Ta upp kritiken med terapeuten psykoterapi
02/10/2010 av Gunnar Hilén
Det gör ont i hjärtat av att höra så många besvikna terapipatienter.
Jag ser mig inte som bättre terapeut än någon annan men däremot vill jag
berätta om att man kan pröva en terapeut en eller ett par gånger innan
man bestämmer sig. Om inte terapeuten själv föreslår det, vilket han
eller hon mycket väl kan göra, får man fatta det beslutet själv.
Orkar
man inte eller vågar man inte det kan man stanna hemma utan att känna
sig tvungen att gå. Kanske terapeuten hör av sig och undrar vart man tog
vägen och då säger man det man kan säga, som förklaring, om man känner
att man måste lämna en sådan. Man tar till det handlande man har
resurser till.
Tyvärr har jag hört från flera håll att kvaliteten
på psykologers/psykoterapeuters och terapeuters arbete har sjunkit
drastiskt. Jag vet inte om det beror på utbildningen. Det finns sämre
och bättre arbetskraft inom alla fält men naturligtvis har en sämre
insats olika effekt beroende på vilket ärende "kunden" har.
I
det här fallet är det ytterst beklagligt. En gyllene regel inom fältet
är att åtminstone inte göra ont värre. De som klagat hittills i
tidningen har nog blivit ordentligt uppskakade och besvikna på sina
hjälpare ... stjälpare.
Man bör uppmuntra en patient
att öppet ta upp kritik i terapin. Ibland är det projektioner av det
egna eländet - ibland en överföring av känslor till en annan person på
terapeuten men man måste vara beredd på att det också är en verklighet
just här och nu. Jag är dålig också. Den insikten måste en terapeut
kunna bära och stå för utan att försvara sig emot.
Jag är rädd att utbildade hjälpare i dag kanske inte helt landat färdigt
i sig själva och sitt teoretiska bagage innan de sätter upp sin "låda på
stan". Handledning ska finnas till hands och en återkommande blick i
spegeln, kanske i en egen-terapi, då och då, är några av de verktyg vi
ska använda oss av i vårt uppehållande av vett, etikett och eget
välbefinnande.
Kritik är ofta, precis som krisen, något som
både innebär fara och möjlighet för att kunna fortsätta vägen framåt mot
ett lyckligare liv.
Gunnar Hilén är psykolog, terapeut och
handledare. Artikeln publicerades först i HBL.