Men han är ju en neger!
21/02/2011 av Mediaklipp
Hon heter Bitte, är 35 och har bott åtta år i Stockholm, men rötterna
är alltid i Österbotten. Hon frågar sig, varför det tycks fortfarande
vara okej att använda n-ordet.
Det verkar, speciellt
bland den lite äldre generationen, fortfarande vara okej att använda
n-ordet. Och i lilla Österbotten har jag också stött på många som
använder det, eftersom de” inte vet vad man annars ska kalla dem”. Och
för att man kommer undan med det, när det inte finns så många
invandrare. Jag har också reagerat när jag hört folk säga: ”Vem var den
där n*gressen som satt där borta?” Helt utan tanke på att det skulle
vara nåt fel med det.
Ja, tiderna förändras och om man
tänker så (eller inte tänker alls) är det verkligen dags att tänka om!
Förstår man inte att det är stötande? Efter att ha bott ett antal år i
Sverige och speciellt i invandrartäta områden, där vi som var svenskar
(eller såg ut som svenskar och pratade svenska) var en minoritet – jag
skojar inte – skulle jag aldrig komma på tanken att vända n-ordet.
Varken i manlig eller i kvinnlig form. Jag har många vänner som har
afrikanskt ursprung eller annars är mörkare i hyn och jag tycker det är
fullständigt respektlöst att kalla nån så. Min sambo hade en mycket bra
liknelse och han sa en gång såhär: ”Att kalla nån för n-ordet är att
spotta nån i ansiktet och sedan be om ursäkt för det.”
Precis
så är det. I alla tider har människan varit så uppfinningsrik och
påhittig. Vi hittar på en massa smeknamn för folk och fä, för saker vi
gör. Ska det då vara så svårt att använda något annat än n-ordet? Tänk
om vi skulle våga sluta använda hudfärgen och kalla folk för det de är:
mammor,
pappor, barn, företagare, tränare, människor eller till och med vid namn
om vi vet det. Vågar vi det?
Bloggen Bitte
med bihang