Arkiv | 1 Om oss | 2 Ordförandes hörn | 3 Nyheter | 4 Brännpunkt | 5 Lingva poetica | 6 Blattebloggar | 7 Mediaklipp | 8 Samhälle | 9 Bli medlem |

RSS Feed

   

Arkiv juli 2010

IFISK fräschade upp lite i skyltfönstret

30/07/2010 by ifisk

Uppdaterad: 01/08/2010 11:53

Publicerad i2 Ordförandes hörn (RSS), 3 Nyheter (RSS)

Mångfald enda vägen

30/07/2010 by Arshe Said

Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)

Mediaklipp 19. – 25.7

25/07/2010 by ifisk

Invandrare kritiserar barnskyddsmyndigheterna
Barnskyddsmyndigheterna behandlar invandrare dåligt, och förstår inte deras kultur, konstaterar en stödgrupp för invandrare i Finland.
- Att fostra barn på ett annorlunda sätt innebär inte automatiskt att det är fel, säger familjekoordinator Mia Pöllä.
Enligt Pöllä blir den ryska befolkningen ofta missförstådd, eftersom ryska barn traditionellt har strängare gränser.
- Man upplever att ryska mödrar uppfostrar sina barn fel. En sträng uppfostran innebär emellertid inte automatiskt att man brukar våld, säger Pöllä.
- De problem som invandrarna möter är verkliga, säger pol.dr Merja Anis. Hon har i sin doktorsavhandling undersökt invandrarnas situation som klienter hos barnskyddet. Enligt Anis behandlar man å ena sidan de problem som invandrarfamiljerna har enbart som kulturella problem, och dem vågar man inte tala om. Å andra sidan tolkas det faktum att människor är annorlunda och har andra seder som ett problem, trots att det inte är det.
De problem som invandrarbarnen har upptäcks oftast i skolan. Anmälningar till barnskyddet görs exempelvis om barnet uppträder störande eller har inlärningssvårigheter.
Enligt Anis är det språksvårigheterna som är grunden till många problem. Om barnet inte kan följa med undervisningen, kan han/hon börja uppträda störande. Ett annat problem är den rasistiska mobbning som förekommer och där offren ofta ger tillbaka med samma mått.
- Vi har på många håll inte ännu vaknat till insikten om att vi måste ingripa då mobbning sker. Dessutom händer det att lärarna inte tar problemen på tillräckligt allvar.
Anis anser att en medicin mot detta är en utbildning som fokuserar på ett mångkulturellt samhälle. UP/Petra Sneck
Publicerad 22 juli 2010 Arbetarbladet

Invandring och ekonomi
Diskussionsforumet Suomiareena i Björneborg (”Finlandsarenan,”) gav möjlighet att ta pulsen på partiledarna. Ekonomin och skatterna kommer att bli tunga valfrågor, men invandringen och hela utlänningspolitiken blir sannolikt också ett viktigt tema i valet.
Partiledarna var eniga om att skatterna sannolikt stiger, men invandringen och hela utlänningspolitiken blir sannolikt också ett viktigt tema i valet.
Socialdemokraternas partiordförande Jutta Urpilainen var synligt irriterad över att statsminister Mari Kiviniemi kallade Eero Heinäluomas utspel om att begränsa arbetskraftsinvandringen för en flört med rasismen. Mari Kiviniemi ansåg att Centern är det parti som tydligast tar avstånd från populistisk invandrarkritik, och gjorde en klar markering mot SDP. Sannfinländarnas Timo Soini sade att arbetskraftsinvandringen är onödig eftersom det finns 300 000 arbetslösa finländare.
Det är litet paradoxalt, de internationalistiska socialdemokraterna kritiseras för att vara invandringsfientliga av ordföranden för det gamla jordbrukarpartiet Centern, i vars ideologi det finns en stark nationell tradition. Det blir intressant att se om Kiviniemi fortsätter på samma linje, trots risken att i så fall förlora väljare till Sannfinländarna. SDP:s invandringskritiska uppvaknande är ju mer eller mindre inspirerat av Sannfinländarnas framgångar.
Det återstår att se om fronten mot främlingsfientligheten håller ända till valet. John-Erik Jansén
Publicerad 22 juli 2010 Västra Nyland

Obehag inte grund för förbud av burka och niqab
Det finns en rad helt legitima anledningar att tycka illa om de heltäckande slöjor som en rad muslimska kulturer påbjuder kvinnan att använda.
Vissa delar av kroppen, awrah enligt islamisk terminologi - är olämpliga att visa i offentliga sammanhang, speciellt för personer av motsatt kön. Definitionerna för vad som är awrah är betydligt strängare för kvinnor än för män, men varierar mellan islamska inriktningar och nationella kulturer. För en stor del av den islamska världen räcker det med att skyla sitt hår, medan de strängaste tolkningarna påbjuder att hela ansiktet ska döljas. Niqab är en ogenomskinlig slöja som skyler allt utom ögonen, medan burkan täcker hela ansiktet och öppnar världen för bäraren bara genom ett tunt tyggaller.
Det är lätt att se förtrycket i kravet på att bära slöja, slöjan och den heltäckande dräkten understryker kvinnans roll som en tillhörighet till mannen, en tillhörighet som minsann inte ska väcka lustar hos andra. Kvinnans egen vilja är av underordnad betydelse.
Men det finns rent praktiskt också lägen där den heltäckande slöjan förhindrar identifikation av den som bär den - också en muslimsk kvinna måste kunna styrka sin identitet.
Det finns ingen motsättning mellan att vara tolerant och krävande. En sådan attityd väcker också respekt och visar att vi tror på våra egna värderingar. Ett förbud mot burka - eller vilken religiös symbol som helst - är en omvänd bild av det förtryck islamska diktaturer utsätter sina religiösa minoriteter för. Henrik Othman
Publicerad 22 juli 2010 Österbottens tidning

Inga applåder på Åland för Kiviniemi
Landet har sedan en månad tillbaka en ny statsminister, Mari Kiviniemi. För finlandssvenskarna är hon mest känd för att ha flyttat statlig förvaltning från Vasa till Seinäjoki och för sina försök att koppla Karleby till Uleåborg i stället för Vasa.
Vår nya statsminister är trots sin relativa ungdom, 41 år, politiskt mycket erfaren. Delegaterna på centerns partistämma valde henne främst för att de bedömde att hon kan föra partiet till en seger i riksdagsvalet i april 2011. Vad kan vi då förvänta oss för politiska utspel och linjedragningar av Kiviniemi under tiden fram till valet?
Partierna konkurrerar idag mycket långt om samma, allt mer rörliga väljare. Under det gångna året har det blivit allt tydligare att de flesta partier är rädda att tappa väljare åt Timo Soinis Sannfinländare och att de därför på olika sätt bland annat signalerat en mer återhållsam inställning till invandring.
Propositioner om en liberal flyktingpolitik, mer obligatorisk eller ens bibehållen nivå av svenska i skolorna, en större klumpsumma till Åland eller en egen åländsk skattebehörighet lär vara bland de sista som en centerpartistisk statsminister skulle underteckna.
Allt det ovan sagda betyder emellertid inte att Mari Kiviniemi skulle ha något emot svenskan, Åland eller invandrare. Snarare tror jag att att hon personligen i dessa frågor har en mer välvillig inställning än de flesta av hennes kollegor.
Hon är dock låst i en roll och en situation - centern måste vinna valet - där hon, givet opinionsklimat och partikonkurrens, åtminstone fram till valet, högst troligt agerar på ett sätt som varken ålänningar eller finlandssvenskar har orsak att applådera. Göran Djupsund, professor vid Åbo Akademi
Publicerad 23 juli 2010 Ålandstidningen

Systemet bör vara enhetligt
Gemensamma asylregler är ett viktigt redskap för att Europeiska unionen ska leva upp till den värdegemenskap den vill vara.
I artikel 78 i Fördraget om Europeiska unionen står det skrivet att unionen ska utforma en gemensam politik avseende asyl. Det har visat sig vara svårt att komma till skott med vad man på ett principiellt plan kommit överens om. Den gemensamma asyl- och migrationspolitiken ingår i det så kallade Stockholmsprogrammet, som nedprioriterats då den ekonomiska krisen lagt sig över Europa.
Över huvud taget har EU lyckats bra med att få bort människor som inte har rätt att stanna. Däremot är det svårt att få till stånd en regel om att erkänna varandras beslut om asyl eller uppehållstillstånd.
Knäckfrågan är om det kan göras undantag från grundregeln att asylsökande får sin ansökan behandlad i det land de först anländer till. Den regeln har gått hand i hand med att det land som behandlar ansökan har skyldighet att ta tillbaka sökande som temporärt uppehåller sig i ett annat land.
Det måste göras en klar åtskillnad mellan flyktingar och invandrare som kommer för att arbeta: de förra åtnjuter rätt till skydd medan de senare är föremål för värdländernas övervägande av vilket behov av arbetskraft de har.
Det måste finnas enhetliga bedömningsgrunder för rätten till skydd och hur de som söker det bemöts. Både asylsökande och arbetsinvandrare gagnas av gemensamma regler för temporära arbetsinsatser med vidhängande sociala rättigheter.
Det är bristen på ett gemensamt, förpliktande regelverk som gör att flyktingar och invandrare kan användas som slagträ eller utses till syndabockar i den recessionstida politiken i flera europeiska länder. Mikael Kosk
Publicerad 19 juli 2010 HBL

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

I princip har jag rätt (till vad)?

23/07/2010 by Henrich Mannerheim

Publicerad i4 Brännpunkt (RSS)

Mediaklipp 12.–18.7

18/07/2010 by ifisk

En livligare migration har ökat folkmängden i Helsingfors
Det fanns 6 718 fler helsingforsare än ett år tidigare. Ökningen beror främst på inflyttning både från orter utanför Helsingforsregionen och från utlandet.
Det fanns 583 350 helsingforsare vid årsskiftet, läser vi i en färsk publikation från Helsingfors stads faktacentral. Antalet personer som flyttade till Helsingfors i fjol var större än året förut. Sammanlagt flyttade 37 280 personer hit, och av dem kom 6 578 från utlandet. Antalet utflyttare minskade något. 3 117 personer flyttade utomlands. Migrationen ökade följaktligen folkmängden i Helsingfors med 5 164.
Vid årsskiftet bodde sammanlagt 41 735 utländska medborgare stadigvarande i Helsingfors. Detta motsvarar 7,2 % av befolkningen. Antalet ökade med 3 081, och det är främst esterna, ryssarna och kineserna som blev fler. Utöver de utländska medborgarna bor det i Helsingfors 20 522 finska medborgare födda utomlands. Dessa var nästan 800 fler än året förut. År 2009 var det mest ryssar, somalier, ester, irakier, afghaner och iranier som fick finskt medborgarskap.
Publicerad: 17.07 Helsinki University Bulletin

5000 somalier söker familjeåterförening
Utlänningar som beviljats uppehållstillstånd i Finland kan med stöd av bestämmelserna om familjeåterförening ansöka om att släktingar ska få flytta hem till dem.
Enligt tidningen Turun Sanomat står cirka 5000 somalier i kö för att beviljas familjeåterförening. Det kommer in cirka 300 nya ansökningar per månad. Migrationsverket har för närvarande under behandling cirka 4000 motsvarande ansökningar från personer som inte är somaliska medborgare. Enligt lagen ska ansökningarna handläggas på högst nio månader.
Migrationsverkets överdirektör Jorma Vuorio säger i tidningen att det nästa år behövs 20 nya visstidsanställda handläggare för att få bukt på anhopningen. FNB
Publicerad: 16/07 HBL

Ska invandrare göra det arbete som inte finländarna vill göra?
Enligt en färsk undersökning tycker finlandssvenskarna att vi gärna kan ta emot invandrare som jobbar väl, betalar skatt och sköter sig.
Filosofie magister Ulla Lukander menar också att finländarna ofta har den uppfattningen att invandrare ska göra det arbete som inte finländarna vill göra. Det här är oroväckande menar Lukander som påpekar att vi måste sträva efter en vilja och ett system som garanterar lika möjligheter mellan alla så att alla har en chans i samhället oavsett ras, klass eller hur länge man bott i Finland.
Under nästan 30 år har Ulla Lukander kommit i kontakt med invandrare bland annat när hon arbetade som utbildningschef i västra London, England, i ett distrikt med 44 000 barn, varav en stor del inte hade engelska föräldrar.
Under sin tid i England märkte Lukander vikten av att invandrarungdomar har förebilder som har klarat av av att integrera sig i det nya samhället. SFPs fullmäktigeledamot Midiya Zahir Hatam är en sådan förebild. Hon kom från Irak för 16 år sedan. Idag är hon engagerad i flyktingfrågor och en bra förebild för andra flyktingkvinnor. Midiya tycker inte att Finland borde ta emot en större kvot med flyktingar och hon säger att en flykting som kommer till Finland ska ha en bra orsak. Men hon anser att staden Raseborg kunde må bra av att ta emot flera flyktingar.
En av de största utmaningarna för Finlands flyktingpolitik är den långa väntetiden tills flyktingar som sökt om asyl får ett beslut. Detta är både dyrt för Finland och fel mot flyktingarna. Midiya känner många som bor på flyktingcentralen och som väntat i snart två år på ett beslut om asyl.
Lyssna: Filosofiemagister Ulla Lukander uttalar sig om finländarnas attityder mot invandrare
Publicerad: 16.07 Svenska Yle / Västnyland

Förändrat klimat
”Under Pridefestivalen i Helsingfors härom veckan kom nya bevis på intolerans, hat och fobier mot grupper som skiljer sig från majoriteten”
Motståndet mot invandrare växer bevisligen, trots att vi internationellt sett har väldigt få invandrare. Enligt en undersökning som gjordes i våras anser 60 procent av finländarna att vi inte ska ta emot flere invandrare.
Denna syn underbyggs dessutom av att framstående politiker kommer med uttalanden som lätt kan tolkas som främlingsavvisande. Sannfinländarnas inställning är allmänt känd och även den socialdemokratiska ledarduon, Jutta Urpilainen och Eero Heinäluoma, har presenterat åsikter där man tydligt tar avstånd från arbetskraftsinvandring och kräver att de invandrare som finns här ”tar seden dit de kommer”. Även inom Centern och Samlingspartiet finns grupper som ställer sig negativt till invandring.Förre statsminister Matti Vanhanens (C) absurda vädjan om att finländarna inte ska ge någonting till tiggarna finns också i färskt minne.
Under Pridefestivalen i Helsingfors härom veckan kom nya bevis på intolerans, hat och fobier mot grupper som skiljer sig från majoriteten. Även trycket mot svensk service och bristen på förståelse för att bägge språkgrupper bör behandlas lika i vårt land bör ses som ett uttryck för ett hårdare klimat i vårt samhälle. Exemplen på denna utveckling är många under de senaste åren.
I veckan kunde vi foga ytterligare ett bevis på klimatförändringen till den tidigare raden. Nu gällde det finländarnas attityd till utvecklingsbiståndet. En klar majoritet anser fortfarande att biståndet är viktigt, men andelen som vill minska anslagen har fördubblats på bara ett år.
Under den förra krisen, i början av 1990-talet drabbades gemene man hårdare. Nedskärningarna var kraftiga och arbetslösheten högre, men då växte inte hatet mot invandrare och minoritetsgrupper på samma sätt som nu.
Kan orsaken vara att de politiker vi hade då inte gick med i den intoleranta kören?
Kan orsaken vara att vi då inte hade ett parti som rider på den främlingsfientliga vågen?
Det är idag viktigt att ledande politiker tar avstånd från främlingsfientlighet, från våld och hot mot minoriteter och i stället modigt försvarar det som är annorlunda och poängterar solidaritet. TOMMY WESTERLUND
Publicerad 16.07 Västra Nyland / Ledare

Mari Kiviniemi fördömer attacker
Statsminister Mari Kiviniemi (C) fördömer den senaste tidens attacker mot sexuella minoriteter och invandrare.
- Det här är inte bara politikernas, utan alla finländares sak. Jag vill inte att någon minoritet i Finland ska behöva känna sig rädda, säger statsministern till Kainuun Sanomat.
Kiviniemi tar också avstånd från kristdemokraternas ordförandes Päivi Räsänens uttalanden om attacken mot Pride-paraden.
- Jag hittar inte ord, så svårt har jag att förstå Räsänens tankesätt och att hon försöker hitta godtagbara skäl för attacken. Jag uppmanar alla att fokusera på hur våldbrott kan förebyggas, säger hon.
Publicerad 16/07 Radio X3M

Över två ton khat smugglades in
Ett omfattande fall av smuggling av drogen khat ska prövas för åtal. Sex personer misstänks för brott i ett fall där cirka 2100 kilo khat smugglades in till Finland.
Tullen informerade om utredningen på torsdagen. Khat-växter ska ha importerats från Holland i lagliga fraktföretags laster, bland annat kyltransporter.
Som täckmantel hade man grundat ett företag vars formella verksamhetsområde var detaljhandel av blommor. Knarket distribuerades i huvudstadsregionen och Egentliga Finland. Värdet på drygt två ton khat hade varit 280.000 euro i gatuhandeln.
Fallet går till åtalsprövning i slutet av juli. Fyra av de misstänkta har varit häktade under utredningen, och en är det fortfarande. FNB
Publicerad 15/07 2010 Österbottens tidning

Invandringsfrågor splittrar finlandssvenskarna
Tankarna kring invandring och invandrare är splittrade bland finlandssvenskarna. Yngre personer är i allmänhet mer toleranta än äldre.
Enligt en opinionsmätning som svenska Yle låtit göra är en majoritet av finlandssvenskarna av den åsikten att det finländska samhället bör utvecklas så att fler utlänningar vill flytta hit.
- Generellt kan man säga att folk tycker att de invandrare som jobbar väl, betalar skatt och sköter sig är välkomna, säger forskare Kjell Herberts som gjort undersökningen.
Finlandssvenskarna är engagerade men mycket delade i de här frågorna. Väldigt få har valt alternativet "vet ej" i enkäten. I undersökningen framkommer också det att drygt 60 procent av finlandssvenskarna vill förbjuda tiggeri.
Åsikterna i frågan om Finland bör skärpa sin flyktingpolitik fördelar sig så gott som 50/50. De som ställer sig positiva till mer invandring hänvisar till exempel till att finländarna också en gång i tiden varit i behov av hjälp när man själva utvandrat. De mer negativt inställda vill bejaka vår egen tradition, religion och historia.
Ungefär 500 finlandssvenskar svarade på enkäten. Felmarginalen är tre procentenheter i vardera riktning.
Lyssna: "Bra med andra kulturer"
Publicerad 12.07 Svenska Yle / Nyheter

Den tryggaste platsen i världen
Jag tycker faktiskt det börjar räcka nu, säger Patricia i Näsby i Närpes. Hon vill inte ha mer invandrare till sin hemort. Susanne i Finby är däremot entusiastisk över allt nytt folk. Närpes är den framgångsrika tomatstaden med rekordmånga invandrare. Mer än tio procent av befolkningen är av utländsk härkomst idag. Hur förändrar nykomlingarna från andra länder och kulturer det lilla samhället och dess invånare? Och vad hände egentligen med de inflyttare som strömmade in i Närpes för sjuttio år sedan och som kom att utgöra nästan 15 procent av befolkningen? Är de verkligen spårlöst försvunna?
Lyssna. Redaktör är Milena Parland och ljuddesigner Jyrki Häyrinen.
Publicerad 12.07 k3 / Veckans dokumentär

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Spontan intellektuell ifisk-träff

15/07/2010 by Gerd-Peter Löcke

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Blattar tog över HBL:s kulturredaktion

13/07/2010 by Anna

Publicerad i3 Nyheter (RSS)

Mediaklipp 1. – 11.7

11/07/2010 by ifisk

Fadayel får stanna två månader till
Den egyptiska farmodern Eveline Fadayel får stanna i Finland i åtminstone två månader till efter ett beslut av Europeiska människorättsdomstolen, skriver Helsingin Sanomat.
Beslutet förhindrar en avvisning. Domstolen har beordrat Finland att utreda Fadayels hälsotillstånd under den tiden.
Fadayel skulle avvisas från Finland den 13 juni, men gömdes av sin familj. Fadayels anhöriga säger att hon är beroende av sina barn som bor i Finland och att hon inte skulle klara sig ensam i Egypten. FNB
Publicerad: 05/07 HBL

Thors fördömer attacken mot Prideparaden
Migrations- och Europaminister Astrid Thors (SFP) fördömer attacken mot Prideparaden. Paraden som firar HBT-personernas rättigheter utsattes för en tårgasattack i Helsingfors centrum på lördagen.
-Hat mot sexuella- och andra minoriteter är precis lika fördömbart som rasism. Därför uppmanar jag också andra politiker att fördöma attacken mot Pride-paraden. Vi politiker är ansvariga för att dämpa hatet. Prat om hat leder till aktioner, säger minister Thors. FNB
Publicerad 5 juli 2010 Österbottens tidning

Medelålders bestämmer i kommunen
Makten i kommunernas och städernas fullmäktige utövas i regel av medelålders ledamöter och ordet leds oftast av en man över femtio. En stor del av de kommunala beslutsfattarna arbetar i ett privatföretag. Unga, seniorer och invandrare är i minoritet i fullmäktige. Finlands kommunförbund
Publicerad: 02/07/2010 STT info

"Asylsökande måste behandlas lika inom EU"
De nordiska länderna är förargade på att alla EU-länder inte följer Dublinfördraget. Dublinfördraget säger att en asylsökande ska söka asyl i det land inom EU som den först kommer till. Grekland, Italien och Malta är exempel på länder som har en annan tolkning av Dublinfördragen än de nordiska länderna.
– Om några stater väljer att försämra sina mottagningsförhållanden så att det inte blir attraktivt att lämna in en asylansökan där och vi fortsätter ligger kvar på en hög nivå får vi en rusning hit. Enligt Dublinfördraget ska vi skicka tillbaka de asylsökande till det EU-land som borde behandla asylsökningen men om de vägrar ta emot dem får vi problem, säger Sveriges migrationsminister Tobias Billström.
Nu ska de nordiska länderna försöka få EU-kommissionen att se till så att Dublinfördraget följs av alla.
– Det är ett fördragsbrott att alla länder inte tillämpar Dublinfördraget. Vi vill ge kommissionen stöd för att ingripa, säger Finlands migrations- och europaminister Astrid Thors. Johan Gullmets
Publicerad: 02/07 HBL

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)

Mediaklipp 21-30.06

07/07/2010 by ifisk

Rasistisk grupp använde Lasse Erikssons skivomslag
Lasse Erikssons omslag till skivan "Niesby city" har olovligen använts som profilbild av facebookgruppen "Inte mera asylsökande". Enligt Svenska Yle anser Lasse Eriksson själv att gruppens användande av hans skivomslag är horribelt. Anders Teir, som även han har medverkat vid skivutgivningen, har polisanmält händelsen. Han anser det vara en skandal att omslaget förekommer på en sida som sprider hets mot invandrare.
Enligt polisens bedömningar handlar det aktuella fallet om en upphovsrättsförseelse.
Publicerad 24/06 Vasabladet

Nyckelordet är nu stabilitet
För att klara eftervården av den ekonomiska krisen, förbättra sysselsättningen och börja återställa balansen i den offentliga ekonomin krävs inte bara ekonomisk utan också politisk stabilitet. Finans- och valutamarknaden befinner sig alltjämt i gungning och tål inte osäkerhet eller tvära kast i den förda politiken. Men nyckelordet i regeringen framför andra är nu stabilitet.
En markering, som inte är ny men som tål att upprepas, är ambitionen att höja sysselsättningsgraden till den lika ambitiösa som nödvändiga nivån 75 procent och att förlänga tiden i arbetslivet. Regeringen signalerar än en gång sin beredskap att vidta de åtgärder som krävs i samråd med arbetsmarknadsparterna. Det gäller inte bara att tidigarelägga inträdet i arbetslivet och senarelägga pensioneringen från arbetslivet, utan också att öka trivseln i arbetet så att allas arbetsmotivation höjs.
I det uppdaterade programmet har regeringen också mod att tala för arbetsrelaterad invandring. Det modet tycks på sina håll ha svikit, trots att alla borde vara fullt medvetna om att vi inte kan upprätthålla vår välfärd utan fler händer och hjärnor. Mängder av arbete blir ogjort i vårt land utan invandrare. Det kan inte vara svårt att inse – speciellt om man ser på Helsingfors-regionen. SFP gruppanförande i riksdagen
Publicerad 23/06 Svenska riksdagsgruppen

Finland tionde rikast i EU

Finland är det tionde rikaste landet i EU. Det överlägset rikaste landet i EU är Luxemburg. Fattigast är Bulgarien, Rumänien och Lettland.
Statistiken från EU:s statistikcentral Eurostat baserar sig på BNP-värde (Brutto National Produkt). Finlands BNP per capita i förhållande till köpkraften överskred medeltalet i EU med tio procent förra året. Finland förlorar i jämförelsen mot både Sverige och Danmark. Sveriges bruttonationalprodukt överskred medeltalet med 20 procent förra året, Danmarks med 17 procent.
Luxemburg är det rikaste landet i EU, dess BNP överskrider medeltalet med 168 procent. De nästrikaste länderna är Irland och Holland. Norge, som inte tillhör EU, hade en bruttonationalprodukt som överskred unionens medeltal med 77 procent.
Publicerad 22/06 Peppar

Publicerad i7 Mediaklipp (RSS)