" /> " />


Internationellt finlandssvenskt kulturforum

   

Arkiv oktober 2010

AFGHANISTAN – krigs- eller krishantering?

30/10/2010 by Jan Tunér

Jan Tunér Afghanistan har hög prioritet i mitt liv. Därför tog jag vara på det tillfälle som ifisk erbjöd i riksdagens infocentrum i Helsingfors den 23 september. Vår värdinna, minister Astrid Thors gjorde ett bra försök att sammanfatta de majoritetsspråkiga föredragen, men jag har ändå en känsla att jag missade en hel del. Jag försökte anteckna en del finska från föredragshållarnas ”power point” och fick senare hjälp med översättningen.

Seminariet var väl besökt. I panelen satt minister Astrid Thors som värd med direktör Ari Kerkkänen från krishanteringscentret, beskickningsråd Rauli Suikkanen från Utrikesministeriet, kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren och kommandör Juha Puistola, överläkare i strategi, från försvarsmakten. Seminariet ställde följande frågor:
- Vad skulle hända om stödet till Afghanistan skulle ta slut?
- Vart strävar man i Afghanistan?
- Varför stöder man Afghanistan?

Enligt Ari Kerkkänen från krishanteringscentret handlar det om en ”påhittad” kris i Afghanistan som borde ventileras och ifrågasättas för att kunna förstås. Också polisen Tomas Järvinen med praktisk erfarenhet från Balkan och Rwanda tyckte att Afghanistan är en ”påhittad” kris. Krisen började när Al Qaida attackerade september 2001. Ju längre krisen pågår i Afghanistan desto mer gynnar den Al Qaida. De vill ruinera USA:s ekonomi och dess rykte i muslimvärlden.

En viktig fråga som lyftes upp var ”Vad betyder FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna för ledarna inom USA, NATO, ISAF, den afghanska regeringen och dess parlament?”

Rauli Suikkanen tyckte att det inte går att utvärdera nuvarande kris utan att ha ett historiskt perspektiv. Vi måste åtminstone gå tillbaka till 1800-talet då Afghanistan blev en buffertstat mellan det ryska och det brittiska imperiet.

Juha-Antero Puistola talade ur strategiinstitutets synvinkel. Institutet bedömer säkerheten i ett så brett perspektiv som möjligt, men fattar inte politiska beslut. Enligt Puistola är det omöjligt att diskutera Afghanistan utan att diskutera våldet: beskjutningar, explosioner, 80 % mera av sådant 2010 än 2009. Våldet är polariserat. ISAF har förlorat 556 soldater, den afghanska armén långt fler. Under årets (2010) första 6 månader har 3300 civila dött p. g. a. motståndsrörelsernas aktioner.

Och en ond cirkel av instabilitet snurrar på: korruption, brottslighet, missnöje, dålig förvaltning etc. Det går inte att åtgärda denna onda cirkel om man bara inriktar sig på en del. Civilbefolkningen är viktig som observatör och aktör. De vill vara på segrarens sida, som bäst: stöda armén och regeringen, som sämst: stöda motståndsrörelsen.

Varför attackerade USA Afghanistan? Vilken strategisk betydelse har Afghanistan? Vill USA ha kontroll över mineraler? Energi? Vatten? De stora kriserna i världen tycks vara brist på vatten, brist på olja, brist på mat!

Ovanstående påståenden står för respektive föredragshållare. Att det handlar om en ”påhittad” kris i Afghanistan borde ventileras och ifrågasättas för att kunna förstås. Man borde åtminstone känna till historien från första hälften av 1800-talet för att förstå vad de olika konflikterna har för rötter.

Seminariets slutsats var att insatsen i Afghanistan innebär en mycket krävande krishanteringssituation. Den traditionella fredsbevarande verksamheten kan inte användas. En viktig fråga står dock kvar: ”Vad betyder FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna för ledarna inom USA, NATO, ISAF, den afghanska regeringen och dess parlament?”

En representant för taliban sa: ”Ni i Väst har klockor. Vi i Öst har tid”.

För dig som vill följa med hur finska soldaterna i Mazar e Sharif (där finska ISAF* trupper finns) upplever Afghanistan finns den finskspråkiga sidan www.skjs.fi

Jan Tunér

Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)

Migrationsverket vill utreda medborgartest

29/10/2010 by Mediaklipp

Migrationsverket vill utreda möjligheterna att ta i bruk ett medborgartest också i Finland, skriver Turun Sanomat. Enligt migrationsverkets överdirektör Jorma Vuorio är frågan nu aktuell i och med att lagförslaget om främjande av invandrares integration behandlas av riksdagen. Enligt honom kunde medborgartestet kombineras med ett obligatoriskt språkprov. Testet skulle ge information om hur väl integrationen lyckats.

Bland annat Lettland, Nederländerna och Danmark tillämpar medborgartest. I dem testas bland annat kunskaper om landets kultur, historia och hur samhället fungerar.

Migrationsverket mottog under tiden januari-juni över 1.500 ansökningar om medborgarskap. Antalet har ökat med fyra procent i år. FNB

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Nu ska invandrarmän få mer stöd i vardagen

29/10/2010 by Mediaklipp

Manliga invandrare i Helsingfors behöver mer stöd än vad som erbjuds dem idag. Det stöd som idag erbjuds riktas främst till kvinnor och därför utbildar nu medborgarorganisationen Miessakit stödpersoner för invandrarmän. Miessakit arbetar för att stöda mäns mentala och sociala tillväxt.

En av de nya stödpersonerna heter Martin Eric Racin som själv flyttat till Finland för tretton år sedan. Därför vet han vilken sorts stöd som behövs. Enligt Racin behövs stöd särskilt för män som kommer från länder där mannen har större rättigheter än kvinnan.

När de kommer till Finland har de svårt att förstå hur lagarna skiljer sig så från lagarna i hemlandet. Därför är det också aktuellt att ge stöd i frågor som gäller skilsmässor och vårdnad av barn.

Intresset för utbildningen av stödpersoner har varit stort i Helsingfors. Enligt planerare Antti Kaski kunde inte alla som ville få ta del av utbildningen, men han hoppas ändå att det i framtiden ska utbildas fler stödpersoner. Intresset beror mycket på den fientliga diskussionen om invandrare som pågår i huvudstadsregionen - det här kan ses som en motreaktion till den.

Meningen med stödpersonerna är att få de nya invånarna att känna sig hemma i Helsingfors. Det är inte meningen att stödpersonerna ska agera tjänstemän och hjälpa invandrare att hitta till FPA, banken eller butiken. Det viktiga är att skapa nätverk.

Det var för ett och ett halvt år sedan som Miessakit gjorde ett pilotprojekt för manliga stödpersoner och eftersom det fungerat bra beslöt organisationen att fortsätta verksamheten. Det här året är dessutom Helsingfors stad är med i projektet. Tanken är att en nyutbildad stödperson ska vara verksam i åtminstone ett år.

Lyssna: Martin Eric Racin om varför stödpersoner behövs

Läs mer på Svenska Yle / Huvudstadsregionen

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Fattigdomen skulle ju redan vara utrotad

28/10/2010 by Mediaklipp

Fattigdomsforskaren Jouko Karjalainen säger att fattigdomen i Finland redan en gång har utrotats. Det gjordes under en generation som varade från 1960-talet ett stycke in på 1980-talet. Men nu är vi där igen.

Var sjunde finländare är fattig om man räknar som teoretikerna: att fattigdomen börjar där man får bara 60 procent av vad andra i medeltal förtjänar. Tretton procent av finländarna borde teoretiskt vara fattiga, men bara tre procent säger sig verkligen vara det. Så verkligheten är gladare än matematiken.

Många pensionärer faller under fattigdomsgränsen. En del får lov att komma till rätta med mindre än 1 100 euro i månaden. En dagispraktikant klarar enligt statistiken den gränsen med några hundra euro, om han eller hon inte super, knarkar eller oansvarigt shoppar upp pengarna.

Många teoretiskt fattiga är invandrare. Det är ibland hälsosamt att se att dessa 1 100 fattigdomseuro för många utlänningar fortfarande är en stor peng, av vilket man rentav kan skicka hem en slant.

Brödköerna kom till Finland under katastrofåren i början av 1990-talet – för att stanna, skriver Jan-Erik Andelin

Läs hela artikeln på Östra Nyland

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

"Delaktig i Finland" - ett projekt för integration

27/10/2010 by Mediaklipp

Camilla Fellman är lärare på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. Hon är engagerad i ett projekt för att hitta bättre metoder för inlärning och integration av invandrare och flyktingar.

Projekt är initierat av två ministerier. På finlandssvenskt håll är det två kommuner som vill delta, Nykarleby och Raseborg. Camilla Fellman är nu på slutrakan med nya metoder i Jakobstadsregionen. Det blir väldigt varierande lösningar eftersom man vänder sig till så heterogena grupper - allt från flyktingar och fotbollsspelare till flyktingar som inte kan läsa och säsongsarbetare på farmer och växthus.

Lyssna: Samhället blir allt mer mångkulturellt

Läs mer på Svenska Yle / Österbotten

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Ingen "mormorsparagraf" i lagen

27/10/2010 by Mediaklipp

Enligt gällande lag kan uppehållstillstånd till en annan anhörig bara beviljas om parterna har för avsikt att fortsätta att leva i en sådan fast familjegemenskap som de tidigare har levt i eller om den anhöriga är fullständigt beroende av den i Finland bosatta finska medborgaren. Begreppet fullständigt beroende har tolkats mycket restriktivt och nästan inga uppehållstillstånd har beviljats på denna grund.

Om en ändringen enligt förslag blivit av hade det inneburit att uppehållstillstånd oftare än i dag hade kunnat beviljas till en myndig finsk medborgares förälder. Och det var just fruktan för en explosionsartad ökning av ansökningar som fällde ändringen. Både Centern och Samlingspartiet ställde sig negativa till den.

– Ändringen fick inget understöd i regeringen, säger migrations- och Europaminister Astrid Thors (SFP) som biföll ändringen. Hon tillägga att den ändringen SFP föreslog hade ökat antalet ansökningar, men enligt partiets bedömning inte väsentligt. FNB

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

"Jag ville ju bara spela basket"

26/10/2010 by Mediaklipp

Den nionde september trodde 18-årige Raheem McBride att hans dröm hade gått i uppfyllelse. Då skrev han kontrakt med basketklubben Loimaan Korikonkarit om att spela två år i klubbens representationslag.

Raheem kom till Finland för drygt två år sedan för att hans äldre bror Chauncey McBride finns här och har kunnat göra det som också Raheem vill göra mest av allt: spela basket.

Eftersom Raheem var minderårig tog storebror hand om pappersexercisen i samband med flyttningen från USA. Chauncey tränar det multikulturella basketlaget Warriors och det var där Raheem började sin finländska basketkarriär.

Problemen började när Raheem hade slarvat bort sitt pass när visumet skulle förnyas i juli. Passet kom senare till rätta men enligt paragraferna befann sig Raheem då illegalt i landet. Därför måste han ut ur Schengenområdet innan han kunde ansöka om ett nytt visum.

Raheem trodde att problemen skulle fås ur världen när han och hans bror för en vecka sedan gick till polisstationen i Loimaa för att lämna in en ansökan om uppehållstillstånd. Men det blev fem dygn i fängelset för 18-årige Raheem och på fredagen kom beslutet om avvisning. I går fördes Raheem med poliseskort till Helsingfors-Vanda flygplats för att sättas på flyget till New York.

När Hbl talar med Simon Ekpa som ger juridisk hjälp åt invandrare framgår det att det inte var möjligt att be om att beslutet om avvisning inte ska verkställas eftersom ingen anhållan om uppehållstillstånd har lämnats in. Den anhållan skulle Hannula ha lämnat in bara polisen hade gett tillstånd att ta ett passfoto.

Nu har Raheem McBride ett tvåårigt portförbud till Finland. Det beslutet har han rätt att överklaga. Marianne Lydén

Läs mer i HBL

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Aliakbar Saiyar bortgång en stor förlust

23/10/2010 by Gerd-Peter Löcke

Aliakbar Saiyar Vår mångåriga medlem Aliakbar Saiyar har avlidit den 23 september i Iran efter en längre sjukdom. Ali har länge varit aktiv i arbetsgruppen och var med i IFISK:s första evenemang den 9 oktober 2001 i kulturcentrum Caisa. Så här skrev Huvudstadbladet den 10.10.2001:

Vid det Internationella kulturcentrum Caisas mässa, som öppnade i går, har Internationellt finlandssvenskt kulturforum, IFisk, ett eget bord. Här står Gerd-Peter Löcke och Ali Saiyar och talar svenska.

Ali Saiyar kommer från Iran, har bott i Tyskland och Sverige och talar lika bra svenska som finska. Ali Saiyar är registrerad som finsktalande. Han säljer mattor i Helsingfors.
- Jag klarar mig lika bra på svenska som finska. Mina kunder blir glada då jag talar svenska med dem, säger Saiyar.

Förutom finska, svenska tyska talar Saiyar persiska, turkiska och azeri, sitt modersmål. Han tycker att det har varit lättare att lära sig svenska än finska.


Ali var en av de första vännerna jag skaffade mig i Finland. Det var nästan 40 år sedan. Hans bortgång är en svår förlust för oss alla som kämpat i 40 år för en bättre integration av utlänningar (Ordet invandrare brukades inte använda på 70-talet).

En minnestund för Ali kommer att anordnas den 7 november 2010.

Gerd-Peter Löcke
Ordförande

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Invandrarna räddar finsk fotboll

23/10/2010 by ifisk

Tidningen Urheilulehti har valt Alexei Eremenko senior till årets tränare 2010. Enligt Urheilulehti har Jaro visat att även en liten förening kan bjuda på modig och underhållande fotboll i Finland. Ifiskaren Aleksei har lett Jakobstadslaget från och med augusti 2009.

Även sonen Eremenko junior spelar i Jaro. Han rankas som den andra bästa spelaren i ligan efter egentligen Mohamed ”Medo” Kamara som är hemma från Sierra Leone och spelat bl a i Kuopio PS och HJK i Helsingfors. I division 1 utsåg Urheilulehti KPV:s Irakli Sirbiladze från Georgien till årets spelare.

Grattis Aleksei. Finlands fotbolls framtid tycks ligga i invandrarnas händer.

Foto: Svenska Yle

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Två-språkigt seminarium i Finland har sina sidor

23/10/2010 by Jan Tunér

Afghanistan har hög prioritet i mitt liv. Därför tog jag vara på det tillfälle som ifisk erbjöd i Helsingforsriksdagens nya hus. Men att komma som flerspråkig ”ifiskare” (dock icke finska) till ett två-språkigt seminarium i Finland har sina sidor. Med två-språkighet menas tydligen att varje föredragshållare talar antingen svenska eller finska eller både och. Och deltagarna förväntas förstå båda språken. När jag bad om tolkning till svenska från finska fick jag beskedet att en sammanfattning kommer att göras efter de finska föredragen.

Min slutsats är att jag inte var på en två-språkig tillställning. Uppskattningsvis gick 10 % på svenska och 90 % finska. Den enda finlandssvenska talaren talade växelvis finska och svenska. Vår värdinna, minister Astrid Thors gjorde ett bra försök att sammanfatta de majoritetsspråkiga föredragen, men jag har ändå en känsla att jag missade en hel del. Jag försökte anteckna en del finska från föredragshållarnas ”power point” och fick senare hjälp med översättningen.

I alla fall försökte seminariet klartlägga varför Afghanistan behöver internationellt stöd. Krishantering tycks inte fungera utan militärt stöd. Fast man försöker lösa de bakomliggande orsakerna har man nu hamnat i en återvändsgränd. Men man bör också sträva till en maktfördelning, som beaktar demografin, kulturen och samhället. Någon militär lösning finns egentligen inte. Jan Tunér

Läs mer om Afghanistanseminariet (inom kort) i Brännpunkten

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Invandrare måste inkluderas enligt Svensk Ungdom

22/10/2010 by Mediaklipp

Fyra träffar om integration har resulterat i ett integrationsseminarium som ordnas på lördag i Åbo. Danica Vihinen, politisk sekreterare för Svensk Ungdom, säger att invandrare måste inkluderas och att de bör höras för att kunna medverka i beslutsprocesser som berör deras liv.

Michael Hutchinson Reis, pressombud i organisationen Multicultural Finland, säger att det finns tre problem som försvårar integration av invandrare i Finland. Problem ett är att politiker försöker vinna väljare genom att spela på frågor som påverkar invandrarnas vardag. Finland är också historiskt sätt ett homogent land och finländare tror att nationalitet och etnicitet är en och samma sak.

-Om du är mörkhyad tror människor att du inte är en finländsk medborgare och att du inte talar finska, vilket i flera fall är helt fel, säger Hutchinson Reis.

För det tredje handlar integration om de attityder och stereotypier som auktoriteter förmedlar, till exempel polisen, domare och stadsdirektörer, säger Hutchinson Reis.

Lyssna: Invandrarna måste själva få berätta hur de på bästa vis kan integreras i samhället.

Läs mer på Svenska Yle

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Soini lägger sig inte i kandidaters uttalanden

22/10/2010 by Mediaklipp

Tretton sannfinländska riksdagsvalskandidater samarbetar kring ett invandringskritiskt program som går under namnet "Nuiva Vaalimanifesti" som kan översättas till det njugga valmanifestet. Utgångspunkten är att Finland ska ta avstånd från mångkulturen och den nya statsreligionen som här kallas främlingsdyrkandet.

Det föreslås bland annat att arbetslösa invandrare inte ska få bo i städer och de "sociala invandrarna" ställs mot de "goda och kunniga invandrarna". Bland undertecknarna finns flera kända lokalpolitiker som Helsingfors-politikern Jussi Halla-Aho och Soinis egen medarbetare Vesa-Matti Saarakkala.

Partiordförande Timo Soini lägger sig inte i sina kandidaters uttalanden.
- Vi är ganska eniga om den kritiska linjen. Vi tror på att mänskor kan komma till Finland för att arbeta, enligt våra regler och lagstiftning. Men måste man också förbjuda någonting, inte bara ta, säger Soini. Av Ingemo Lindroos

Läs mer i HBL

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Ryskspråkiga oftare arbetslösa

22/10/2010 by Mediaklipp

Minoritetsombudsman Eva Biaudet påtalar de ryskspråkigas svaga ställning i det finländska arbetslivet.

De ryskspråkiga invandrarna i Finland är ofta högt utbildade men trots det drabbas de betydligt oftare av arbetslöshet än utlänningar i genomsnitt.

Över 31 procent av de ryskspråkiga är arbetslösa, då motsvarande siffra för alla av utländsk härkomst är 17,6 procent. Det finns omkring 52 000 ryskspråkiga invandrare i Finland.

De ryskspråkiga är ofta högt utbildade men den utbildning de har fått i sitt hemland erkänns inte i Finland, visar en utredning som minoritetsombudsmannen gjort.

Minoritetsombudsmannen föreslår bland annat att den offentliga sektorn prövar anonymt förfarande i början av rekryteringsprocessen. Det kunde öka chanserna för ryskspråkiga att bli kallade till anställningsintervju och i slutändan få anställningar.

- Finland har inte råd att låta invandrarnas kunskaper gå till spillo, anser Biaudet.

Läs mer i Svenska Yles Nyheter

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Invandrare misstänkta måltavlor i Sverige

20/10/2010 by Mediaklipp

Svenska polisen tror sig nu ha ett motiv bakom det senaste årets oförklarliga skottlossningar mot 10–15 personer i Malmö.

Skottlossningarna har varit spridda över Malmö och ingen av de beskjutna har haft någon känd hotbild mot sig. Alla har ställt sig helt oförstående till varför de beskjutits och ingen har hunnit göra några iakttagelser före skotten. Någon bara riktar in sig på att i mörkret skjuta mot personer med invandrarbakgrund.

– Ytterst oroande, väldigt otäckt och det är mycket angeläget att polisen så fort som möjligt griper gärningsmannen, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, som drar paralleller till den så kallade lasermannens skjutningar i början av 1990-talet. (FNB)

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Proposition till lag om främjande av integration

17/10/2010 by Gerd-Peter Löcke

I lagen om främjande av integration föreslår statsrådet att lagen i fortsättningen ska röra alla invandrare. Syftet med propositionen är att förtydliga lagstiftningen och se till att en större del av invandrarna för stöd för integrationen omedelbart efter att de anlänt till landet. I nuläget har endast arbetslösa invandrare och invandrare som får utkomststöd rätt till en integrationsplan.

Nu ska alla invandrare som anses behöva en integrationsplan på basis av den inledande kartläggningen ha rätt att få en. Utarbetandet av en integrationsplan ska inledas inom två veckor från det att kartläggningen har slutförts. Integrationsutbildningen ska utvecklas genom ett separat försöksprojekt.

I regeringens proposition preciseras även ansvarsfördelningen mellan myndigheterna såväl när det gäller statsförvaltningen och regionförvaltningen som den lokala nivån. Kommunerna ska få ersättning från statsbudgeten för de utgifter som den inledande kartläggningen orsakar.

I slutet av förra året bodde 155 705 utländska medborgare i Finland. De största grupperna av utlänningar var ryssar, ester, svenskar och somalier. Lite över 207 000 personer talade ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2009 studerade drygt 14 400 invandrare i integrationsutbildningen och lite över 2 900 deltog i arbetspraktik eller arbetslivsträning förknippad med integrationen. FNB

Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration finns på inrikesministeriets webbplats.

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Språkproblem försvårar bilskolan för invandrare

16/10/2010 by Mediaklipp

I bilskolan behöver invandrare ofta mer undervisning än andra. Det här beror på språksvårigheter, påstår Finlands bilskoleförbund.

Men tröskeln har blivit lägre för invandrare att gå i bilskola. Oftast skaffar de körkort för att vardagen ska löpa smidigare. En del bilskolor har redan körundervisning som är skräddarsydd för utlänningar. FNB

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Utan hijab ingen ”invandrare”

14/10/2010 by Mediaklipp

Under en enda dag förra veckan såg jag varför det barkar helvete i Finland i lika hög grad som i Sverige och övriga Europa just nu.

Först läste jag en tidning där en artikel om ”invandrare” illustrerades med en anonym muslimsk kvinna iklädd hijab. Hon var fotograferad bakifrån, skuffande på en barnvagn och hade ett par väninnor kring sig, också med huvuddukar. I en nyhetssändning på kvällen handlade det igen om invandrare. Kvinnor i färggranna hijab talade i rutan. För en gångs skull var de faktiskt namngivna. Men det förblev väldigt tydligt hur en invandrare förväntas se ut i finländsk, eller över huvudtaget europeisk, media.

Jag vet hur det går till på nyhetsredaktionen och vill inte skuldbelägga någon branschkollega. ”Vi har en artikel om invandrare som behöver illustreras.” Så går man ut på stan med en halvtimme på sig, och vad hittar man? Den nygifta svenska hipstern? Den kanadensiska forskaren? Schweizarna som säljer kosmetik i köpcentret? Uppenbarligen är det inte dem det handlar om. Inte heller om kineser eller thailändare, speciellt inte om de strykt våra förväntningar medhårs genom att öppna restaurang. Face it. Finns det inte en hijab eller niqab på bilden så föreställer den inte ”invandrare”.
Skribenten Sylvia Bjon är journalist vid Hufvudstadsbladet.

Läs mer på Journalisti.fi

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Jobbklara skolgångsbiträden

13/10/2010 by Mediaklipp

Efter elva månader av intensiva studier är sex personer med invandrarbakgrund redo för arbetslivet. De har nu samma behörighet som infödda finländare att jobba som skolgångsbiträden.

Det var glada nyfinländare som fick sina intyg från Yrkesakademin i Österbotten på onsdagen. Utbildningen till skolgångsbiträde/personlig assistent har pågått sedan november i fjol och startade med en fyra veckor lång intensivkurs i svenska.

- Det är en bred utbildning som de fått, och jag har goda förhoppningar om att de ska få jobb. Efterfrågan är stor. Redan nu frågar olika instanser efter dem, säger Margita Broman, som varit ansvarig utbildare för gruppen.

Läs mer i Österbottens Tidning

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Vi är experter så länge vi håller oss borta

12/10/2010 by ifisk

expertstatusen Aira Vehaskaris rapport för Näringslivets delegation om att språk är ett hinder för jobb i Finland var intressant men jag tror att det stämmar bäst när det gäller utlänningar som redan befinner sig i landet. Jag tror nämligen att man har en bättre chans att få ett arbete här som motsvarar ens kvalifikationer när man bor utanför Finlands gränser än om man söker anställning när man redan befinner sig i landet.

Söker man från utlandet arbete med bra engelska (och med ett kvalificerat jobb) betraktas man som "expert". Man får ett jobb tack vare sin kunskap och arbetserfarenhet och förväntas tillföra någonting extra till företaget. Företaget betraktar ofta personen i frågan som expert så länge personen inte lär sig mer än ett par ord. Expertstatusen försvinner lätt när personen börjar använda finska i arbetslivet och blir enbart "en av oss - men en som pratar dålig finska".

Kommer samma person till Finland (kanske vidareutbildar sig vid en finländsk utbildningsenhet) och sedan söker arbete betraktas han inte längre som en expert som söker jobb utan som en person med dålig finska. Där stämmer Vehaskaris rapport till 100 procent.

Har man däremot redan ett jobb på en hyfsad nivå här kan man kanske få en högre post i samma företag, men knappast i ett annat företag. Talar man engelska under anställningsintervjun undrar motparten hur det kommer sig att man har bott i Finland så länge utan att kunna finska; talar man däremot finska är det lätt att göra tolkningsfel och man anställer ändå en finländare med samma (eller kanske sämre) kompetens, men med bättre finska. Det faktum att finländaren talar sämre engelska är av mindre vikt.

Vehaskari noterar att "det kan vara en utmärkt idé att erbjuda språkstudier vid behov". Det stämmer, det är ett utmärkt idé, men jag arbetade vid ett stort finskt bolag med cirka 3 000 anställda av vilka ungfär 2 000 i samma byggnad och där fick man gratis språkkurser på arbetstid i engelska, svenska och ett par språk till, men inte i finska.

Jag bad om tillstånd att gå på en finsk kurs för utlänningar och fick göra det på arbetstid "så länge jag arbetade in alla de timmar jag förlorade". Jag fick själv betala alla kostnader i samband med kursen. Så länge företaget inte består av en majoritet av utlänningar tror jag att språkstudier betalda av arbetsgivaren och under arbetstiden förblir en utopi.

Jag håller också med Vehaskari att det kan vara svårt för de utländska arbetssökandes familjer att integreras. Min tanke när Nokia fick en ny chef från Kanada var att han kommer att klara sig här, men i ett samhälle där de flesta kvinnor finns i arbetslivet blir det svårt för hans hustru att vara hemmafru och det blir också svårt för henne att få en intressant jobb.

Mike Walsh, Esbo

Välkommen i blattevärlden, Mke!

Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)

Språk hinder för jobb

12/10/2010 by Gerd-Peter Löcke

En färsk rapport som YLE-journalisten Aira Vehaskari har utarbetat visar att den krångliga finländska byråkratin skapar en flaskhals som lämnar dem som inte talar finska eller svenska åt sitt eget öde. Vehaskari anser att den finska arbetsmarknaden helt enkelt inte fungerar ordentligt.

Vehaskaris rapport pekar även på finska arbetsgivare som ofta har orealistiska förväntningar på kunskaperna i finska, speciellt inom sektorer där arbetet sköts på engelska.

- Mindre företag är ofta helt enkelt rädda för utmaningar. Inför en utländsk arbetsansökan är det lätt att bara se problemen. På vilket språk borde man hålla mötena? Hur fungerar han eller hon tillsammans med kunder och andra arbetstagare? Vehaskari anser att arbetsgivarna borde överväga noga huruvida ett fullständigt behärskande av finska är relevant i arbetsuppgiften som utlänningen söker. Det kan vara en utmärkt idé att erbjuda språkstudier vid behov.

Enligt Vehaskari skulle en lösning vara en egen lobbyingorganisation som kunde fungera som en bro mellan dem och myndigheterna samt de finska arbetsgivarna. Organisationen kunde till exempel fungera i skydd av centralförbunden för löntagare eller näringslivet.

Egentligen finns det ingenting i Vehaskaris rapport som vi blattar inte redan vet. Nu är läget det att många utländska toppkrafter söker sig annanstans, eftersom möjligheterna till att göra karriär i Finland ser dåliga ut.

Gerd-Peter Löcke / FNB

Publicerad i2 Ordförandes hörn (RSS), 3 Nyheter (RSS)

Nasima får kritik av andra exilafghaner

11/10/2010 by Mediaklipp

Exilafghaner i Finland gör livet svårt för Nasima Razmyar, en av deltagarna i tävlingen Dansar med stjärnor på MTV3. Hatbrev och glåpord har blivit en del av vardagen sedan hon började synas på tv som Jani Rasimus danspartner.
I programmet på söndag kväll berättade Nasimaatt förra veckan var den värsta hittills.
– Bland mina landsmän har många ifrågasatt att en ung kvinna deltar i ett program av den här typen. Skam är ett ord som använts, säger hon. Både helt okända personer och folk hon känner har kritiserat henne i hårda ordalag. Också hennes familj har fått del av fördömandet. Själv anser hon inte att hon gjort något olämpligt.

Nasima Razmyar är född i Kabul och 25 år gammal. Hon flyttade på grund av sin fars diplomattjänst till Moskva som femåring. Familjen kunde inte återvända till sitt hemland och hon kom till Helsingfors mottagningscentral år 1992. Hon har vuxit upp och gått i skola i Kottby. Under våren valdes Nasima Razmyar till Årets flyktingkvinna av Finlands Flyktinghjälps styrelse. Dan Kronqvist

Läs mer i HBL

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Integrationsstigar på svenska diskuterades

10/10/2010 by Gerd-Peter Löcke

Elena Hellberg-Hirn, IFISK:s ordinariemedlem för akademiska relationer, deltog den 4 oktober i ett uppföljningsmöte under ledning av Minister (hon.) Pär Stenbäck. Mötets syfte var att diskutera ett utkast till samarbetsavtal mellan aktörerna som Luckan har sammanställt enligt uppdrag.

Närvarande var ett tiotal representanter från finlandssvenska organisationer, bl a Arbis, Luckan, Folkhälsan, Prakticum, Svenska studiecentralen och Sydkustens landskapsförbund. Invandrarföreningar företräddes av Elena Hellberg-Hirn (IFISK) och Susan Haraldson (IFISK/Andreaskyrkan) och Villhelm Nouro (Svensk-ryska föreningen).

Diskussionen var livlig och kretsade kring integrationsstigar som bättre kunde föra ut kunskaper i svenska i samhället, såsom t ex närvårdarutbildning på svenska via Arbis och Folkhälsan. Kulturfonden vill satsa en del pengar på integration och ansökningsprocedurer diskuterades. Det finns även kommunala och EU- pengar att söka.

På förslag var ett avtal där parterna skulle förbinda sig att sinsemellan utveckla integrationsstigar för invandrare i huvudstadsregionen med fokus på det finlandssvenska samhället. Avtalets syfte är att stärka servicen till utlänningar så att den beaktar språklagstiftningen och det faktum att Finland är ett tvåspråkigt land. Vidare skulle avtalets parter verka för att individen, utgående från sina intressen och behov, självständigt och effektivt ges frihet att besluta om sin språkliga vardag och framtid. Avtalet ska träda i kraft 1.1.2011 och skulle föra med sig en årlig kostnadsandel på 500 euro.

IFISK:s Förslaget att ha en invandrare som styrgruppens ordförande möttes med skepsis och diskuterades inte vidare. Fast stämningen på mötet var engagerad tycks återstå problemet att invandraren snarare ska integreras i samhället än att invandraren självständigt skulle kunna vandra på integrationstigarna. Integration handlar mest om invandrarnas vilja att aktivt deltar i det nya hemlandets beslutfattande. Delaktighet i beslutfattandet förutsätter dock aktiva bidrag i ledande positioner.

Gerd-Peter Löcke
Ordförande

PS: Huvudstadsregionens servicekatalog finns nu på luckan.fi och svenskfinland.fi på svenska, ryska, engelska och finska.

Publicerad i2 Ordförandes hörn (RSS), 3 Nyheter (RSS)

Iskall vind av intolerans och rasism över Europa

07/10/2010 by Mediaklipp

Sverige har ännu inte hämtat sig från chocken att Sverigedemokraterna tog tjugo mandat i riksdagsvalet. I Finland ökar stödet för Sannfinländarna i varje gallup. I tisdags brottsanmäldes en platsannons – på Arbetsministeriets webbservice för arbetssökande – där arbetsgivaren meddelade att ”färgskadade” inte var välkomna att söka.

Samtidigt i Helsingfors: En arbetsgrupp som tillsattes i våras levererar det som uppdragsgivaren, inrikesminister Anne Holmlund, Saml, önskade: En utredning som föreslår att tiggeriet ska kriminaliseras. Arbetsgruppen hävdar att det planerade tiggeriförbudet är generellt och inte riktat mot någon specifik kategori.

Företrädarna för Social- och hälsovårdsministeriet och Justitieministeriet reserverade sig eftersom de anser att utredningen är ensidig och partisk. De framhåller att rapporten bland annat förstärker uppfattningen att de rumänska romerna är brottslingar, den underblåser fördomar och kan legitimera diskrimineringen av romer.

Det verkar inte riktigt rimma med regeringens invandringspolitiska mål, nedskrivna i februari i fjol, där regeringen lovar att ”effektivera åtgärderna mot rasism.”

EU har ett stort ansvar för att kräva effektiva åtgärder av regeringen i Bukarest, men att ge sig på de svagaste och mest försvarslösa offren för Rumäniens likgiltighet och oförmåga, det är helt enkelt ovärdigt av ett land som kallar sig civiliserat John-Erik Jansén

Läs mer i Västra Nyland

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Rasismen ökar i Norra Karelen

06/10/2010 by Mediaklipp

De vanligaste rasistiska brotten i Norra Karelen är sabotage, hot och misshandel. På tisdag brottsanmäldes en rasistisk platsannons från Joensuu där arbetsgivaren skrev ut att han inte ville anställa en färgad. I Lieksa har till och med socialarbetare som jobbar med integration råkat illa ut. Socialchefen Soile Syrjäläinen har blivit hotad per telefon, fått bildäcken spräckta och cykeln förstörd.

Tiotals asylsökande med uppehållstillstånd har redan lämnat staden på grund av rasismen. Socialchefen Soile Syrjäläinen tror ändå att de rasistiska brotten minskar när Lieksaborna vänjer sig vid stadens nya invånare.

De rasistiska brotten i Lieksa sammanfaller med att drygt hundra asylsökande med uppehållstillstånd flyttade in i stadens hyreslägenheter i fjol. Det blev en chock i Lieksa som både har hög arbetslöshet och knappt någon erfarenhet av invandring sedan tidigare.

Sammanlagt har det skett 59 rasistiska brott i Norra Karelen under 2009, i år är de redan 46 stycken. År 2008 var de åtta stycken. De som gör rasistiska brott är oftast arbetslösa lågutbildade unga vuxna.

Lyssna: Rasistiska brott har mångdubblats

Läs mer på Svenska Yle

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Intryck från nobelprisevenemanget

05/10/2010 by Shakho Sadiq

Shakho Sadiq och Tora Aasland Den 23-26 september samlades nordiska fredsföreningar på en fredskonferens i FN:s-hus i Oslo (International conference of IPBs Nobel peace prize). Ordförande för mötet var Finlands fredsförbunds verksamhetsledare Laura Lodenius.

I början diskuterade vi olika möjligheter till samarbete. De viktigaste och samtidigt gemensamma frågorna för de nordiska länderna är Nato och användning av kärnkraft. Men även läget i Mellanöstern, Sahara, Kurdistan samt användningen av kärnkraft/-vapen i Iran är viktiga frågor.

På kvällen samlades alla konferensdeltagare i nobelprisets öppningsceremoni som tog plats i Nobels fredcentrum (Nobel Peace Center). Det var Oslos borgmästare, Fabian Stang, Norges minister för forskning och högre utbildning, Tora Aasland, och IPBs president Tomas Magnusson som tog emot oss.

Tora Aasland påpekade i sitt tal att vi alla tillsammans måste stöda fred och skapa fred. Tomas Magnusson avslöjade i sitt tal att Norge ger mest stöd till den internationella fredsrörelsen.

På söndag fortsatte konferensen med Kheder Karin som i sitt tal talade om staden Halabaja som mars 1988 bombarderades med kemiska vapen av irakiska stridsflygplan. Tiotusen tals civilister dödades eller skadades. Eftermiddagen fylldes av diskussioner kring nedrustning av kärnvapen.

En av konferensen slutsatser var att vapenhandel och militära kostnaderna borde minskas och pengarna skulle hellre användas för att hjälpa fattiga länder.

Deltagandet i konferensen och intrycken från nobelprisevenemanget var mycket lärorika och jag vill tack arbetsgruppen IFISK för ekonomiskt stöd som gjorde det möjligt för mig att åka till Oslo.

Hälsningar
Shakho

Foto: Shakho Sadiq och Tora Aasland, Norges minister för forskning och högre utbildning.

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Arbis satsar mera på webben

04/10/2010 by Mediaklipp

Helsingfors stad kräver att Arbis allt mera ska gå in för att locka folk att göra kursanmälan på nätet. Samtidigt

Det växande antalet pensionärer, invandrare och arbetslösa medför också utmaningar för arbetarinstitutet. Rektorn för Helsingfors Arbis Gunborg Gayer säger att det viktigaste nu är att lyssna till kundernas behov och anpassa kursutbudet där efter. Arbetarinstitutet ordnar som bäst tillsammans med Luckan ett projekt riktat för invandrarmammor. Syftet med projektet är att invandrare som tar språkkurser på arbetarinstitutet skulle ha lättare att också ta andra kurser.

Lyssna: Arbis språkkurser är populära

Läs mer på Svenska Yle i huvudstadsregionen

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Tona inte ner den kristna profilen

02/10/2010 by Jan Tunér

Enligt Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland är det tillåtet att ordna bordsböner och religiösa morgonsamlingar så länge ingen tvingas delta i dem mot sin övertygelse. Men många vill att man slutar med bordsbönen i skolorna. Barn som inte delar samma trosuppfattning ska inte behöva ta del av andra barns religionsutövande .

Med ett snart 40-årigt perspektiv på islam vill jag hävda att de flesta muslimer inte har något emot bön. De brukar tacka Gud för maten efter de har ätit. Dessutom ber de tre eller fem gånger om dagen, ofta på offentliga platser.

Enligt islam är judar och kristna "ahl e ketab" - bokfolket - de "har fått" Toran och profeterna respektive evangeliet och breven, alltså Bibeln. Därför respekterar de vanligen människor som tror på Gud, medan de ser ned på ateister och inte har någon förståelse för dem. Undantag finns naturligtvis, som till exempel muslimska brödraskapet, extrema islamister och wahhabister.

Bordsbön i skolor är alltså inget hinder i relation till de flesta med muslimsk bakgrund. De har också en del gemensamt var det gäller moral och tro med judisk och kristen tro. Vi gör våra invandrare en otjänst om vi tonar ner den kristna profilen i samhället. Låt oss välkomna dem i vårt finländska samhälle, inte bara som arbetskraft eller flyktingar, utan som de medmänniskor de verkligen är.

(Jan Tunér är biståndsarbetare och bor iEkenäs)

Publicerad i3 Nyheter (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)

Ta upp kritiken med terapeuten psykoterapi

02/10/2010 by Gunnar Hilén

 Det gör ont i hjärtat av att höra så många besvikna terapipatienter. Jag ser mig inte som bättre terapeut än någon annan men däremot vill jag berätta om att man kan pröva en terapeut en eller ett par gånger innan man bestämmer sig. Om inte terapeuten själv föreslår det, vilket han eller hon mycket väl kan göra, får man fatta det beslutet själv.

Orkar man inte eller vågar man inte det kan man stanna hemma utan att känna sig tvungen att gå. Kanske terapeuten hör av sig och undrar vart man tog vägen och då säger man det man kan säga, som förklaring, om man känner att man måste lämna en sådan. Man tar till det handlande man har resurser till.

Tyvärr har jag hört från flera håll att kvaliteten på psykologers/psykoterapeuters och terapeuters arbete har sjunkit drastiskt. Jag vet inte om det beror på utbildningen. Det finns sämre och bättre arbetskraft inom alla fält men naturligtvis har en sämre insats olika effekt beroende på vilket ärende "kunden" har.

I det här fallet är det ytterst beklagligt. En gyllene regel inom fältet är att åtminstone inte göra ont värre. De som klagat hittills i tidningen har nog blivit ordentligt uppskakade och besvikna på sina hjälpare ... stjälpare.

Man bör uppmuntra en patient att öppet ta upp kritik i terapin. Ibland är det projektioner av det egna eländet - ibland en överföring av känslor till en annan person på terapeuten men man måste vara beredd på att det också är en verklighet just här och nu. Jag är dålig också. Den insikten måste en terapeut kunna bära och stå för utan att försvara sig emot.

Jag är rädd att utbildade hjälpare i dag kanske inte helt landat färdigt i sig själva och sitt teoretiska bagage innan de sätter upp sin "låda på stan". Handledning ska finnas till hands och en återkommande blick i spegeln, kanske i en egen-terapi, då och då, är några av de verktyg vi ska använda oss av i vårt uppehållande av vett, etikett och eget välbefinnande.

Kritik är ofta, precis som krisen, något som både innebär fara och möjlighet för att kunna fortsätta vägen framåt mot ett lyckligare liv.

Gunnar Hilén är psykolog, terapeut och handledare. Artikeln publicerades först i HBL.

Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)

Vem vill devalvera vår demokrati?

02/10/2010 by Daniel Tunér

Vårt valsystem ska förnyas. En av de större förändringarna som kan komma att bli av är en rikstäckande röstspärr på 3 procent. Om detta genomförs är det mycket beklagligt ur demokratisk synpunkt. Motiveringen för röstspärren är att det skulle vara lättare att skapa fungerande majoritetsregeringar, men vi har inte haft sådana problem i Finland under de senaste regeringsbildningarna.

Det har pratats mycket om människors allt mer sviktande förtroende för politiken och politikerna. Vi har sett hur valdeltagandet minskat efter hand. Att över huvud taget fundera på att införa en röstspärr är ytterligare ett steg i den riktningen. En röstspärr skulle cementera de etablerade partiernas inflytande och avsevärt försvåra inträdet i riksdagen för nya partier. Därmed skulle de etablerade partierna kunna strunta i frågor som nya partier vill föra upp till diskussion. Och vi skulle genast få fler soffliggare.

Hur länge skulle det ha dröjt för våra folkvalda att börja tänka miljövänligt om partiet De gröna hade hindrats inträde i riksdagen på 1980-talet på grund av en röstspärr? En röstspärr skulle alltså få till följd att beslutsfattarna skulle bli efter i en del samhällspolitiska frågor.

I det svenska riksdagsvalet fick utmanarpartierna Piratpartiet och Feministiskt initiativ 0,65 respektive 0,40 procent av rösterna vilket proportionerligt tillsammans kunde ha gett tre fyra mandat. Och säkert avskräcktes en del från att rösta på dem eftersom de enligt galluparna inte skulle nå spärren på 4 procent. I princip skulle det alltså ha funnits en möjlighet för Alliansen att få en majoritetsregering med dessa små partier som i utbyte för sitt stöd skulle få några av sina frågor på agendan. Piratpartiet hade faktiskt uttalat det som sitt mål före valet, att stödja ett block reservationslöst mot att få gehör för sina frågor om integritet, kultur och kunskap. Nu behöver den svenska regeringen inte bry sig om dessa frågor förrän nästa val om fyra år. Demokratiskt?

Nu vill jag veta vilka av våra partier som vill införa röstspärr i Finland och därmed devalvera vår demokrati.

(Daniel Tunér bor nuförtiden i Jakobstad)

Publicerad i3 Nyheter (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)

Penny flyttade från Maine till Karleby

01/10/2010 by Mediaklipp

Penny Colston Idag hade jag glädjen att träffa Penny Colston. Vi hann prata om språk, kultur och människomöten och efter diskussionen var jag en stor erfarenhet rikare.

Penny är född och uppvuxen i USA. Hon har bott i Los Angeles under en stor del av sitt liv, men hon har också bedrivit studier i London, New York, Washington och Maine.

För knappt tre år sedan flyttade hon från Maine till Karleby. Under dessa tre år har hon både studerat svenska och skrivit kolumner för ÖT. Idag jobbar hon två dagar i veckan som lärare. Hon håller tre kurser i engelsk konversation. Allt det här berättar hon på flytande svenska och jag lyssnar nästan andäktigt.

Penny har valt att bli svenskspråkig i Finland och hon är på mycket god väg att bli det. I framtiden vill hon gärna jobba med översättning eller med något som har med författarskap att göra. Med studier i journalistik och med en ypperlig svenska låter det som rätt yrkesval i mina öron.

I samband med språkinlärning är det viktigt med självstudier. Penny läser svenska tidningar (ÖT och Hbl), tidskrifter och böcker. Penny berättar om sitt intresse för matlagning och självklart läser hon Birka och Samarbete.

Penny avslutar med att berätta om människorna i Karleby. Landskapet i nejden är platt och kanske trist men det vackra landskapet finns i människorna i staden. Här finns belästa, intelligenta människor med mycket att berätta. Den avstressande kulturen och den stora skaran livsnjutare vill hon gärna ta med till USA. Mia Holmbäck

Läs mer på bloggen ”Finlandssvensk i Karleby”

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Pensionsförmånerna för invandrare bör revideras

01/10/2010 by Mediaklipp

Genomförandet av de nya integreringsprogrammen kräver ett intensivt samarbete mellan kommunerna, t.ex. inom de ekonomiska regionerna. Det skulle då bli lättare att sköta bl.a. utbildnings- och sysselsättningsfrågor.

Ur kommunernas synvinkel är utgångspunkten den att alla de som i laga ordning har flyttat till Finland har lika rätt till den kommunala servicen som finländarna. I framtiden kommer även återflyttarna att utgöra ett välkommet tillskott i arbetskraften. Efter en inskolningsperiod kommer de säkert att hitta arbetsplatser bl.a. inom vårdsektorn. Idag finns det cirka 20 000 ingermanländska immigranter i kommunerna i Finland.

Läs mer på kommunerna.net

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Ett, två eller eller flera språk?

01/10/2010 by Mediaklipp

Det finns en aspekt där vi som minoritet skiljer oss från majoriteten vad samhällstrender beträffar: vi ligger åratal efter de finskspråkiga då det gäller att integrera invandrare bland oss. Svenskan erbjuds inte aktivt som ett alternativ då människor flyttar in i landet och ska börja utbilda sig, få in barnen på daghem och i skolor. Ändå vet vi som sitter i socialnämndens svenska sektion, att det finns invandrare (med icke-europeiskt ursprung) som helst skriver sina ansökningar på svenska. Tyvärr har erfarenheten visat, att invandrare dock helst väljer finskan – detta till och med i det svenskdominerade Raseborg. De upplever kanske, att de har större rörelsefrihet med tanke på framtiden, om de väljer landets majoritetsspråk.

Själv tror jag att vi som finlandssvenskar skulle ha mycket att vinna på att ta in invandrarna bland oss. Det sägs att vi är så väldigt toleranta, men jag undrar om det stämmer när det kommer till kritan. Största delen av oss har inte behövt testa sin vardagstolerans gentemot invandrare. Och för dem som upplever det jobbigt och på alla sätt negativt att vi har mycket invandrare i det här landet kan ju verkligen tycka, att också vi svenskspråkiga borde ta vårt ansvar för dem. Hur ska vi gå vidare i frågan?
Lena Sjöberg-Tuominen, ordf. Oför Grifi – Finlands svenska gröna

Läs mer på bloggen ”De gröna i Helsingfors”

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)