Arkiv oktober 2010
AFGHANISTAN – krigs- eller krishantering?
30/10/2010 by Jan Tunér
Afghanistan har hög prioritet i mitt liv. Därför tog jag vara på det
tillfälle som ifisk erbjöd i riksdagens infocentrum i Helsingfors den 23
september. Vår värdinna, minister Astrid Thors gjorde
ett bra försök att sammanfatta de majoritetsspråkiga föredragen, men jag
har ändå en känsla att jag missade en hel del. Jag försökte anteckna en
del finska från föredragshållarnas ”power point” och fick senare hjälp
med översättningen.
Seminariet var väl besökt. I
panelen satt minister Astrid Thors som värd med direktör Ari
Kerkkänen från krishanteringscentret, beskickningsråd Rauli
Suikkanen från Utrikesministeriet, kriminalöverkommissarie Thomas
Elfgren och kommandör Juha Puistola, överläkare i
strategi, från försvarsmakten. Seminariet ställde följande frågor:
-
Vad skulle hända om stödet till Afghanistan skulle ta slut?
-
Vart strävar man i Afghanistan?
- Varför stöder man Afghanistan?
Enligt
Ari Kerkkänen från krishanteringscentret handlar det om en
”påhittad” kris i Afghanistan som borde ventileras och ifrågasättas för
att kunna förstås. Också polisen Tomas Järvinen
med praktisk erfarenhet från Balkan och Rwanda tyckte att Afghanistan är
en ”påhittad” kris. Krisen började när Al Qaida attackerade september
2001. Ju längre krisen pågår i Afghanistan desto mer gynnar den Al
Qaida. De vill ruinera USA:s ekonomi och dess rykte i muslimvärlden.
En
viktig fråga som lyftes upp var ”Vad betyder FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna för ledarna inom USA, NATO, ISAF, den afghanska
regeringen och dess parlament?”
Rauli Suikkanen
tyckte att det inte går att utvärdera nuvarande kris utan att ha ett
historiskt perspektiv. Vi måste åtminstone gå tillbaka till 1800-talet
då Afghanistan blev en buffertstat mellan det ryska och det brittiska
imperiet.
Juha-Antero Puistola talade ur
strategiinstitutets synvinkel. Institutet bedömer säkerheten i ett så
brett perspektiv som möjligt, men fattar inte politiska beslut. Enligt
Puistola är det omöjligt att diskutera Afghanistan utan att diskutera
våldet: beskjutningar, explosioner, 80 % mera av sådant 2010 än 2009.
Våldet är polariserat. ISAF har förlorat 556 soldater, den afghanska
armén långt fler. Under årets (2010) första 6 månader har 3300 civila
dött p. g. a. motståndsrörelsernas aktioner.
Och
en ond cirkel av instabilitet snurrar på: korruption, brottslighet,
missnöje, dålig förvaltning etc. Det går inte att åtgärda denna onda
cirkel om man bara inriktar sig på en del. Civilbefolkningen är viktig
som observatör och aktör. De vill vara på segrarens sida, som bäst:
stöda armén och regeringen, som sämst: stöda motståndsrörelsen.
Varför
attackerade USA Afghanistan? Vilken strategisk betydelse har
Afghanistan? Vill USA ha kontroll över mineraler? Energi? Vatten? De
stora kriserna i världen tycks vara brist på vatten, brist på olja,
brist på mat!
Ovanstående påståenden står för respektive
föredragshållare. Att det handlar om en ”påhittad” kris i Afghanistan
borde ventileras och ifrågasättas för att kunna förstås. Man borde
åtminstone känna till historien från första hälften av 1800-talet för
att förstå vad de olika konflikterna har för rötter.
Seminariets
slutsats var att insatsen i Afghanistan innebär en mycket krävande
krishanteringssituation. Den traditionella fredsbevarande verksamheten
kan inte användas. En viktig fråga står dock kvar: ”Vad betyder FN:s
deklaration om de mänskliga rättigheterna för ledarna inom USA, NATO,
ISAF, den afghanska regeringen och dess parlament?”
En
representant för taliban sa: ”Ni i Väst har klockor. Vi i Öst har tid”.
För
dig som vill följa med hur finska soldaterna i Mazar e Sharif (där
finska ISAF* trupper finns) upplever Afghanistan finns den finskspråkiga
sidan www.skjs.fi
Jan
Tunér
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Migrationsverket vill utreda medborgartest
29/10/2010 by Mediaklipp
Migrationsverket vill utreda möjligheterna att ta i bruk ett
medborgartest också i Finland, skriver Turun Sanomat. Enligt
migrationsverkets överdirektör Jorma Vuorio är frågan nu aktuell i och
med att lagförslaget om främjande av invandrares integration behandlas
av riksdagen. Enligt honom kunde medborgartestet kombineras med ett
obligatoriskt språkprov. Testet skulle ge information om hur väl
integrationen lyckats.
Bland annat Lettland, Nederländerna och
Danmark tillämpar medborgartest. I dem testas bland annat kunskaper om
landets kultur, historia och hur samhället fungerar.
Migrationsverket
mottog under tiden januari-juni över 1.500 ansökningar om medborgarskap.
Antalet har ökat med fyra procent i år. FNB
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Nu ska invandrarmän få mer stöd i vardagen
29/10/2010 by Mediaklipp
Manliga invandrare i Helsingfors behöver mer stöd än vad som erbjuds dem
idag. Det stöd som idag erbjuds riktas främst till kvinnor och därför
utbildar nu medborgarorganisationen Miessakit stödpersoner för
invandrarmän. Miessakit arbetar för att stöda mäns mentala och sociala
tillväxt.
En av de nya stödpersonerna heter Martin Eric
Racin som själv flyttat till Finland för tretton år sedan. Därför vet
han vilken sorts stöd som behövs. Enligt Racin behövs stöd särskilt för
män som kommer från länder där mannen har större rättigheter än kvinnan.
När
de kommer till Finland har de svårt att förstå hur lagarna skiljer sig
så från lagarna i hemlandet. Därför är det också aktuellt att ge stöd i
frågor som gäller skilsmässor och vårdnad av barn.
Intresset
för utbildningen av stödpersoner har varit stort i Helsingfors. Enligt
planerare Antti Kaski kunde inte alla som ville få ta del av
utbildningen, men han hoppas ändå att det i framtiden ska utbildas fler
stödpersoner. Intresset beror mycket på den fientliga diskussionen om
invandrare som pågår i huvudstadsregionen - det här kan ses som en
motreaktion till den.
Meningen med stödpersonerna är att få de
nya invånarna att känna sig hemma i Helsingfors. Det är inte meningen
att stödpersonerna ska agera tjänstemän och hjälpa invandrare att hitta
till FPA, banken eller butiken. Det viktiga är att skapa nätverk.
Det
var för ett och ett halvt år sedan som Miessakit gjorde ett pilotprojekt
för manliga stödpersoner och eftersom det fungerat bra beslöt
organisationen att fortsätta verksamheten. Det här året är dessutom
Helsingfors stad är med i projektet. Tanken är att en nyutbildad
stödperson ska vara verksam i åtminstone ett år.
Lyssna:
Martin
Eric Racin om varför stödpersoner behövs
Läs
mer på Svenska Yle / Huvudstadsregionen
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Fattigdomen skulle ju redan vara utrotad
28/10/2010 by Mediaklipp
Fattigdomsforskaren Jouko Karjalainen säger att fattigdomen i Finland
redan en gång har utrotats. Det gjordes under en generation som varade
från 1960-talet ett stycke in på 1980-talet. Men nu är vi där igen.
Var
sjunde finländare är fattig om man räknar som teoretikerna: att
fattigdomen börjar där man får bara 60 procent av vad andra i medeltal
förtjänar. Tretton procent av finländarna borde teoretiskt vara fattiga,
men bara tre procent säger sig verkligen vara det. Så verkligheten är
gladare än matematiken.
Många pensionärer faller under
fattigdomsgränsen. En del får lov att komma till rätta med mindre än 1
100 euro i månaden. En dagispraktikant klarar enligt statistiken den
gränsen med några hundra euro, om han eller hon inte super, knarkar
eller oansvarigt shoppar upp pengarna.
Många teoretiskt fattiga
är invandrare. Det är ibland hälsosamt att se att dessa 1 100
fattigdomseuro för många utlänningar fortfarande är en stor peng, av
vilket man rentav kan skicka hem en slant.
Brödköerna kom till
Finland under katastrofåren i början av 1990-talet – för att stanna,
skriver Jan-Erik Andelin
Läs
hela artikeln på Östra Nyland
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
"Delaktig i Finland" - ett projekt för integration
27/10/2010 by Mediaklipp
Camilla Fellman är lärare på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. Hon är
engagerad i ett projekt för att hitta bättre metoder för inlärning och
integration av invandrare och flyktingar.
Projekt är initierat av
två ministerier. På finlandssvenskt håll är det två kommuner som vill
delta, Nykarleby och Raseborg. Camilla Fellman är nu på slutrakan med
nya metoder i Jakobstadsregionen. Det blir väldigt varierande lösningar
eftersom man vänder sig till så heterogena grupper - allt från
flyktingar och fotbollsspelare till flyktingar som inte kan läsa och
säsongsarbetare på farmer och växthus.
Lyssna:
Samhället
blir allt mer mångkulturellt
Läs
mer på Svenska Yle / Österbotten
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Ingen "mormorsparagraf" i lagen
27/10/2010 by Mediaklipp
Enligt gällande lag kan uppehållstillstånd till en annan anhörig bara
beviljas om parterna har för avsikt att fortsätta att leva i en sådan
fast familjegemenskap som de tidigare har levt i eller om den anhöriga
är fullständigt beroende av den i Finland bosatta finska medborgaren.
Begreppet fullständigt beroende har tolkats mycket restriktivt och
nästan inga uppehållstillstånd har beviljats på denna grund.
Om
en ändringen enligt förslag blivit av hade det inneburit att
uppehållstillstånd oftare än i dag hade kunnat beviljas till en myndig
finsk medborgares förälder. Och det var just fruktan för en
explosionsartad ökning av ansökningar som fällde ändringen. Både Centern
och Samlingspartiet ställde sig negativa till den.
–
Ändringen fick inget understöd i regeringen, säger migrations- och
Europaminister Astrid Thors (SFP) som biföll ändringen. Hon tillägga att
den ändringen SFP föreslog hade ökat antalet ansökningar, men enligt
partiets bedömning inte väsentligt. FNB
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
"Jag ville ju bara spela basket"
26/10/2010 by Mediaklipp
Den nionde september trodde 18-årige Raheem McBride att
hans dröm hade gått i uppfyllelse. Då skrev han kontrakt med
basketklubben Loimaan Korikonkarit om att spela två år i klubbens
representationslag.
Raheem kom till
Finland för drygt två år sedan för att hans äldre bror Chauncey McBride
finns här och har kunnat göra det som också Raheem vill göra mest av
allt: spela basket.
Eftersom Raheem var
minderårig tog storebror hand om pappersexercisen i samband med
flyttningen från USA. Chauncey tränar det multikulturella basketlaget
Warriors och det var där Raheem började sin finländska basketkarriär.
Problemen
började när Raheem hade slarvat bort sitt pass när visumet skulle
förnyas i juli. Passet kom senare till rätta men enligt paragraferna
befann sig Raheem då illegalt i landet. Därför måste han ut ur
Schengenområdet innan han kunde ansöka om ett nytt visum.
Raheem
trodde att problemen skulle fås ur världen när han och hans bror för en
vecka sedan gick till polisstationen i Loimaa för att lämna in en
ansökan om uppehållstillstånd. Men det blev fem dygn i fängelset för
18-årige Raheem och på fredagen kom beslutet om avvisning. I går fördes
Raheem med poliseskort till Helsingfors-Vanda flygplats för att sättas
på flyget till New York.
När Hbl
talar med Simon Ekpa som ger juridisk hjälp åt invandrare framgår det
att det inte var möjligt att be om att beslutet om avvisning inte ska
verkställas eftersom ingen anhållan om uppehållstillstånd har lämnats
in. Den anhållan skulle Hannula ha lämnat in bara polisen hade gett
tillstånd att ta ett passfoto.
Nu har
Raheem McBride ett tvåårigt portförbud till Finland. Det beslutet har
han rätt att överklaga. Marianne Lydén
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Aliakbar Saiyar bortgång en stor förlust
23/10/2010 by Gerd-Peter Löcke
Vår mångåriga medlem Aliakbar Saiyar har avlidit den 23 september i Iran
efter en längre sjukdom. Ali har länge varit aktiv i arbetsgruppen och
var med i IFISK:s första evenemang den 9 oktober 2001 i kulturcentrum
Caisa. Så här skrev Huvudstadbladet den 10.10.2001:
Vid
det Internationella kulturcentrum Caisas mässa, som öppnade i går, har
Internationellt finlandssvenskt kulturforum, IFisk, ett eget bord. Här
står Gerd-Peter Löcke och Ali Saiyar och talar svenska.
Ali
Saiyar kommer från Iran, har bott i Tyskland och Sverige och talar lika
bra svenska som finska. Ali Saiyar är registrerad som finsktalande. Han
säljer mattor i Helsingfors.
- Jag klarar mig lika bra på
svenska som finska. Mina kunder blir glada då jag talar svenska med dem,
säger Saiyar.
Förutom finska, svenska tyska talar Saiyar
persiska, turkiska och azeri, sitt modersmål. Han tycker att det har
varit lättare att lära sig svenska än finska.
Ali
var en av de första vännerna jag skaffade mig i Finland. Det var nästan
40 år sedan. Hans bortgång är en svår förlust för oss alla som kämpat i
40 år för en bättre integration av utlänningar (Ordet invandrare
brukades inte använda på 70-talet).
En minnestund för
Ali kommer att anordnas den 7 november 2010.
Gerd-Peter Löcke
Ordförande
Invandrarna räddar finsk fotboll
23/10/2010 by ifisk
Tidningen Urheilulehti har valt Alexei Eremenko senior till årets
tränare 2010. Enligt Urheilulehti har Jaro visat att även en liten
förening kan bjuda på modig och underhållande fotboll i Finland.
Ifiskaren Aleksei har lett Jakobstadslaget från och med augusti 2009.
Även
sonen Eremenko junior spelar i Jaro. Han rankas som den andra bästa
spelaren i ligan efter egentligen Mohamed ”Medo” Kamara som är hemma
från Sierra Leone och spelat bl a i Kuopio PS och HJK i Helsingfors. I
division 1 utsåg Urheilulehti KPV:s Irakli Sirbiladze från Georgien till
årets spelare.
Grattis Aleksei. Finlands fotbolls
framtid tycks ligga i invandrarnas händer.
Foto: Svenska Yle
Två-språkigt seminarium i Finland har sina sidor
23/10/2010 by Jan Tunér
Afghanistan har hög prioritet i mitt liv. Därför tog jag vara på det
tillfälle som ifisk erbjöd i Helsingforsriksdagens nya hus. Men att
komma som flerspråkig ”ifiskare” (dock icke finska) till ett
två-språkigt seminarium i Finland har sina sidor. Med två-språkighet
menas tydligen att varje föredragshållare talar antingen svenska eller
finska eller både och. Och deltagarna förväntas förstå båda språken. När
jag bad om tolkning till svenska från finska fick jag beskedet att en
sammanfattning kommer att göras efter de finska föredragen.
Min
slutsats är att jag inte var på en två-språkig tillställning.
Uppskattningsvis gick 10 % på svenska och 90 % finska. Den enda
finlandssvenska talaren talade växelvis finska och svenska. Vår
värdinna, minister Astrid Thors gjorde ett bra försök att sammanfatta de
majoritetsspråkiga föredragen, men jag har ändå en känsla att jag
missade en hel del. Jag försökte anteckna en del finska från
föredragshållarnas ”power point” och fick senare hjälp med
översättningen.
I alla fall försökte seminariet
klartlägga varför Afghanistan behöver internationellt stöd.
Krishantering tycks inte fungera utan militärt stöd. Fast man försöker
lösa de bakomliggande orsakerna har man nu hamnat i en återvändsgränd.
Men man bör också sträva till en maktfördelning, som beaktar demografin,
kulturen och samhället. Någon militär lösning finns egentligen inte. Jan
Tunér
Läs mer om Afghanistanseminariet (inom kort) i Brännpunkten
Invandrare måste inkluderas enligt Svensk Ungdom
22/10/2010 by Mediaklipp
Fyra träffar om integration har resulterat i ett integrationsseminarium
som ordnas på lördag i Åbo. Danica Vihinen,
politisk sekreterare för Svensk Ungdom, säger att invandrare måste
inkluderas och att de bör höras för att kunna medverka i
beslutsprocesser som berör deras liv.
Michael Hutchinson
Reis, pressombud i organisationen Multicultural Finland, säger att
det finns tre problem som försvårar integration av invandrare i Finland.
Problem ett är att politiker försöker vinna väljare genom att spela på
frågor som påverkar invandrarnas vardag. Finland är också historiskt
sätt ett homogent land och finländare tror att nationalitet och
etnicitet är en och samma sak.
-Om du är mörkhyad tror
människor att du inte är en finländsk medborgare och att du inte talar
finska, vilket i flera fall är helt fel, säger Hutchinson Reis.
För
det tredje handlar integration om de attityder och stereotypier som
auktoriteter förmedlar, till exempel polisen, domare och
stadsdirektörer, säger Hutchinson Reis.
Lyssna: Invandrarna
måste själva få berätta hur de på bästa vis kan integreras i samhället.
Läs
mer på Svenska Yle
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Soini lägger sig inte i kandidaters uttalanden
22/10/2010 by Mediaklipp
Tretton sannfinländska riksdagsvalskandidater samarbetar kring ett
invandringskritiskt program som går under namnet "Nuiva Vaalimanifesti"
som kan översättas till det njugga valmanifestet. Utgångspunkten är att
Finland ska ta avstånd från mångkulturen och den nya statsreligionen som
här kallas främlingsdyrkandet.
Det föreslås bland annat
att arbetslösa invandrare inte ska få bo i städer och de "sociala
invandrarna" ställs mot de "goda och kunniga invandrarna". Bland
undertecknarna finns flera kända lokalpolitiker som
Helsingfors-politikern Jussi Halla-Aho och Soinis egen medarbetare
Vesa-Matti Saarakkala.
Partiordförande Timo Soini lägger sig inte
i sina kandidaters uttalanden.
- Vi är ganska eniga om den kritiska
linjen. Vi tror på att mänskor kan komma till Finland för att arbeta,
enligt våra regler och lagstiftning. Men måste man också förbjuda
någonting, inte bara ta, säger Soini. Av Ingemo Lindroos
Läs
mer i HBL
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Ryskspråkiga oftare arbetslösa
22/10/2010 by Mediaklipp
Minoritetsombudsman Eva Biaudet påtalar de ryskspråkigas svaga ställning
i det finländska arbetslivet.
De ryskspråkiga invandrarna i
Finland är ofta högt utbildade men trots det drabbas de betydligt oftare
av arbetslöshet än utlänningar i genomsnitt.
Över
31 procent av de ryskspråkiga är arbetslösa, då motsvarande siffra för
alla av utländsk härkomst är 17,6 procent. Det finns omkring 52 000
ryskspråkiga invandrare i Finland.
De ryskspråkiga är ofta
högt utbildade men den utbildning de har fått i sitt hemland erkänns
inte i Finland, visar en utredning som minoritetsombudsmannen gjort.
Minoritetsombudsmannen
föreslår bland annat att den offentliga sektorn prövar anonymt
förfarande i början av rekryteringsprocessen. Det kunde öka chanserna
för ryskspråkiga att bli kallade till anställningsintervju och i
slutändan få anställningar.
- Finland har inte råd
att låta invandrarnas kunskaper gå till spillo, anser Biaudet.
Läs
mer i Svenska Yles Nyheter
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Invandrare misstänkta måltavlor i Sverige
20/10/2010 by Mediaklipp
Svenska polisen tror sig nu ha ett motiv bakom det senaste årets
oförklarliga skottlossningar mot 10–15 personer i Malmö.
Skottlossningarna
har varit spridda över Malmö och ingen av de beskjutna har haft någon
känd hotbild mot sig. Alla har ställt sig helt oförstående till varför
de beskjutits och ingen har hunnit göra några iakttagelser före skotten.
Någon bara riktar in sig på att i mörkret skjuta mot personer med
invandrarbakgrund.
– Ytterst oroande, väldigt otäckt och det är
mycket angeläget att polisen så fort som möjligt griper gärningsmannen,
säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, som drar
paralleller till den så kallade lasermannens skjutningar i början av
1990-talet. (FNB)
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Proposition till lag om främjande av integration
17/10/2010 by Gerd-Peter Löcke
I lagen om främjande av integration föreslår statsrådet att lagen i
fortsättningen ska röra alla invandrare. Syftet med propositionen är att
förtydliga lagstiftningen och se till att en större del av invandrarna
för stöd för integrationen omedelbart efter att de anlänt till landet. I
nuläget har endast arbetslösa invandrare och invandrare som får
utkomststöd rätt till en integrationsplan.
Nu ska alla
invandrare som anses behöva en integrationsplan på basis av den
inledande kartläggningen ha rätt att få en. Utarbetandet av en
integrationsplan ska inledas inom två veckor från det att kartläggningen
har slutförts. Integrationsutbildningen ska utvecklas genom ett separat
försöksprojekt.
I regeringens proposition preciseras
även ansvarsfördelningen mellan myndigheterna såväl när det gäller
statsförvaltningen och regionförvaltningen som den lokala nivån.
Kommunerna ska få ersättning från statsbudgeten för de utgifter som den
inledande kartläggningen orsakar.
I slutet av förra året
bodde 155 705 utländska medborgare i Finland. De största grupperna av
utlänningar var ryssar, ester, svenskar och somalier. Lite över 207 000
personer talade ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2009
studerade drygt 14 400 invandrare i integrationsutbildningen och lite
över 2 900 deltog i arbetspraktik eller arbetslivsträning förknippad med
integrationen. FNB
Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration finns på inrikesministeriets webbplats.
Språkproblem försvårar bilskolan för invandrare
16/10/2010 by Mediaklipp
I bilskolan behöver invandrare ofta mer undervisning än andra. Det här
beror på språksvårigheter, påstår Finlands bilskoleförbund.
Men
tröskeln har blivit lägre för invandrare att gå i bilskola. Oftast
skaffar de körkort för att vardagen ska löpa smidigare. En del bilskolor
har redan körundervisning som är skräddarsydd för utlänningar. FNB
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Utan hijab ingen ”invandrare”
14/10/2010 by Mediaklipp
Under en enda dag förra veckan såg jag varför det barkar helvete i
Finland i lika hög grad som i Sverige och övriga Europa just nu.
Först
läste jag en tidning där en artikel om ”invandrare” illustrerades med en
anonym muslimsk kvinna iklädd hijab. Hon var fotograferad bakifrån,
skuffande på en barnvagn och hade ett par väninnor kring sig, också med
huvuddukar. I en nyhetssändning på kvällen handlade det igen om
invandrare. Kvinnor i färggranna hijab talade i rutan. För en gångs
skull var de faktiskt namngivna. Men det förblev väldigt tydligt hur en
invandrare förväntas se ut i finländsk, eller över huvudtaget europeisk,
media.
Jag vet hur det går till på nyhetsredaktionen och vill
inte skuldbelägga någon branschkollega. ”Vi har en artikel om invandrare
som behöver illustreras.” Så går man ut på stan med en halvtimme på sig,
och vad hittar man? Den nygifta svenska hipstern? Den kanadensiska
forskaren? Schweizarna som säljer kosmetik i köpcentret? Uppenbarligen
är det inte dem det handlar om. Inte heller om kineser eller
thailändare, speciellt inte om de strykt våra förväntningar medhårs
genom att öppna restaurang. Face it. Finns det inte en hijab eller niqab
på bilden så föreställer den inte ”invandrare”.
Skribenten
Sylvia Bjon är journalist vid Hufvudstadsbladet.
Läs mer
på Journalisti.fi
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Jobbklara skolgångsbiträden
13/10/2010 by Mediaklipp
Efter elva månader av intensiva studier är sex personer med
invandrarbakgrund redo för arbetslivet. De har nu samma behörighet som
infödda finländare att jobba som skolgångsbiträden.
Det
var glada nyfinländare som fick sina intyg från Yrkesakademin i
Österbotten på onsdagen. Utbildningen till skolgångsbiträde/personlig
assistent har pågått sedan november i fjol och startade med en fyra
veckor lång intensivkurs i svenska.
- Det är en bred
utbildning som de fått, och jag har goda förhoppningar om att de ska få
jobb. Efterfrågan är stor. Redan nu frågar olika instanser efter dem,
säger Margita Broman, som varit ansvarig utbildare för gruppen.
Läs
mer i Österbottens
Tidning
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Vi är experter så länge vi håller oss borta
12/10/2010 by ifisk
Aira Vehaskaris rapport för Näringslivets delegation om att språk är ett
hinder för jobb i Finland var intressant men jag tror att det stämmar
bäst när det gäller utlänningar som redan befinner sig i landet. Jag
tror nämligen att man har en bättre chans att få ett arbete här som
motsvarar ens kvalifikationer när man bor utanför Finlands gränser än om
man söker anställning när man redan befinner sig i landet.
Söker
man från utlandet arbete med bra engelska (och med ett kvalificerat
jobb) betraktas man som "expert". Man får ett jobb tack vare sin kunskap
och arbetserfarenhet och förväntas tillföra någonting extra till
företaget. Företaget betraktar ofta personen i frågan som expert så
länge personen inte lär sig mer än ett par ord. Expertstatusen
försvinner lätt när personen börjar använda finska i arbetslivet och
blir enbart "en av oss - men en som pratar dålig finska".
Kommer
samma person till Finland (kanske vidareutbildar sig vid en finländsk
utbildningsenhet) och sedan söker arbete betraktas han inte längre som
en expert som söker jobb utan som en person med dålig finska. Där
stämmer Vehaskaris rapport till 100 procent.
Har man däremot
redan ett jobb på en hyfsad nivå här kan man kanske få en högre post i
samma företag, men knappast i ett annat företag. Talar man engelska
under anställningsintervjun undrar motparten hur det kommer sig att man
har bott i Finland så länge utan att kunna finska; talar man däremot
finska är det lätt att göra tolkningsfel och man anställer ändå en
finländare med samma (eller kanske sämre) kompetens, men med bättre
finska. Det faktum att finländaren talar sämre engelska är av mindre
vikt.
Vehaskari noterar att "det kan vara en utmärkt idé att
erbjuda språkstudier vid behov". Det stämmer, det är ett utmärkt idé,
men jag arbetade vid ett stort finskt bolag med cirka 3 000 anställda av
vilka ungfär 2 000 i samma byggnad och där fick man gratis språkkurser
på arbetstid i engelska, svenska och ett par språk till, men inte i
finska.
Jag bad om tillstånd att gå på en finsk kurs för
utlänningar och fick göra det på arbetstid "så länge jag arbetade in
alla de timmar jag förlorade". Jag fick själv betala alla kostnader i
samband med kursen. Så länge företaget inte består av en majoritet av
utlänningar tror jag att språkstudier betalda av arbetsgivaren och under
arbetstiden förblir en utopi.
Jag håller också med Vehaskari
att det kan vara svårt för de utländska arbetssökandes familjer att
integreras. Min tanke när Nokia fick en ny chef från Kanada var att han
kommer att klara sig här, men i ett samhälle där de flesta kvinnor finns
i arbetslivet blir det svårt för hans hustru att vara hemmafru och det
blir också svårt för henne att få en intressant jobb.
Mike
Walsh, Esbo
Välkommen i blattevärlden, Mke!
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Språk hinder för jobb
12/10/2010 by Gerd-Peter Löcke
En färsk rapport som YLE-journalisten Aira Vehaskari har utarbetat visar
att den krångliga finländska byråkratin skapar en flaskhals som lämnar
dem som inte talar finska eller svenska åt sitt eget öde. Vehaskari
anser att den finska arbetsmarknaden helt enkelt inte fungerar
ordentligt.
Vehaskaris rapport pekar även på finska arbetsgivare
som ofta har orealistiska förväntningar på kunskaperna i finska,
speciellt inom sektorer där arbetet sköts på engelska.
-
Mindre företag är ofta helt enkelt rädda för utmaningar. Inför en
utländsk arbetsansökan är det lätt att bara se problemen. På vilket
språk borde man hålla mötena? Hur fungerar han eller hon tillsammans med
kunder och andra arbetstagare? Vehaskari anser att arbetsgivarna borde
överväga noga huruvida ett fullständigt behärskande av finska är
relevant i arbetsuppgiften som utlänningen söker. Det kan vara en
utmärkt idé att erbjuda språkstudier vid behov.
Enligt
Vehaskari skulle en lösning vara en egen lobbyingorganisation som kunde
fungera som en bro mellan dem och myndigheterna samt de finska
arbetsgivarna. Organisationen kunde till exempel fungera i skydd av
centralförbunden för löntagare eller näringslivet.
Egentligen
finns det ingenting i Vehaskaris rapport som vi blattar inte redan vet.
Nu är läget det att många utländska toppkrafter söker sig annanstans,
eftersom möjligheterna till att göra karriär i Finland ser dåliga ut.
Gerd-Peter
Löcke / FNB
Publicerad i2 Ordförandes hörn (RSS), 3 Nyheter (RSS)
Nasima får kritik av andra exilafghaner
11/10/2010 by Mediaklipp
Exilafghaner i Finland gör livet svårt för Nasima
Razmyar, en av deltagarna i tävlingen Dansar med stjärnor på
MTV3. Hatbrev och glåpord har blivit en del av vardagen sedan hon
började synas på tv som Jani Rasimus danspartner.
I
programmet på söndag kväll berättade Nasimaatt förra veckan var den
värsta hittills.
– Bland mina landsmän har många ifrågasatt att
en ung kvinna deltar i ett program av den här typen. Skam är ett ord som
använts, säger hon. Både helt okända personer och folk hon känner har
kritiserat henne i hårda ordalag. Också hennes familj har fått del av
fördömandet. Själv anser hon inte att hon gjort något olämpligt.
Nasima
Razmyar är född i Kabul och 25 år gammal. Hon flyttade på grund av sin
fars diplomattjänst till Moskva som femåring. Familjen kunde inte
återvända till sitt hemland och hon kom till Helsingfors
mottagningscentral år 1992. Hon har vuxit upp och gått i skola i Kottby.
Under våren valdes Nasima Razmyar till Årets flyktingkvinna av Finlands
Flyktinghjälps styrelse. Dan Kronqvist
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Integrationsstigar på svenska diskuterades
10/10/2010 by Gerd-Peter Löcke
Elena Hellberg-Hirn, IFISK:s ordinariemedlem för akademiska
relationer, deltog den 4 oktober i ett uppföljningsmöte under ledning av
Minister (hon.) Pär Stenbäck. Mötets syfte var att
diskutera ett utkast till samarbetsavtal mellan aktörerna som Luckan har
sammanställt enligt uppdrag.
Närvarande var ett tiotal
representanter från finlandssvenska organisationer, bl a Arbis, Luckan,
Folkhälsan, Prakticum, Svenska studiecentralen och Sydkustens
landskapsförbund. Invandrarföreningar företräddes av Elena
Hellberg-Hirn (IFISK) och Susan Haraldson
(IFISK/Andreaskyrkan) och Villhelm Nouro (Svensk-ryska
föreningen).
Diskussionen var livlig och kretsade kring
integrationsstigar som bättre kunde föra ut kunskaper i svenska i
samhället, såsom t ex närvårdarutbildning på svenska via Arbis och
Folkhälsan. Kulturfonden vill satsa en del pengar på integration och
ansökningsprocedurer diskuterades. Det finns även kommunala och EU-
pengar att söka.
På förslag var ett avtal där parterna
skulle förbinda sig att sinsemellan utveckla integrationsstigar för
invandrare i huvudstadsregionen med fokus på det finlandssvenska
samhället. Avtalets syfte är att stärka servicen till utlänningar så att
den beaktar språklagstiftningen och det faktum att Finland är ett
tvåspråkigt land. Vidare skulle avtalets parter verka för att individen,
utgående från sina intressen och behov, självständigt och effektivt ges
frihet att besluta om sin språkliga vardag och framtid. Avtalet ska
träda i kraft 1.1.2011 och skulle föra med sig en årlig kostnadsandel på
500 euro.
IFISK:s Förslaget att ha en invandrare som styrgruppens
ordförande möttes med skepsis och diskuterades inte vidare. Fast
stämningen på mötet var engagerad tycks återstå problemet att
invandraren snarare ska integreras i samhället än att invandraren
självständigt skulle kunna vandra på integrationstigarna. Integration
handlar mest om invandrarnas vilja att aktivt deltar i det nya
hemlandets beslutfattande. Delaktighet i beslutfattandet förutsätter
dock aktiva bidrag i ledande positioner.
Gerd-Peter Löcke
Ordförande
PS:
Huvudstadsregionens servicekatalog finns nu på luckan.fi
och svenskfinland.fi
på svenska, ryska, engelska och finska.
Publicerad i2 Ordförandes hörn (RSS), 3 Nyheter (RSS)
Iskall vind av intolerans och rasism över Europa
07/10/2010 by Mediaklipp
Sverige har ännu inte hämtat sig från chocken att Sverigedemokraterna
tog tjugo mandat i riksdagsvalet. I Finland ökar stödet för
Sannfinländarna i varje gallup. I tisdags brottsanmäldes en platsannons
– på Arbetsministeriets webbservice för arbetssökande – där
arbetsgivaren meddelade att ”färgskadade” inte var välkomna att söka.
Samtidigt
i Helsingfors: En arbetsgrupp som tillsattes i våras levererar det som
uppdragsgivaren, inrikesminister Anne Holmlund, Saml, önskade: En
utredning som föreslår att tiggeriet ska kriminaliseras. Arbetsgruppen
hävdar att det planerade tiggeriförbudet är generellt och inte riktat
mot någon specifik kategori.
Företrädarna för Social- och
hälsovårdsministeriet och Justitieministeriet reserverade sig eftersom
de anser att utredningen är ensidig och partisk. De framhåller att
rapporten bland annat förstärker uppfattningen att de rumänska romerna
är brottslingar, den underblåser fördomar och kan legitimera
diskrimineringen av romer.
Det verkar inte riktigt rimma med
regeringens invandringspolitiska mål, nedskrivna i februari i fjol, där
regeringen lovar att ”effektivera åtgärderna mot rasism.”
EU
har ett stort ansvar för att kräva effektiva åtgärder av regeringen i
Bukarest, men att ge sig på de svagaste och mest försvarslösa offren för
Rumäniens likgiltighet och oförmåga, det är helt enkelt ovärdigt av ett
land som kallar sig civiliserat John-Erik Jansén
Läs
mer i Västra Nyland
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Rasismen ökar i Norra Karelen
06/10/2010 by Mediaklipp
De vanligaste rasistiska brotten i Norra Karelen är sabotage, hot och
misshandel. På tisdag brottsanmäldes en rasistisk platsannons från
Joensuu där arbetsgivaren skrev ut att han inte ville anställa en
färgad. I Lieksa har till och med socialarbetare som jobbar med
integration råkat illa ut. Socialchefen Soile Syrjäläinen har blivit
hotad per telefon, fått bildäcken spräckta och cykeln förstörd.
Tiotals
asylsökande med uppehållstillstånd har redan lämnat staden på grund av
rasismen. Socialchefen Soile Syrjäläinen tror ändå att de rasistiska
brotten minskar när Lieksaborna vänjer sig vid stadens nya invånare.
De
rasistiska brotten i Lieksa sammanfaller med att drygt hundra
asylsökande med uppehållstillstånd flyttade in i stadens hyreslägenheter
i fjol. Det blev en chock i Lieksa som både har hög arbetslöshet och
knappt någon erfarenhet av invandring sedan tidigare.
Sammanlagt
har det skett 59 rasistiska brott i Norra Karelen under 2009, i år är de
redan 46 stycken. År 2008 var de åtta stycken. De som gör rasistiska
brott är oftast arbetslösa lågutbildade unga vuxna.
Lyssna:
Rasistiska
brott har mångdubblats
Läs
mer på Svenska Yle
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Intryck från nobelprisevenemanget
05/10/2010 by Shakho Sadiq
Den 23-26 september samlades nordiska fredsföreningar på en
fredskonferens i FN:s-hus i Oslo (International conference of IPBs Nobel
peace prize). Ordförande för mötet var Finlands fredsförbunds
verksamhetsledare Laura Lodenius.
I början diskuterade vi
olika möjligheter till samarbete. De viktigaste och samtidigt gemensamma
frågorna för de nordiska länderna är Nato och användning av kärnkraft.
Men även läget i Mellanöstern, Sahara, Kurdistan samt användningen av
kärnkraft/-vapen i Iran är viktiga frågor.
På
kvällen samlades alla konferensdeltagare i nobelprisets öppningsceremoni
som tog plats i Nobels fredcentrum (Nobel
Peace Center). Det var Oslos borgmästare, Fabian Stang,
Norges minister för forskning och högre utbildning, Tora
Aasland, och IPBs president Tomas Magnusson som tog emot oss.
Tora
Aasland påpekade i sitt tal att vi alla tillsammans måste stöda fred och
skapa fred. Tomas Magnusson avslöjade i sitt tal att Norge ger mest stöd
till den internationella fredsrörelsen.
På söndag fortsatte
konferensen med Kheder Karin som i sitt tal talade om staden
Halabaja som mars 1988 bombarderades med kemiska vapen av irakiska
stridsflygplan. Tiotusen tals civilister dödades eller skadades.
Eftermiddagen fylldes av diskussioner kring nedrustning av kärnvapen.
En
av konferensen slutsatser var att vapenhandel och militära kostnaderna
borde minskas och pengarna skulle hellre användas för att hjälpa fattiga
länder.
Deltagandet i konferensen och intrycken från
nobelprisevenemanget var mycket lärorika och jag vill tack arbetsgruppen
IFISK för ekonomiskt stöd som gjorde det möjligt för mig att åka till
Oslo.
Hälsningar
Shakho
Foto: Shakho
Sadiq och Tora Aasland, Norges minister för forskning och högre
utbildning.
Arbis satsar mera på webben
04/10/2010 by Mediaklipp
Helsingfors stad kräver att Arbis allt mera ska gå in för att locka folk
att göra kursanmälan på nätet. Samtidigt
Det
växande antalet pensionärer, invandrare och arbetslösa medför också
utmaningar för arbetarinstitutet. Rektorn för Helsingfors Arbis Gunborg
Gayer säger att det viktigaste nu är att lyssna till kundernas behov och
anpassa kursutbudet där efter. Arbetarinstitutet ordnar som bäst
tillsammans med Luckan ett projekt riktat för invandrarmammor. Syftet
med projektet är att invandrare som tar språkkurser på arbetarinstitutet
skulle ha lättare att också ta andra kurser.
Lyssna: Arbis
språkkurser är populära
Läs
mer på Svenska Yle i huvudstadsregionen
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Tona inte ner den kristna profilen
02/10/2010 by Jan Tunér
Enligt Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland är det
tillåtet att ordna bordsböner och religiösa morgonsamlingar så länge
ingen tvingas delta i dem mot sin övertygelse. Men många vill att man
slutar med bordsbönen i skolorna. Barn som inte delar samma
trosuppfattning ska inte behöva ta del av andra barns religionsutövande .
Med
ett snart 40-årigt perspektiv på islam vill jag hävda att de flesta
muslimer inte har något emot bön. De brukar tacka Gud för maten efter de
har ätit. Dessutom ber de tre eller fem gånger om dagen, ofta på
offentliga platser.
Enligt islam är judar och kristna "ahl e
ketab" - bokfolket - de "har fått" Toran och profeterna respektive
evangeliet och breven, alltså Bibeln. Därför respekterar de vanligen
människor som tror på Gud, medan de ser ned på ateister och inte har
någon förståelse för dem. Undantag finns naturligtvis, som till exempel
muslimska brödraskapet, extrema islamister och wahhabister.
Bordsbön
i skolor är alltså inget hinder i relation till de flesta med muslimsk
bakgrund. De har också en del gemensamt var det gäller moral och tro med
judisk och kristen tro. Vi gör våra invandrare en otjänst om vi tonar
ner den kristna profilen i samhället. Låt oss välkomna dem i vårt
finländska samhälle, inte bara som arbetskraft eller flyktingar, utan
som de medmänniskor de verkligen är.
(Jan Tunér är
biståndsarbetare och bor iEkenäs)
Publicerad i3 Nyheter (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)
Ta upp kritiken med terapeuten psykoterapi
02/10/2010 by Gunnar Hilén
Det gör ont i hjärtat av att höra så många besvikna terapipatienter.
Jag ser mig inte som bättre terapeut än någon annan men däremot vill jag
berätta om att man kan pröva en terapeut en eller ett par gånger innan
man bestämmer sig. Om inte terapeuten själv föreslår det, vilket han
eller hon mycket väl kan göra, får man fatta det beslutet själv.
Orkar
man inte eller vågar man inte det kan man stanna hemma utan att känna
sig tvungen att gå. Kanske terapeuten hör av sig och undrar vart man tog
vägen och då säger man det man kan säga, som förklaring, om man känner
att man måste lämna en sådan. Man tar till det handlande man har
resurser till.
Tyvärr har jag hört från flera håll att kvaliteten
på psykologers/psykoterapeuters och terapeuters arbete har sjunkit
drastiskt. Jag vet inte om det beror på utbildningen. Det finns sämre
och bättre arbetskraft inom alla fält men naturligtvis har en sämre
insats olika effekt beroende på vilket ärende "kunden" har.
I
det här fallet är det ytterst beklagligt. En gyllene regel inom fältet
är att åtminstone inte göra ont värre. De som klagat hittills i
tidningen har nog blivit ordentligt uppskakade och besvikna på sina
hjälpare ... stjälpare.
Man bör uppmuntra en patient
att öppet ta upp kritik i terapin. Ibland är det projektioner av det
egna eländet - ibland en överföring av känslor till en annan person på
terapeuten men man måste vara beredd på att det också är en verklighet
just här och nu. Jag är dålig också. Den insikten måste en terapeut
kunna bära och stå för utan att försvara sig emot.
Jag är rädd att utbildade hjälpare i dag kanske inte helt landat färdigt
i sig själva och sitt teoretiska bagage innan de sätter upp sin "låda på
stan". Handledning ska finnas till hands och en återkommande blick i
spegeln, kanske i en egen-terapi, då och då, är några av de verktyg vi
ska använda oss av i vårt uppehållande av vett, etikett och eget
välbefinnande.
Kritik är ofta, precis som krisen, något som
både innebär fara och möjlighet för att kunna fortsätta vägen framåt mot
ett lyckligare liv.
Gunnar Hilén är psykolog, terapeut och
handledare. Artikeln publicerades först i HBL.
Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)
Vem vill devalvera vår demokrati?
02/10/2010 by Daniel Tunér
Vårt valsystem ska förnyas. En av de större förändringarna som kan komma
att bli av är en rikstäckande röstspärr på 3 procent. Om detta genomförs
är det mycket beklagligt ur demokratisk synpunkt. Motiveringen för
röstspärren är att det skulle vara lättare att skapa fungerande
majoritetsregeringar, men vi har inte haft sådana problem i Finland
under de senaste regeringsbildningarna.
Det har pratats mycket om
människors allt mer sviktande förtroende för politiken och politikerna.
Vi har sett hur valdeltagandet minskat efter hand. Att över huvud taget
fundera på att införa en röstspärr är ytterligare ett steg i den
riktningen. En röstspärr skulle cementera de etablerade partiernas
inflytande och avsevärt försvåra inträdet i riksdagen för nya partier.
Därmed skulle de etablerade partierna kunna strunta i frågor som nya
partier vill föra upp till diskussion. Och vi skulle genast få fler
soffliggare.
Hur länge skulle det ha dröjt för våra folkvalda att
börja tänka miljövänligt om partiet De gröna hade hindrats inträde i
riksdagen på 1980-talet på grund av en röstspärr? En röstspärr skulle
alltså få till följd att beslutsfattarna skulle bli efter i en del
samhällspolitiska frågor.
I det svenska riksdagsvalet
fick utmanarpartierna Piratpartiet och Feministiskt initiativ 0,65
respektive 0,40 procent av rösterna vilket proportionerligt tillsammans
kunde ha gett tre fyra mandat. Och säkert avskräcktes en del från att
rösta på dem eftersom de enligt galluparna inte skulle nå spärren på 4
procent. I princip skulle det alltså ha funnits en möjlighet för
Alliansen att få en majoritetsregering med dessa små partier som i
utbyte för sitt stöd skulle få några av sina frågor på agendan.
Piratpartiet hade faktiskt uttalat det som sitt mål före valet, att
stödja ett block reservationslöst mot att få gehör för sina frågor om
integritet, kultur och kunskap. Nu behöver den svenska regeringen inte
bry sig om dessa frågor förrän nästa val om fyra år. Demokratiskt?
Nu
vill jag veta vilka av våra partier som vill införa röstspärr i Finland
och därmed devalvera vår demokrati.
(Daniel Tunér bor
nuförtiden i Jakobstad)
Publicerad i3 Nyheter (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)
Penny flyttade från Maine till Karleby
01/10/2010 by Mediaklipp
Idag hade jag glädjen att träffa Penny Colston. Vi hann prata om språk,
kultur och människomöten och efter diskussionen var jag en stor
erfarenhet rikare.
Penny är född och uppvuxen i USA. Hon har bott
i Los Angeles under en stor del av sitt liv, men hon har också bedrivit
studier i London, New York, Washington och Maine.
För knappt tre
år sedan flyttade hon från Maine till Karleby. Under dessa tre år har
hon både studerat svenska och skrivit kolumner för ÖT. Idag jobbar hon
två dagar i veckan som lärare. Hon håller tre kurser i engelsk
konversation. Allt det här berättar hon på flytande svenska och jag
lyssnar nästan andäktigt.
Penny har valt att bli
svenskspråkig i Finland och hon är på mycket god väg att bli det. I
framtiden vill hon gärna jobba med översättning eller med något som har
med författarskap att göra. Med studier i journalistik och med en
ypperlig svenska låter det som rätt yrkesval i mina öron.
I
samband med språkinlärning är det viktigt med självstudier. Penny läser
svenska tidningar (ÖT och Hbl), tidskrifter och böcker. Penny berättar
om sitt intresse för matlagning och självklart läser hon Birka och
Samarbete.
Penny avslutar med att berätta om människorna i
Karleby. Landskapet i nejden är platt och kanske trist men det vackra
landskapet finns i människorna i staden. Här finns belästa, intelligenta
människor med mycket att berätta. Den avstressande kulturen och den
stora skaran livsnjutare vill hon gärna ta med till USA. Mia
Holmbäck
Läs
mer på bloggen ”Finlandssvensk i Karleby”
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Pensionsförmånerna för invandrare bör revideras
01/10/2010 by Mediaklipp
Genomförandet av de nya integreringsprogrammen kräver ett intensivt
samarbete mellan kommunerna, t.ex. inom de ekonomiska regionerna. Det
skulle då bli lättare att sköta bl.a. utbildnings- och
sysselsättningsfrågor.
Ur kommunernas synvinkel är
utgångspunkten den att alla de som i laga ordning har flyttat till
Finland har lika rätt till den kommunala servicen som finländarna. I
framtiden kommer även återflyttarna att utgöra ett välkommet tillskott i
arbetskraften. Efter en inskolningsperiod kommer de säkert att hitta
arbetsplatser bl.a. inom vårdsektorn. Idag finns det cirka 20 000
ingermanländska immigranter i kommunerna i Finland.
Läs
mer på kommunerna.net
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)
Ett, två eller eller flera språk?
01/10/2010 by Mediaklipp
Det finns en aspekt där vi som minoritet skiljer oss från majoriteten
vad samhällstrender beträffar: vi ligger åratal efter de finskspråkiga
då det gäller att integrera invandrare bland oss. Svenskan erbjuds inte
aktivt som ett alternativ då människor flyttar in i landet och ska börja
utbilda sig, få in barnen på daghem och i skolor. Ändå vet vi som sitter
i socialnämndens svenska sektion, att det finns invandrare (med
icke-europeiskt ursprung) som helst skriver sina ansökningar på svenska.
Tyvärr har erfarenheten visat, att invandrare dock helst väljer finskan
– detta till och med i det svenskdominerade Raseborg. De upplever
kanske, att de har större rörelsefrihet med tanke på framtiden, om de
väljer landets majoritetsspråk.
Själv tror jag att vi
som finlandssvenskar skulle ha mycket att vinna på att ta in invandrarna
bland oss. Det sägs att vi är så väldigt toleranta, men jag undrar om
det stämmer när det kommer till kritan. Största delen av oss har inte
behövt testa sin vardagstolerans gentemot invandrare. Och för dem som
upplever det jobbigt och på alla sätt negativt att vi har mycket
invandrare i det här landet kan ju verkligen tycka, att också vi
svenskspråkiga borde ta vårt ansvar för dem. Hur ska vi gå vidare i
frågan?
Lena Sjöberg-Tuominen, ordf. Oför Grifi – Finlands
svenska gröna
Läs
mer på bloggen ”De gröna i Helsingfors”
Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)