Mediaklipp 12.–18.7
18/07/2010 av ifisk
En livligare migration har ökat folkmängden i Helsingfors
Det
fanns 6 718 fler helsingforsare än ett år tidigare. Ökningen beror
främst på inflyttning både från orter utanför Helsingforsregionen och
från utlandet.
Det fanns 583 350 helsingforsare vid årsskiftet,
läser vi i en färsk publikation från Helsingfors
stads faktacentral. Antalet personer som flyttade till Helsingfors i
fjol var större än året förut. Sammanlagt flyttade 37 280 personer hit,
och av dem kom 6 578 från utlandet. Antalet utflyttare minskade något. 3
117 personer flyttade utomlands. Migrationen ökade följaktligen
folkmängden i Helsingfors med 5 164.
Vid årsskiftet bodde
sammanlagt 41 735 utländska medborgare stadigvarande i Helsingfors.
Detta motsvarar 7,2 % av befolkningen. Antalet ökade med 3 081, och det
är främst esterna, ryssarna och kineserna som blev fler. Utöver de
utländska medborgarna bor det i Helsingfors 20 522 finska medborgare
födda utomlands. Dessa var nästan 800 fler än året förut. År 2009 var
det mest ryssar, somalier, ester, irakier, afghaner och iranier som fick
finskt medborgarskap.
Publicerad: 17.07 Helsinki
University Bulletin
5000 somalier söker
familjeåterförening
Utlänningar som beviljats
uppehållstillstånd i Finland kan med stöd av bestämmelserna om
familjeåterförening ansöka om att släktingar ska få flytta hem till dem.
Enligt
tidningen Turun Sanomat står cirka 5000 somalier i kö för att beviljas
familjeåterförening. Det kommer in cirka 300 nya ansökningar per månad.
Migrationsverket har för närvarande under behandling cirka 4000
motsvarande ansökningar från personer som inte är somaliska medborgare.
Enligt lagen ska ansökningarna handläggas på högst nio månader.
Migrationsverkets
överdirektör Jorma Vuorio säger i tidningen att det nästa år behövs 20
nya visstidsanställda handläggare för att få bukt på anhopningen. FNB
Publicerad:
16/07 HBL
Ska
invandrare göra det arbete som inte finländarna vill göra?
Enligt
en färsk undersökning tycker finlandssvenskarna att vi gärna kan ta emot
invandrare som jobbar väl, betalar skatt och sköter sig.
Filosofie
magister Ulla Lukander menar också att finländarna ofta har den
uppfattningen att invandrare ska göra det arbete som inte finländarna
vill göra. Det här är oroväckande menar Lukander som påpekar att vi
måste sträva efter en vilja och ett system som garanterar lika
möjligheter mellan alla så att alla har en chans i samhället oavsett
ras, klass eller hur länge man bott i Finland.
Under nästan 30
år har Ulla Lukander kommit i kontakt med invandrare bland annat när hon
arbetade som utbildningschef i västra London, England, i ett distrikt
med 44 000 barn, varav en stor del inte hade engelska föräldrar.
Under
sin tid i England märkte Lukander vikten av att invandrarungdomar har
förebilder som har klarat av av att integrera sig i det nya samhället.
SFPs fullmäktigeledamot Midiya Zahir Hatam är en sådan förebild. Hon kom
från Irak för 16 år sedan. Idag är hon engagerad i flyktingfrågor och en
bra förebild för andra flyktingkvinnor. Midiya tycker inte att Finland
borde ta emot en större kvot med flyktingar och hon säger att en
flykting som kommer till Finland ska ha en bra orsak. Men hon anser att
staden Raseborg kunde må bra av att ta emot flera flyktingar.
En
av de största utmaningarna för Finlands flyktingpolitik är den långa
väntetiden tills flyktingar som sökt om asyl får ett beslut. Detta är
både dyrt för Finland och fel mot flyktingarna. Midiya känner många som
bor på flyktingcentralen och som väntat i snart två år på ett beslut om
asyl.
Lyssna: Filosofiemagister
Ulla Lukander uttalar sig om finländarnas attityder mot invandrare
Publicerad:
16.07 Svenska
Yle / Västnyland
Förändrat klimat
”Under
Pridefestivalen i Helsingfors härom veckan kom nya bevis på intolerans,
hat och fobier mot grupper som skiljer sig från majoriteten”
Motståndet
mot invandrare växer bevisligen, trots att vi internationellt sett har
väldigt få invandrare. Enligt en undersökning som gjordes i våras anser
60 procent av finländarna att vi inte ska ta emot flere invandrare.
Denna
syn underbyggs dessutom av att framstående politiker kommer med
uttalanden som lätt kan tolkas som främlingsavvisande. Sannfinländarnas
inställning är allmänt känd och även den socialdemokratiska ledarduon,
Jutta Urpilainen och Eero Heinäluoma, har presenterat åsikter där man
tydligt tar avstånd från arbetskraftsinvandring och kräver att de
invandrare som finns här ”tar seden dit de kommer”. Även inom Centern
och Samlingspartiet finns grupper som ställer sig negativt till
invandring.Förre statsminister Matti Vanhanens (C) absurda vädjan om att
finländarna inte ska ge någonting till tiggarna finns också i färskt
minne.
Under Pridefestivalen i Helsingfors härom veckan kom nya bevis
på intolerans, hat och fobier mot grupper som skiljer sig från
majoriteten. Även trycket mot svensk service och bristen på förståelse
för att bägge språkgrupper bör behandlas lika i vårt land bör ses som
ett uttryck för ett hårdare klimat i vårt samhälle. Exemplen på denna
utveckling är många under de senaste åren.
I veckan
kunde vi foga ytterligare ett bevis på klimatförändringen till den
tidigare raden. Nu gällde det finländarnas attityd till
utvecklingsbiståndet. En klar majoritet anser fortfarande att biståndet
är viktigt, men andelen som vill minska anslagen har fördubblats på bara
ett år.
Under den förra krisen, i början av 1990-talet drabbades
gemene man hårdare. Nedskärningarna var kraftiga och arbetslösheten
högre, men då växte inte hatet mot invandrare och minoritetsgrupper på
samma sätt som nu.
Kan orsaken vara att de politiker vi hade då
inte gick med i den intoleranta kören?
Kan orsaken vara att vi
då inte hade ett parti som rider på den främlingsfientliga vågen?
Det
är idag viktigt att ledande politiker tar avstånd från
främlingsfientlighet, från våld och hot mot minoriteter och i stället
modigt försvarar det som är annorlunda och poängterar solidaritet. TOMMY
WESTERLUND
Publicerad 16.07 Västra
Nyland / Ledare
Mari Kiviniemi fördömer attacker
Statsminister
Mari Kiviniemi (C) fördömer den senaste tidens attacker mot sexuella
minoriteter och invandrare.
- Det här är inte bara politikernas, utan
alla finländares sak. Jag vill inte att någon minoritet i Finland ska
behöva känna sig rädda, säger statsministern till Kainuun Sanomat.
Kiviniemi
tar också avstånd från kristdemokraternas ordförandes Päivi Räsänens
uttalanden om attacken mot Pride-paraden.
- Jag hittar inte ord, så
svårt har jag att förstå Räsänens tankesätt och att hon försöker hitta
godtagbara skäl för attacken. Jag uppmanar alla att fokusera på hur
våldbrott kan förebyggas, säger hon.
Publicerad
16/07 Radio
X3M
Över två ton khat smugglades in
Ett
omfattande fall av smuggling av drogen khat ska prövas för åtal. Sex
personer misstänks för brott i ett fall där cirka 2100 kilo khat
smugglades in till Finland.
Tullen informerade om utredningen på
torsdagen. Khat-växter ska ha importerats från Holland i lagliga
fraktföretags laster, bland annat kyltransporter.
Som täckmantel
hade man grundat ett företag vars formella verksamhetsområde var
detaljhandel av blommor. Knarket distribuerades i huvudstadsregionen och
Egentliga Finland. Värdet på drygt två ton khat hade varit 280.000 euro
i gatuhandeln.
Fallet går till åtalsprövning i slutet av juli. Fyra
av de misstänkta har varit häktade under utredningen, och en är det
fortfarande. FNB
Publicerad 15/07 2010 Österbottens
tidning
Invandringsfrågor splittrar
finlandssvenskarna
Tankarna kring invandring och invandrare är
splittrade bland finlandssvenskarna. Yngre personer är i allmänhet mer
toleranta än äldre.
Enligt en opinionsmätning som svenska
Yle låtit göra är en majoritet av finlandssvenskarna av den åsikten att
det finländska samhället bör utvecklas så att fler utlänningar vill
flytta hit.
- Generellt kan man säga att folk tycker att de
invandrare som jobbar väl, betalar skatt och sköter sig är välkomna,
säger forskare Kjell Herberts som gjort undersökningen.
Finlandssvenskarna
är engagerade men mycket delade i de här frågorna. Väldigt få har valt
alternativet "vet ej" i enkäten. I undersökningen framkommer också det
att drygt 60 procent av finlandssvenskarna vill förbjuda tiggeri.
Åsikterna
i frågan om Finland bör skärpa sin flyktingpolitik fördelar sig så gott
som 50/50. De som ställer sig positiva till mer invandring hänvisar till
exempel till att finländarna också en gång i tiden varit i behov av
hjälp när man själva utvandrat. De mer negativt inställda vill bejaka
vår egen tradition, religion och historia.
Ungefär 500
finlandssvenskar svarade på enkäten. Felmarginalen är tre procentenheter
i vardera riktning.
Lyssna: "Bra
med andra kulturer"
Publicerad 12.07 Svenska
Yle / Nyheter
Den tryggaste platsen i världen
Jag
tycker faktiskt det börjar räcka nu, säger Patricia i Näsby i Närpes.
Hon vill inte ha mer invandrare till sin hemort. Susanne i Finby är
däremot entusiastisk över allt nytt folk. Närpes är den framgångsrika
tomatstaden med rekordmånga invandrare. Mer än tio procent av
befolkningen är av utländsk härkomst idag. Hur förändrar nykomlingarna
från andra länder och kulturer det lilla samhället och dess invånare?
Och vad hände egentligen med de inflyttare som strömmade in i Närpes för
sjuttio år sedan och som kom att utgöra nästan 15 procent av
befolkningen? Är de verkligen spårlöst försvunna?
Lyssna.
Redaktör
är Milena Parland och ljuddesigner Jyrki Häyrinen.
Publicerad
12.07 k3
/ Veckans dokumentär