Mediaklipp 29-31 mars
05/04/2010 av ifisk
Nästan alla somaliska flyktingar är analfabeter
Migrationsverket
uppskattar att 85-90 procent av de somalier som kommer till Finland är
analfabeter, skriver Aamulehti. Barnen är inräknade i siffran.
Kriget i Somalia har förstört möjligheterna för dem som är födda på
1970-talet eller senare att kunna gå i skola. Därför håller
grundutbildning på att bli en allt viktigare del av intergrationen av
invandare.
Migrationsverket och NTM-centralerna uppger att det är svårt att få
resurserna för integrering att räcka till. Flyktingar som är analfabeter
får en 200 dagar lång grundutbildning men det i kombination med en 40
veckors kurs i finska eller svenska är oftast otillräckligt för att ge
jobb.
31/3 Svenska
Yle / Inrikes
Att vara invandrare i Korsnäs
SKYL-dagen avslutades som sed är med berättarkväll för allmänheten.
Emina Arnautovic berättade om hur det var och är att vara invandrare i
vårt land. Hon framhöll att hon haft tur som fått sin hemvist i
Österbotten, Närpes. Trots goda förhållande och bra mottagande finns
ändå en viss övergivenhetskänsla kvar.
Tankarna går till det man varit tvungen att lämna, dit där rötterna
finns, släkt och vänner. Att bli undfallande och hjälplös hjälper inte
utan man skall ta tag i problemen hur besvärliga de än är och inte låta
sig bli onsynlig. Finna sin plats i det samhälle man bor i och berätta
för omgivningen om sina tankar, känslor och förhoppningar. Ungefär så
uttryckte hon sig. En mycket intressant person denna Emina. Hon
berättade medryckande och skojfriskt om sina upplevelser.
Publiken fick både underhållning och tänkvärda ord på vägen nersköljt med kaffe och dopp.
31/3 Korsnäs
Hembygdsförening / årsberättelse
EU-pengar
söks för integration
Landskapsregeringen ansöker om 666.316 euro från EUs socialfond för det
treåriga integrationsprojektet som kan inledas i höst. Att höja den
allmänna beredskapen för integration är det övergripande syftet.
Åtgärderna riktas mot både inflyttare och ålänningar. Positiva attityder
till mångkulturalism skall främjas.
Myndigheter och serviceproducenter skall bli bättre på att förstå
invandrarperspektivet. Personalgrupper som i sitt arbete möter
invandrare skall utbildas i mångkulturell kunskap. Allmänheten skall
också erbjudas kurser i mångkulturell kunskap, till exempel vid Medis
eller Ålands högskola. Och det behövs nya mötesplatser för ålänningar
och inflyttade. Ett förslag är att kulturevenemang i Alandica
simultantolkas till flera språk. Inom grundskolan och barnomsorgen vill
landskapet öka stödundervisningen i svenska, och ge utrymme för
undervisning om den egna kulturen och det egna språket.
Landskapets integrationskommitté, som tagit fram planen, gillar tanken
på ”en lucka”, att all information som har med inflyttning att göra
samlas på ett ställe.
Rollfördelningen mellan myndigheter i
integrationsarbetet skall klargöras för att undvika överlappningar och
vidta åtgärder snabbare.
29/3 Nya
Åland
”Vänskap handlar om att dela
erfarenheter”
När José Da Costa i egenskap av asylsökande kom till Finland för 20 år
sedan möttes han på flygplatsen av personal från Finlands Röda Kors. Det
var hans första kontakt med det nya hemlandet.
Da Costa upplevde att han vid ankomsten till Finland möttes av vänskap i
en svår situation. Det vill han förmedla vidare. Sedan förra våren har
han ställt upp som vän till en åldring.
Vänskap kan också handla om att dela erfarenheter och upplevelser. Tack
vare vänverksamheten kan man få kontakt med olika slags människor,
påpekar Da Costa.
Han anser det också vara värdefullt att invandrare som känner sig
ensamma kan få en vän via Röda Korset.
30/3 Röda
Korset
Finländarna vill ha tuffare invandringsregler
Tre
av fem finländare anser att invandrarpolitiken är alltför slapphänt,
visar en färsk enkät.
De som flyttar till Finland för att jobba är ändå välkomna: endast 13
procent vill försvåra den arbetsrelaterade invandringen. Det är
Helsingin Sanomat som skriver om enkäten som gjorts för
invandringskritiska föreningen Homma.
Av de som besvarade enkäten ansåg 91 procent att utlänningar som gjort
sig skyldiga till brott bör utvisas lättare än nu. Nästan hälften vill
göra det svårare för kvotflyktingar och personer som beviljats asyl att
få sina familjemedlemmar till Finland.
Av de olika politiska partiernas anhängare var Sannfinländarna
överlägset mest kritiska mot den nuvarande invandringspolitiken.
Enkäten besvarades av 905 myndiga finländare som tillhär Taloustutkimus
webbpanel. Felmarginalen är tre procentenheter åt vardera hållet.
31/03
HBL / FNB
Inrikesministeriet startade projektet
Delaktig i Finland
Inrikesministeriet har tillsatt projektet Delaktig i Finland. Syftet är
att utveckla handledningen i första skedet av invandringen och
integrationsutbildningen. Inom projektet utvecklas en tydlig och
konsekvent modell med tre vägar för invandrarnas integrationsutbildning.
De tre vägarna är: 1. En väg för invandrare som snabbt vill in på
arbetsmarknaden, 2. En väg för invandrare som behöver särskilt stöd, och
3. En väg för barn och unga. Målet är att skapa förutsättningar för
integrationsutbildning för alla invandrare.
I projektet testas alternativa och flexibla sätt att ordna utbildningen
och själva utbildningens innehåll utvecklas. Dessutom bedöms resultaten
och utbildningens effektivitet.
Projektet genomförs i samarbete mellan och med medfinansiering av
inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet,
undervisningsministeriet, Finlands Kommunförbund, Suomen
Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden.
En uppföljningsgrupp har tillsatts för projektet med bland annat
representanter för invandrarorganisationer som särskilt inbjuds.
31/3 Inrikesministeriet
Pressmeddelande
Kultur - framtidens kraft
Undervisningsministeriet
har i brev daterat 11.3.2010 bett Svenska Finlands folkting (nedan
Folktinget) om utlåtande angående förslaget till redogörelsen ”Kulttuuri
– tulevaisuuden voima” (Uvm2010:10). Redogörelsen kartlägger
förändringsfaktorer på kulturfältet och beskriver förutsättningarna för
att främja konst och kultur.
Folktinget konstaterar inledningsvis att Undervisningsministeriet inte
har sänt föreliggande redogörelse med begäran om utlåtande på svenska
till Folktinget. Folktinget konstaterar att detta är inte är ett
föredömligt förfarande med tanke på de svenskspråkiga remissinstanserna
och övriga aktörer, som tar del av och kommenterar förslaget till
redogörelse på svenska.
Enligt grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska, och det
allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga
befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.
Rätten till det egna språket utgör grunden för kulturen. I och med den
demografiska utvecklingen och det ökade antalet nyfinländare är det en
stor utmaning att säkra och förverkliga de språkliga rättigheterna på
lika grunder för de båda språkgrupperna. Därtill kommer det att bli en
stor utmaning att tillgodose nyfinländares kulturella behov. Kulturen
kommer att bli mer mångkulturell men också mer gränsöverskridande.
Ett mål i förslaget till redogörelsen är att bevara och främja
kulturarvet. Folktinget välkomnar detta och önskar att de olika
språkgruppernas medlemmar i en så tidig ålder som möjligt kunde få ta
del av den andra språkgruppens kulturskatter och kulturarv för att öka
förståelsen för den andra språkgruppen och dess specialbehov. I ett allt
mer mångkulturellt samhälle är det därtill viktigt att även nyfinländare
ges möjlighet att ta del av såväl finskspråkig som svenskspråkig kultur.
En insikt och inblick i Finlands båda nationalspråk och det kulturarv
som språken för med sig, möjliggör en integrering i samhället och
motverkar utslagning och utanförskap.
30/3 Folktinget
/ utlåtande
Bred enighet om bevekelsegrunder
för uppehållstillstånd
När flykting- och invandrardiskussionen under veckan fortsatte blev det
klart att det föreligger bred enighet om att stärka rent humanitära
bevekelsegrunder för uppehållstillstånd. Det innebär att de två
omstridda farmödrarna (se Debatt i Finland vecka 11) uppenbarligen får
stanna i Finland. Samtidigt grälade de gröna och socialdemokraterna om
det är lämpligt att tala om att invandrare skall ta seden dit de kommer
när man avser att lagarna skall följas.
Hela raden prognoser över den ekonomiska utvecklingen har publicerats
och regeringen reserverat anslag för sysselsättning av unga.
30/3 Finlands
ambassad, Washington, D.C. / pressöversikt
Helsingfors stads expert i invandringsfrågor
Invandringsavdelningens uppgift är att främja stadens och invånarnas
helhetsfördelar i frågor kring invandring, invandrare samt
internationell flyttningsrörelse. Avdelningen stöder och styr
förvaltningarnas verksamhet för utveckling av åtgärder som främjar
invandrarnas integration samt jämlikheten och gemenskapen mellan stadens
invånare. Samarbetsparter är förutom stadens aktörer, även städerna i
huvudstadsregionen och andra kommuner, staten, organisationer och
företag samt andra europeiska städer.
Invandringsavdelningen har översatt innehållet på sin webbplats till svenska, ryska och engelska.
De svenskspråkiga sidorna byggs upp som bäst och uppdateringen av
sidorna pågår.
29/3 Helsingfors
stad