Mediaklipp 5-11.4
12/04/2010 av ifisk
Riksdagsvalet sätter press på SDP:s invandrarpolitik
Fältet
och det förestående riksdagsvalet sätter press på SDP:s
invandrarpolitik. Bland de finlandssvenska socialdemokraterna efterlyser
man mera ärlighet och realism i debatten. Också svåra saker ska lyftas
på bordet.
Den socialdemokratiska ledningen har tagit en hårdare
position i invandrarpolitiken. Men egentligen har den kommit närmare
fältet.
Den bedömningen gjorde riksdagsledamoten Jacob Söderman
då de finlandssvenska socialdemokraterna (FSD) i går samlades till
fullmäktigemöte.
– Det är alldeles klart att vi behöver
mera invandrare för att garantera levnadsstandarden i framtiden. Men att
vi lite mera går mot vad fältet känner är inte farligt, säger han.
FSD-ordföranden
Steven Frostdahl vittnar om missnöjet ute i bygderna. Det handlar bland
annat om bulgarer och rumäner som kommer hit och lyfter understöd men
också om somaliska barn, som söker asyl för att sedan kunna ta hit sina
föräldrar.
– Det är en gängse uppfattning att kapaciteten
inte räcker till för att hantera alla. Regeringen borde också se till
vår egen arbetskraft bättre, säger Frostdahl.
SDP-ordföranden
Jutta Urpilainen underströk nyligen att de som kommer till Finland bör
leva enligt landets seder. I veckan undrade hon också om regeringen
faktiskt gör rätt i att underlätta arbetskraftsrelaterad invandring i
ett läge då Finland har 300 000 arbetslösa. Riksdagsledamoten Maarit
Feldt-Ranta har redan tidigare varit inne på samma spår.
–
Regeringen gör en politisk miss då man öppnar portarna i det här läget.
De experter jag har hört tycker lika, säger Feldt-Ranta.
Feldt-Ranta,
som fram till slutet av maj ska få ihop ett invandrarpolitiskt
programutkast för SDP, ser de splittrade åsikterna i partiet som en
utmaning.
Det handlar både om arbetsrelaterad invandring och om
regelrätt flyktingpolitik.
– Vi ska ha solidaritet men också se
realiteterna. Vi ska vara ärliga, stanna upp och medge att det inte
alltid har gått så bra. Inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen
säger att bilar brinner också hos oss om ett par år om ingenting görs nu.
Anne
Suominen
11/4 HBL
Allt
fler diskrimineringar anmäls i huvudstadsregionen
Diskriminering
mot invandrare förekommer dagligen på barer och caféer i
huvudstadsregionen, men är ofta svår att bevisa - ord står mot ord, och
man kan alltid hänvisa till missförstånd.
Ändå tar
allt fler kontakt med minoritetsombudsmannen gällande
diskrimineringsfall. Under år 2009 ökade mängden med en tredjedel,
största delen kommer från huvudstadsregionen, säger Yrsa Nyman som är
överinspektör på minoritetsombudsmannens byrå.
Men
det är inte endast invandrare som blir diskriminerade, också
finlandssvenskar blir det. Det fick Karin Hautamäki och hennes vänner
erfara tidigare i veckan när de skulle beställa öl på en bar i Berghäll.
Hon överväger nu att polisanmäla baren.
Lyssna: Yrsa
Nyman, minoritetsombudsmannens byrå
Lyssna: Karin
Hautamäki
9/4 Svenska
Yle / Huvudstadsregionen
SFP marknadsför sig som
det enda liberala partiet
Svenska folkpartiet vill fördubbla sitt
understöd genom att vara landets enda liberala parti och politisk
hemvist för invandringsvänliga. Målen är rätta men innehåller risker
både internt och externt.
Svenska folkpartiet har genom åren
kontinuerligt återkommit till frågan om hur man kunde bli ett större
parti än man egentligen är och med vilka medel.
Det senaste
i ordningen var framtidskonferensen i oktober som utmynnade i det s.k.
Kasnäsmanifestet, nu reviderat, där tio teser togs fram för hur partiet
kunde utvidga sitt understöd. Huvudlinjen blev att SFP är landets enda
liberala parti och samtidigt nyfinländarnas parti. SFP vill vara det
parti som nyfinländarna med förtroende kan rösta på.
Detta
är onekligen något av en politisk innovation och ger åtminstone
teoretiskt en viss tillväxtpotential, inte bara bland invandrare utan
också bland alla dem som önskar en ny och mer frisinnad attityd i denna
fråga.
8/4 Österbottens
tidning / Ledaren
Inte svenskt längre
SSvenska
folkpartiet är det svenska, liberala folkpartiet. Så inleddes det så
kallade Kasnäsmanifestet, där SFP vill berätta för sig själv och andra
vad partiet står för.
Riskbedömningen blir en fråga för
partidagen. Kan en eventuell förlust av traditionella väljare
kompenseras med ett lika stort tillskott av nya sympatisörer?
SFP
vill vara ett invandrarparti, ett alternativ både för nyfinländare och
för dem som inte accepterar hukandet inför den främlingsfientliga
populismen. Men när partiordförande Stefan Wallin säger att SFP ”tog
invandrarministerposten” för att visa ansvar gör han sig nog skyldig
till en liten förenkling.
SFP har sällan varit i en position där
partiet har kunnat välja och vraka bland ministerposterna. Partiets
ambition har varit att för det första vara med i regeringen, och för det
andra få flera än en ministerpost. När de målen har nåtts har partiet
inte haft råd att vara kräset till det som står till buds.
Att
Astrid Thors sedan gör en gedigen insats på en post som är mycket
blåsigare än det verkade våren 2007 visar politiskt mod och
ansvarstagande, hos henne själv och också hos Svenska folkpartiet.
8/4
Västra
Nyland / John-Erik Jansén
Brottsligheten hög
bland invandrare
Invandrare står för omkring sex procent av
brotten i Finland, säger Juhani Iivari vid Institutet för Hälsa och
Välfärd. Han är en av de få som forskat i kriminalitet bland invandrare
i Finland.
Sex procent är inte direkt en alarmerande hög andel av
brottsligheten. Men sett i förhållande till att det finns så få
invandrare i Finland är läget ändå allvarligt, enligt Iivari.
Samtidigt
måste man komma ihåg att invandrarna är en heterogen grupp, säger
Iiivari. Det finns alldeles klara skillnader i brottslighet mellan olika
invandrargrupper.
Iivaris material från år 2001 visade att invandrare
från Vietnam, Nordafrika och forna Jugoslavien flerfalt oftare dömdes
för brott mot egendom än infödda finländare. Invandrare från
Mellanöstern, Turkiet, Iran och Irak var kraftigt överrepresenterade
bland våldsbrottsdomar. Problem med integreringen förklarar mycket av
skillnaden, tror Iivari.
Brottslighet är vanligare bland
invandrargrupper som är mera utslagna eller isolerade från det
finländska samhället. Det finns också ett tydligt samband mellan
kriminaliteten och andelen som är arbetslösa eller lever på mycket låga
inkomster.
För Iivari är det helt klart att kriminaliteten är en
tydlig mätare på hur väl invandrare integreras. Det finns skäl att vara
bekymrad över kriminalitet bland invandrare eftersom brottsligheten är
ett tecken på socialt misslyckande, säger han.
Första
generationen är nu i en sådan ålder att kriminaliteten avtar. Däremot
visar erfarenheter från Europa att kriminaliteten sannolikt blir ett
ännu större problem för andra generationens invandrare och dem kan man
inte ens utvisa.
För att hjälpa unga invandrare som hotar ge sig in
på en brottslig bana förespråkar Iivari direkta kontakter mellan
finländska myndigheter och invandrarfamiljer och -organisationer
6/4
Svenska
Yle / Inrikes