyckas du kanske mörda den som hatar, men
hatet kan du inte mörda. Våld gör bara hatet så mycket större Det är så
det fungerar.
Jag sörjer förlusten av tusentals värdefulla liv,
men jag kommer inte att glädja mig över en enda persons död, inte ens om
han är min fiende. Att möta hat med hat späder bara på hatet, gör den
stjärnlösa natten än mörkare. Mörker kan inte fördriva mörkret: det kan
bara ljuset göra. Hat kan inte fördriva haet: det kan bara kärleken göra.
Hat
föder hat, våld föder våld, och tuffa tag föder tuffa tag i en brant
undergångsspiral. Ondskans kedjereaktion – hat föder hat, krig ger mer
krig – måste brytas, eller så kommer vi att slungas ut i en mörk avgrund
av förintelse.”
Jan Tunér
Biståndsarbetare
Kabul,
Afghanistan
Momsen hotar föreningslivet
11/05/2011 Karl Norrbom
I december gav EU-kommisionen ut sin grönbok om det framtida
mervärdesskattesystemet. Nu startar en diskussion om EU:s 40 år gamla,
och till stora delar förädrade, momsdirektiv.
Diskussionen blir helt avgörande för huruvida föreningar i framtiden ska
tvingas in i momssystemet eller inte. Konsekvenserna kan bli att
föreningarna tvingas till en betydligt krångligare administration,
förhöjda avgifter och i värsta fall nedläggningar. Alltså bör nu alla
hjälpas åt att stoppa en möjlig momsplikt för ideella föreningar.
Det
är upp till föreningsverksamma att rädda föreningslivet. EU-kommissionen
måste inse att frågan är viktig ur samhällsperspektiv och att vi står
eniga bakom kravet på att få behålla momsundantaget för ideella
föreningar.
Finlands svenska ungdomsförbund har gjort en
utmärkt modell med beskrivning på den skrivelse föreningar bör tillsända
EU-kommissionen. Modellen finns på Luckans websida. Skrivelsen bör nå
kommisionen senast den 31 maj.
Karl Norrbom
Platschef,
Luckan i huvudstadsregionen rf
Varför kan EU-invånare inte rösta?
30/04/2011 ifisk
Som medborgare i Storbritannien och bosatt i Finland skulle jag vilja
rösta på en kandidat i min smak till den finska riksdagen, säger
engelsmannen Raymond Bell.
För
närvarande kan EU-medborgare som är bosatta i Finland rösta i lokala val
samt i val gällande EU-parlamentet. Emellertid har de inte rätt att
välja ledamöter till riksdagen. Däremot har personer från länder utanför
EU, eller statslösa flyktingar, som har erhållit finskt medborgarskap,
rätt att rösta i riksdagsval och också att ställa upp som kandidater.
Eftersom
EU-medborgare automatiskt har rätt att arbeta och leva i Finland finns
det ingen orsak att ansöka om finskt medborgarskap. Om en EU-medborgare
har bott i Finland under ett antal år och planerar att stanna här skulle
inte han eller hon då ha rätt att rösta i finska nationala val?
Som
medborgare i Storbritannien och bosatt i Finland skulle jag vilja rösta
på en kandidat i min smak till den finska riksdagen. Jag skulle också
vilja att Storbritanniens regering gav finländare bosatta där rätt att
välja medlemmar i House of Commons.
Nuvarande system är
mycket otillfredsställande och orättvis. Att ge EU-medborgare bosatta i
Finland rätt att rösta i nationella val skulle däremot vara en mycket
positiv signal om att regeringen har förbundit sig till EU-integrationen.
Raymond
Bell
Samlingspartiets och centerns STORA problem
16/04/2011 ifisk
De senaste dagarna har vi sett hur det blivit allt svårare att veta var
partierna står i invandringsfrågor; det är dubbla budskap som gäller för
Soini, för samlingspartiet – är det internationella gänget eller Wille
Rydman som styr? - och oklara begrepp när det gäller Kiviniemi, etc.
Men
det ser ut som om samlingspartiet och centern tycks ha problem med vissa
familjeåterföreningar. Familjeskäl är den vanligaste orsaken att flytta
till Finland. I fjol beviljades 5659 uppehållstillstånd av familjeskäl.
Hit räknas t.ex. utlänningar som gift sig med en finländare.
Om
vi däremot ser hur många flyktingar, eller andra personer som fått
internationellt skydd i Finland, som får sina familjemedlemmar till
Finland blir siffran en annan. I fjol flyttade 392 familjemedlemmar till
personer som fått internationellt skydd till Finland.
I
belysning av dessa siffror ser Centerns och Samlingspartiets krav på
strängare familjeåterföreningskrav för dem som fått internationellt
skydd starkt överdrivna ut. Ur integrationens synvinkel är det viktigt
att flykting kan starta sitt nya liv i Finland omgiven av sin familj.
Astrid
Thors
integrationsminister