Arkiv | 1 Om oss | 2 Ordförandes hörn | 3 Nyheter | 4 Brännpunkt | 5 Lingva poetica | 6 Blattebloggar | 7 Mediaklipp | 8 Samhälle | 9 Bli medlem |

RSS Feed

   

Arkiv april 2010

Mediaklipp 18-25.4

30/04/2010 by ifisk

"Regeringens invandrarlinje är farlig"
Socialdemokraternas Eero Heinäluoma anser att det är förnuftigt att motsätta sig invandring. Heinäluoma säger att det är farligt att locka utlänningar till Finland nu eftersom det leder till att de tar finländarnas jobb, vilket i sin tur leder till rasism.
- Regeringens linje är helt åt skogen. Med 300.000 arbetslösa och 100.000 till som inte syns i statistiken ser jag inga förutsättningar att öka arbetskraftsinvandringen under nästa valperiod, säger Heinäluoma i intervjun för Hbl.
Han ifrågasätter också behovet av en migrationsminister eftersom det inte finns tillräckligt med jobb för en sådan inom den närmaste framtiden.
24/4 Vasabladet / FNB

Urpilainen stöder Heinäluoma
Socialdemokraternas partiordförande Jutta Urpilainen stöder riksdagsgruppens ledare Eero Heinäluomas syn på arbetskraftsinvandring.
Titta: Ytterligare fart på debatten om invandrarna
24/4 Svenska Yle / Inrikes

Många asylsökande väntar på kommunplats
Behovet av kommunplatser för flyktingar ökar. Tack vare att migrationsverket fick ökade resurser har asylärendena kunnat skötas i snabbare takt. Det i sin tur leder till att de som beviljats uppehållstillstånd blir kvar onödigt länge på asylcentralen i väntan på ny hemort.
Svenska Yle träffade Abdul på asylmottagningen i Kristinestad. Han blev fråntagen sitt marockanska medborgarskap på livstid på grund politiska åsikter.
Lyssna: Abdul från Marocko vill helst bo i Åbo
23/4 Svenska Yle / Österbotten

Hungerstejken i Oravais tog slut
Hungerstrejken i Betelkyrkan i Oravais avbröts på torsdagskvällen då den tredje hungerstejkande kurden togs in på sjukhus.
Redan tidigare på torsdagmorgon hade gruppen decimerats då två kurder tagits in på sjukhus. I samband med att ambulansen hämtade den sista av männen bestämde de sig för att avbryta strejken. De som då var kvar i kyrkan har nu flyttat tillbaka till sina lägenheter.
– Till beslutet att avbryta bidrog Helsingfors förvaltningsdomstols besked om att det kommer att ta sju månader innan deras ansökan behandlas, säger Margareta Smith-Edström, ordförande för församlingen.
Kurderna som beviljades kyrkoasyl i baptistförsamlingens kyrka har hungerstrejkat sedan söndagen. Med hungerstrejken försökte de få myndigheterna att påskynda beslutet om de för stanna i Finland eller inte.
23/04 Kyrkpressen

Invandrarfrågor ska diskuteras med invandrare
Under Samlingspartiets partistyrelsemöte diskuterades bland annat invandring. Samlingspartiet kommer nu att öppna ett eget forum för invandrardebatten i och med partiturnén som inleds i Helsingfors på lördagen.
Katainen anser att politiker och en del av medierna misslyckats genom att inte ta tag i de svåra frågorna. Samtidigt har man tystat ner dem som skulle ha motiverade bättringsförslag eller välgrundad kritik mot invandrarpolitiken.
Partiets ordförande Jyrki Katainen anser att diskussionen ska ske direkt med invandrare och det är precis det som är tanken bakom partiturnén som pågår till slutet av maj. Samlingspartiets ministrar kommer att delta vid varje tillställning.
22/4 HBL

"Alla borde fira Eid al-fitr också"
Att bannlysa jultablån är kanske inte den bästa strategin. Fira i stället också judiska och muslimska högtider i skolan och låt barnen ta del av varandras religiösa högtider.
I början av veckan träffades lärare från hela landet på Hanaholmen i Esbo för att diskutera om dagens religionsundervisning och livsåskådningsundervisning fungerar, eller om skolan borde ta efter Sverige och införa gemensam religionskunskap för alla.
Parland berättar hur hon med eleverna i Blomängens skola i östra Helsingfors firat fem olika fester. Hennes erfarenhet är att det bra går att fira tillsammans.
-Men det är klart att vi hade kulturen och traditionerna i fokus. Vi utövade inte religion.
En annan frågeställning under seminariet på Hanaholmen handlade om religion och mat. Vilka matregler gäller under den ortodoxa fastan? Och vad gör läraren om en muslimsk elev ber om befrielse från gymnastiken på grund av att det är Ramadan och han inte äter under dygnets ljusa timmar?
Maria Gestrin-Hagner
21/4 Vasabladet / FNB-SPT

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Svenska kulturfonden firade sin utdelningsfest i Åbo

27/04/2010 by ifisk

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

När berättare berättar sina berättelser

25/04/2010 by ifisk

Uppdaterad: 03/05/2010 21:35

Publicerad i3 Nyheter (RSS), 5 Lingva poetica (RSS)

Mediaklipp 12-18.4

25/04/2010 by ifisk

Vem har rätt till garantipension?
Regeringen föreslår att utkomsten för personer som lever på de allra minsta pensionsinkomsterna skulle säkras genom att ta i bruk en garantipension. Garantipensionen skulle betalas åt personer, vars totalpension nu är mindre än garantipensionen. En full garantipension skulle med 2010 års indexnivå vara 685 euro i månaden. Garantipensionen skulle också förbättra de invandrares ställning, vars utkomst är avhängig av specialstödet för invandrare.
Rätt till garantipension skulle en i Finland boende 62 år fylld person, eller 65 år fylld invandrare, om denna har bott i Finland minst tre år. År 2008 fick 91 400 personer full folkpension, och 588 300 personer minskad folkpension. Specialstöd för invandrare fick cirka 5 200 personer, av vilka största delen (över 4 000) hade fyllt 65 år.
15/4 Social- och hälsovårdsministeriet / Pressmeddelande

Utlänningspolisen avvisar effektivare
Den tid som går från dess att ett utvisnings- eller avvisningsbeslut är fattat till dess att personen avlägsnar sig från landet har blivit mycket kortare. År 2008 dröjde det i medeltal 75 dagar innan utlänningen hade lämnat Finland. År 2009 dröjde det bara 51 dagar. Också i början av det här året har det gått förhållandevis snabbt, enligt utlänningspolisen.
Projektet, som inleddes i augusti i fjol och pågår hela detta år, stöder en behärskad invandring och vill bekämpa olaglig invandring. Polisen har från augusti i fjol och fram till mitten av januari kunnat hänvisa 29 sådana utlänningar till organisationen International Orgainzation for Migration, som på olika sätt hjälper dessa utlänningar inför resan ut ur Finland.
15/4 Svenska Yle / Huvudstadsregionen

Familjens hårda kärna
Hur kommer det sig att mödrar förvandlas till farmödrar och mormödrar när det gäller rätten att få stanna hos sina barn om man råkar var född någon annanstans? När upphör en mor att vara en mor? När förvandlas en mor till en farmor? Måste man vara egyptiska eller ryska för att den trollkonsten ska lyckas? Man förklarar för mig att barn är barn tills de fyller aderton – då går familjen på en mina. Barn upphör att vara barn. Och föräldrarna att vara föräldrar? Kan man rentav bli ”farmor” och ”mormor” utan att ha några barnbarn? Eller är det här något som ingår i integreringen av invandrare? Är det så att vuxna invandrare inte får ha föräldrar? Inte hemma hos sig, inte på ålderdomshem, inte inom landets gränser? Inte på våra bakgårdar.
Jag tror inte på farmorssnacket! Jag tror inte på ett samhälle där kärnfamiljens kärna förvandlats till minsta möjliga nämnare, jag tror inte på en värdenorm där individer kan stötas ut med orden ”nu är du aderton, nu får du klara dig själv”.
Däremot smyger man sig på mig på andra fronter. Folk som i sitt dagliga arbete är involverade i allt detta skriver om vad det skulle innebära om plötsligt all världens farmödrar och mormödrar skulle översvämma vårt land och vårt välfärdssystem.
15/4 Ny Tid / kolumn Vivi-Ann Sjögren

Välfärden helt beroende av arbetet
Enligt en undersökning Statens ekonomiska forskningscentral Vatt gjort är det möjligt att antalet anställda inom hälsovård och social service är uppe i en halv miljon år 2025. Det skulle vara över hundratusen fler än i dag. Produktionen och förädlingen måste bli mer kapitalintensiv och arbetets produktivitet måste öka.
Det finns strukturella problem som gör Finlands ekonomi sårbar. Exportens andel har ökat på investeringarnas bekostnad. Sysselsättningen har blivit mer beroende av konsumtion, särskilt av privata tjänster, där efterfrågan kan fluktuera snabbt.
Vatts framtidsmodell ska ses som ett tankeredskap som den verkliga utvecklingen i någon riktning kommer att avvika från. Den är ett underlag för analysen av hur försörjningskvoten ska lösas.
En av de frågor den väcker är i vilken grad invandring ska täppa en eventuell arbetskraftsbrist, särskilt i vårdbranschen. Där finns inget behov av känsloladdade attityder till invandring; det handlar bara om ett scenario en ansvarsfull politik förbereder sig för.
15/4 HBL Mikael Kosk

Nytt nej till Eveline Fadayel
Egyptiska Eveline Fadayel har fått avslag på sin nya ansökan om uppehållstillstånd. Migrationsverkets beslutet kom per post på måndagen, säger Fadayels advokat. Fadayel ansökte om permanent uppehållstillstånd.
I början av mars förkastade Högsta förvaltningsdomstolen Fadayels överklagande över det tidigare avslaget från Migrationsverket. I slutet av samma månad avbröt polisen avvisningsprocessen med hänvisning till eventuella lindringar som är på kommande i utlänningslagen.
Beslutet av avvisa Fadayel och ryskan Irina Antonova har väckt en omfattande debatt i Finland. Anhöriga säger att den ryska mormodern och den egyptiska farmodern är helt beroende av sina anhöriga som bor i Finland.
12/4 HBL / FNB

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Nya styrelsemedlemmar väljs till Svenska kulturfonden

23/04/2010 by ifisk

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

De nyas råd tillbaka efter en paus med religiösa högtider.

18/04/2010 by Anna

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Migrationsminister Astrid Thors gör ett fantastiskt arbete!

12/04/2010 by Tanja Ljungqvist

Publicerad i3 Nyheter (RSS), 4 Brännpunkt (RSS)

Mediaklipp 5-11.4

12/04/2010 by ifisk

Riksdagsvalet sätter press på SDP:s invandrarpolitik
Fältet och det förestående riksdagsvalet sätter press på SDP:s invandrarpolitik. Bland de finlandssvenska socialdemokraterna efterlyser man mera ärlighet och realism i debatten. Också svåra saker ska lyftas på bordet.
Den socialdemokratiska ledningen har tagit en hårdare position i invandrarpolitiken. Men egentligen har den kommit närmare fältet.
Den bedömningen gjorde riksdagsledamoten Jacob Söderman då de finlandssvenska socialdemokraterna (FSD) i går samlades till fullmäktigemöte.
– Det är alldeles klart att vi behöver mera invandrare för att garantera levnadsstandarden i framtiden. Men att vi lite mera går mot vad fältet känner är inte farligt, säger han.
FSD-ordföranden Steven Frostdahl vittnar om missnöjet ute i bygderna. Det handlar bland annat om bulgarer och rumäner som kommer hit och lyfter understöd men också om somaliska barn, som söker asyl för att sedan kunna ta hit sina föräldrar.
– Det är en gängse uppfattning att kapaciteten inte räcker till för att hantera alla. Regeringen borde också se till vår egen arbetskraft bättre, säger Frostdahl.
SDP-ordföranden Jutta Urpilainen underströk nyligen att de som kommer till Finland bör leva enligt landets seder. I veckan undrade hon också om regeringen faktiskt gör rätt i att underlätta arbetskraftsrelaterad invandring i ett läge då Finland har 300 000 arbetslösa. Riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta har redan tidigare varit inne på samma spår.
– Regeringen gör en politisk miss då man öppnar portarna i det här läget. De experter jag har hört tycker lika, säger Feldt-Ranta.
Feldt-Ranta, som fram till slutet av maj ska få ihop ett invandrarpolitiskt programutkast för SDP, ser de splittrade åsikterna i partiet som en utmaning.
Det handlar både om arbetsrelaterad invandring och om regelrätt flyktingpolitik.
– Vi ska ha solidaritet men också se realiteterna. Vi ska vara ärliga, stanna upp och medge att det inte alltid har gått så bra. Inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen säger att bilar brinner också hos oss om ett par år om ingenting görs nu.
Anne Suominen
11/4 HBL

Allt fler diskrimineringar anmäls i huvudstadsregionen
Diskriminering mot invandrare förekommer dagligen på barer och caféer i huvudstadsregionen, men är ofta svår att bevisa - ord står mot ord, och man kan alltid hänvisa till missförstånd.
Ändå tar allt fler kontakt med minoritetsombudsmannen gällande diskrimineringsfall. Under år 2009 ökade mängden med en tredjedel, största delen kommer från huvudstadsregionen, säger Yrsa Nyman som är överinspektör på minoritetsombudsmannens byrå.
Men det är inte endast invandrare som blir diskriminerade, också finlandssvenskar blir det. Det fick Karin Hautamäki och hennes vänner erfara tidigare i veckan när de skulle beställa öl på en bar i Berghäll. Hon överväger nu att polisanmäla baren.
Lyssna: Yrsa Nyman, minoritetsombudsmannens byrå
Lyssna: Karin Hautamäki
9/4 Svenska Yle / Huvudstadsregionen

SFP marknadsför sig som det enda liberala partiet
Svenska folkpartiet vill fördubbla sitt understöd genom att vara landets enda liberala parti och politisk hemvist för invandringsvänliga. Målen är rätta men innehåller risker både internt och externt.
Svenska folkpartiet har genom åren kontinuerligt återkommit till frågan om hur man kunde bli ett större parti än man egentligen är och med vilka medel.
Det senaste i ordningen var framtidskonferensen i oktober som utmynnade i det s.k. Kasnäsmanifestet, nu reviderat, där tio teser togs fram för hur partiet kunde utvidga sitt understöd. Huvudlinjen blev att SFP är landets enda liberala parti och samtidigt nyfinländarnas parti. SFP vill vara det parti som nyfinländarna med förtroende kan rösta på.
Detta är onekligen något av en politisk innovation och ger åtminstone teoretiskt en viss tillväxtpotential, inte bara bland invandrare utan också bland alla dem som önskar en ny och mer frisinnad attityd i denna fråga.
8/4 Österbottens tidning / Ledaren

Inte svenskt längre
SSvenska folkpartiet är det svenska, liberala folkpartiet. Så inleddes det så kallade Kasnäsmanifestet, där SFP vill berätta för sig själv och andra vad partiet står för.
Riskbedömningen blir en fråga för partidagen. Kan en eventuell förlust av traditionella väljare kompenseras med ett lika stort tillskott av nya sympatisörer?
SFP vill vara ett invandrarparti, ett alternativ både för nyfinländare och för dem som inte accepterar hukandet inför den främlingsfientliga populismen. Men när partiordförande Stefan Wallin säger att SFP ”tog invandrarministerposten” för att visa ansvar gör han sig nog skyldig till en liten förenkling.
SFP har sällan varit i en position där partiet har kunnat välja och vraka bland ministerposterna. Partiets ambition har varit att för det första vara med i regeringen, och för det andra få flera än en ministerpost. När de målen har nåtts har partiet inte haft råd att vara kräset till det som står till buds.
Att Astrid Thors sedan gör en gedigen insats på en post som är mycket blåsigare än det verkade våren 2007 visar politiskt mod och ansvarstagande, hos henne själv och också hos Svenska folkpartiet.
8/4 Västra Nyland / John-Erik Jansén

Brottsligheten hög bland invandrare
Invandrare står för omkring sex procent av brotten i Finland, säger Juhani Iivari vid Institutet för Hälsa och Välfärd. Han är en av de få som forskat i kriminalitet bland invandrare i Finland.
Sex procent är inte direkt en alarmerande hög andel av brottsligheten. Men sett i förhållande till att det finns så få invandrare i Finland är läget ändå allvarligt, enligt Iivari.
Samtidigt måste man komma ihåg att invandrarna är en heterogen grupp, säger Iiivari. Det finns alldeles klara skillnader i brottslighet mellan olika invandrargrupper.
Iivaris material från år 2001 visade att invandrare från Vietnam, Nordafrika och forna Jugoslavien flerfalt oftare dömdes för brott mot egendom än infödda finländare. Invandrare från Mellanöstern, Turkiet, Iran och Irak var kraftigt överrepresenterade bland våldsbrottsdomar. Problem med integreringen förklarar mycket av skillnaden, tror Iivari.
Brottslighet är vanligare bland invandrargrupper som är mera utslagna eller isolerade från det finländska samhället. Det finns också ett tydligt samband mellan kriminaliteten och andelen som är arbetslösa eller lever på mycket låga inkomster.
För Iivari är det helt klart att kriminaliteten är en tydlig mätare på hur väl invandrare integreras. Det finns skäl att vara bekymrad över kriminalitet bland invandrare eftersom brottsligheten är ett tecken på socialt misslyckande, säger han.
Första generationen är nu i en sådan ålder att kriminaliteten avtar. Däremot visar erfarenheter från Europa att kriminaliteten sannolikt blir ett ännu större problem för andra generationens invandrare och dem kan man inte ens utvisa.
För att hjälpa unga invandrare som hotar ge sig in på en brottslig bana förespråkar Iivari direkta kontakter mellan finländska myndigheter och invandrarfamiljer och -organisationer
6/4 Svenska Yle / Inrikes

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Varifrån allt hat kommer

08/04/2010 by Anna

Publicerad i2 Ordförandes hörn (RSS)

Mediaklipp 1-4 april

08/04/2010 by ifisk

Nyfinländares egendom förstördes i Norra Karelen
Personer med invandrarbakgrund har fått sina bilar vandaliserade i Joensuu och Kontiolahti. Totalt sex bilar som ägs av nyfinländare har utsatts för skadegörelse, uppger polisen i Norra Karelen. Bland annat har bildäcken skurits upp.
Dessutom har vandalerna krossat fönster i två restauranger, den ena i centrala Joensuu, den andra i Lehmo i Kontiolahti. Åtminstone Joensuurestaurangen ägs av ev en person med invandrarbakgrund.
Fallen utreds som skadegörelse. Polisen ber allmänheten om tips.
4/4 Vasabladet / FNB

Befolkningen med främmande modersmål i Helsingforsregionen fördubblas
Enligt befolkningsprognosen för huvudstadsregionen och dess kranskommuner kommer befolkningen med främmande modersmål i området att öka till närmare 245 000 personer fram till år 2030.
För närvarande uppgår befolkningen med främmande modersmål till drygt 100 000 personer, dvs. 8 procent av områdets invånare. Fram till år 2030 förutspås den öka till ca 15 procent. Jämförelsevis kan det konstateras att befolkningen med utländsk bakgrund i Stockholmsregionen för närvarande utgör 27 procent.
Befolkningen på 1,33 miljoner i Helsingforsregionen har under 2000-talet ökat betydligt mer genom invandring från utlandet än genom inflyttningsöverskott i förhållande till det övriga Finland. Också en tredjedel av detta inflyttningsöverskott har hänfört sig till personer med utländsk bakgrund.
I Helsingforsregionen har antalet invånare med något annat modersmål än de inhemska språken fördubblats på 2000-talet och gränsen på 100 000 överskreds i fjol.
2/4 Helsingfors stad / Prognos
Uppdaterad: 08/04/2010 22:01

Publicerad i (RSS)

Ny multikulturell mansgrupp startar i Helsingfors

08/04/2010 by ifisk

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Mediaklipp 29-31 mars

05/04/2010 by ifisk

Nästan alla somaliska flyktingar är analfabeter
Migrationsverket uppskattar att 85-90 procent av de somalier som kommer till Finland är analfabeter, skriver Aamulehti. Barnen är inräknade i siffran.

Kriget i Somalia har förstört möjligheterna för dem som är födda på 1970-talet eller senare att kunna gå i skola. Därför håller grundutbildning på att bli en allt viktigare del av intergrationen av invandare.

Migrationsverket och NTM-centralerna uppger att det är svårt att få resurserna för integrering att räcka till. Flyktingar som är analfabeter får en 200 dagar lång grundutbildning men det i kombination med en 40 veckors kurs i finska eller svenska är oftast otillräckligt för att ge jobb.

31/3 Svenska Yle / Inrikes

Att vara invandrare i Korsnäs

SKYL-dagen avslutades som sed är med berättarkväll för allmänheten. Emina Arnautovic berättade om hur det var och är att vara invandrare i vårt land. Hon framhöll att hon haft tur som fått sin hemvist i Österbotten, Närpes. Trots goda förhållande och bra mottagande finns ändå en viss övergivenhetskänsla kvar.

Tankarna går till det man varit tvungen att lämna, dit där rötterna finns, släkt och vänner. Att bli undfallande och hjälplös hjälper inte utan man skall ta tag i problemen hur besvärliga de än är och inte låta sig bli onsynlig. Finna sin plats i det samhälle man bor i och berätta för omgivningen om sina tankar, känslor och förhoppningar. Ungefär så uttryckte hon sig. En mycket intressant person denna Emina. Hon berättade medryckande och skojfriskt om sina upplevelser.

Publiken fick både underhållning och tänkvärda ord på vägen nersköljt med kaffe och dopp.

31/3 Korsnäs Hembygdsförening / årsberättelse

EU-pengar söks för integration

Landskapsregeringen ansöker om 666.316 euro från EUs socialfond för det treåriga integrationsprojektet som kan inledas i höst. Att höja den allmänna beredskapen för integration är det övergripande syftet. Åtgärderna riktas mot både inflyttare och ålänningar. Positiva attityder till mångkulturalism skall främjas.

Myndigheter och serviceproducenter skall bli bättre på att förstå invandrarperspektivet. Personalgrupper som i sitt arbete möter invandrare skall utbildas i mångkulturell kunskap. Allmänheten skall också erbjudas kurser i mångkulturell kunskap, till exempel vid Medis eller Ålands högskola. Och det behövs nya mötesplatser för ålänningar och inflyttade. Ett förslag är att kulturevenemang i Alandica simultantolkas till flera språk. Inom grundskolan och barnomsorgen vill landskapet öka stödundervisningen i svenska, och ge utrymme för undervisning om den egna kulturen och det egna språket.

Landskapets integrationskommitté, som tagit fram planen, gillar tanken på ”en lucka”, att all information som har med inflyttning att göra samlas på ett ställe.
Rollfördelningen mellan myndigheter i integrationsarbetet skall klargöras för att undvika överlappningar och vidta åtgärder snabbare.

29/3 Nya Åland

”Vänskap handlar om att dela erfarenheter”

När José Da Costa i egenskap av asylsökande kom till Finland för 20 år sedan möttes han på flygplatsen av personal från Finlands Röda Kors. Det var hans första kontakt med det nya hemlandet.

Da Costa upplevde att han vid ankomsten till Finland möttes av vänskap i en svår situation. Det vill han förmedla vidare. Sedan förra våren har han ställt upp som vän till en åldring.

Vänskap kan också handla om att dela erfarenheter och upplevelser. Tack vare vänverksamheten kan man få kontakt med olika slags människor, påpekar Da Costa.

Han anser det också vara värdefullt att invandrare som känner sig ensamma kan få en vän via Röda Korset.

30/3 Röda Korset

Finländarna vill ha tuffare invandringsregler
Tre av fem finländare anser att invandrarpolitiken är alltför slapphänt, visar en färsk enkät.

De som flyttar till Finland för att jobba är ändå välkomna: endast 13 procent vill försvåra den arbetsrelaterade invandringen. Det är Helsingin Sanomat som skriver om enkäten som gjorts för invandringskritiska föreningen Homma.

Av de som besvarade enkäten ansåg 91 procent att utlänningar som gjort sig skyldiga till brott bör utvisas lättare än nu. Nästan hälften vill göra det svårare för kvotflyktingar och personer som beviljats asyl att få sina familjemedlemmar till Finland.

Av de olika politiska partiernas anhängare var Sannfinländarna överlägset mest kritiska mot den nuvarande invandringspolitiken.

Enkäten besvarades av 905 myndiga finländare som tillhär Taloustutkimus webbpanel. Felmarginalen är tre procentenheter åt vardera hållet.

31/03 HBL / FNB

Inrikesministeriet startade projektet Delaktig i Finland

Inrikesministeriet har tillsatt projektet Delaktig i Finland. Syftet är att utveckla handledningen i första skedet av invandringen och integrationsutbildningen. Inom projektet utvecklas en tydlig och konsekvent modell med tre vägar för invandrarnas integrationsutbildning. De tre vägarna är: 1. En väg för invandrare som snabbt vill in på arbetsmarknaden, 2. En väg för invandrare som behöver särskilt stöd, och 3. En väg för barn och unga. Målet är att skapa förutsättningar för integrationsutbildning för alla invandrare.

I projektet testas alternativa och flexibla sätt att ordna utbildningen och själva utbildningens innehåll utvecklas. Dessutom bedöms resultaten och utbildningens effektivitet.

Projektet genomförs i samarbete mellan och med medfinansiering av inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisningsministeriet, Finlands Kommunförbund, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden.

En uppföljningsgrupp har tillsatts för projektet med bland annat representanter för invandrarorganisationer som särskilt inbjuds.

31/3 Inrikesministeriet Pressmeddelande

Kultur - framtidens kraft
Undervisningsministeriet har i brev daterat 11.3.2010 bett Svenska Finlands folkting (nedan Folktinget) om utlåtande angående förslaget till redogörelsen ”Kulttuuri – tulevaisuuden voima” (Uvm2010:10). Redogörelsen kartlägger förändringsfaktorer på kulturfältet och beskriver förutsättningarna för att främja konst och kultur.

Folktinget konstaterar inledningsvis att Undervisningsministeriet inte har sänt föreliggande redogörelse med begäran om utlåtande på svenska till Folktinget. Folktinget konstaterar att detta är inte är ett föredömligt förfarande med tanke på de svenskspråkiga remissinstanserna och övriga aktörer, som tar del av och kommenterar förslaget till redogörelse på svenska.

Enligt grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska, och det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Rätten till det egna språket utgör grunden för kulturen. I och med den demografiska utvecklingen och det ökade antalet nyfinländare är det en stor utmaning att säkra och förverkliga de språkliga rättigheterna på lika grunder för de båda språkgrupperna. Därtill kommer det att bli en stor utmaning att tillgodose nyfinländares kulturella behov. Kulturen kommer att bli mer mångkulturell men också mer gränsöverskridande.

Ett mål i förslaget till redogörelsen är att bevara och främja kulturarvet. Folktinget välkomnar detta och önskar att de olika språkgruppernas medlemmar i en så tidig ålder som möjligt kunde få ta del av den andra språkgruppens kulturskatter och kulturarv för att öka förståelsen för den andra språkgruppen och dess specialbehov. I ett allt mer mångkulturellt samhälle är det därtill viktigt att även nyfinländare ges möjlighet att ta del av såväl finskspråkig som svenskspråkig kultur. En insikt och inblick i Finlands båda nationalspråk och det kulturarv som språken för med sig, möjliggör en integrering i samhället och motverkar utslagning och utanförskap.

30/3 Folktinget / utlåtande

Bred enighet om bevekelsegrunder för uppehållstillstånd

När flykting- och invandrardiskussionen under veckan fortsatte blev det klart att det föreligger bred enighet om att stärka rent humanitära bevekelsegrunder för uppehållstillstånd. Det innebär att de två omstridda farmödrarna (se Debatt i Finland vecka 11) uppenbarligen får stanna i Finland. Samtidigt grälade de gröna och socialdemokraterna om det är lämpligt att tala om att invandrare skall ta seden dit de kommer när man avser att lagarna skall följas.

Hela raden prognoser över den ekonomiska utvecklingen har publicerats och regeringen reserverat anslag för sysselsättning av unga.

30/3 Finlands ambassad, Washington, D.C. / pressöversikt

Helsingfors stads expert i invandringsfrågor

Invandringsavdelningens uppgift är att främja stadens och invånarnas helhetsfördelar i frågor kring invandring, invandrare samt internationell flyttningsrörelse. Avdelningen stöder och styr förvaltningarnas verksamhet för utveckling av åtgärder som främjar invandrarnas integration samt jämlikheten och gemenskapen mellan stadens invånare. Samarbetsparter är förutom stadens aktörer, även städerna i huvudstadsregionen och andra kommuner, staten, organisationer och företag samt andra europeiska städer.

Invandringsavdelningen har översatt innehållet på sin webbplats till svenska, ryska och engelska.

De svenskspråkiga sidorna byggs upp som bäst och uppdateringen av sidorna pågår.

29/3 Helsingfors stad

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)