Bilder från Kurdistan
23/02/2011 av Gerd-Peter Löcke
År 1991 hade den sexårige Midiya Zahir Hatam och hennes familj
tvingats fly sitt hemstad i norra Irak under arabiseringen. Under
flykten blev hon svårt skadad efter att ha blivit skjuten av en soldat i
april 1991. Innan hon 1994 kunde komma till Finland tillbringade hon
tillsammans med sin familj nästan tre år under extrem dåliga
förhållanden i ett flyktingläger. Jag träffade Midiya under en resa med
SFP-politiker till Stockholm.
Midiya
Zahir och Gerd-Peter Löcke (Foto: Tiina Kujala)
– Jag
minns hur det var när jag kom, berättar Midiya. Jag kom till Finland med
min pappa och saknade min mamma. Men jag var tvungen att lämna Irak för
minfamilj var rädd att jag inte skulle ha överlevt i de rådande
förhållandena i Irak. Från flygfältet fördes vi rakt till barnkliniken,
där jag fick de behövliga operationerna. Efter fyra månader på sjukhuset
flyttade vi till Ekenäs. Jag började lära mig svenska och fick gå i en
svenskspråkig skola.
Idag, sexton år senare, har Midiya
många järn i elden. Hon är färdig merkonom, är aktiv inom handikapp- och
invandringsfrågor och har producerat en film om Kurdistan. Filmen har
gjorts som ett beställningsarbete åt Raseborg stad och ger insikt i det
kurdiska livet. Filmen visar hur människor lever och klara av
dagsrutiner i byn Bawzé utanför staden Rania i nordöstra Irak. Nu
funderar vi tillsammans på en förevisning i Helsingfors. Gerd-Peter
Löcke
Du kan läsa mera om Midiya på henne blogg.