Om identitet och manligt-kvinnligt symbolspråk
17/09/2010 av Gunnar Hilén
Elena
Hellberg-Hirn, Bert Bjarland och undertecknad ingick i den panel som
hade äran att under några eftermiddagstimmar lördagen den 11.9 få samlas
till en intellektuell och känslofylld kraftansträngning.
Detta
ägde rum inom Arbetets Vänners lokal på Annegatan under Gert-Peter
Löckes lättsamma ledning och introduktion till temat för dagen, "Den
mångkulturella mannen (-s identitet ) ". Uppgiften bestod i att försöka
sätta ord på det som invandrare och män/kvinnor i Finland många gånger
tampas med angående könsroller och möjligheten/svårigheten att leva i
ett nytt land. Evenemanget ingick som en av många programpunkter under
Helsingfors` Föreningsfestivalsdagar samma helg.
De ca 20
åhörarna fick höra en både tankeväckande och tämligen fri presentation
om identitet, mansgrupper och manligt-kvinnligt symbolspråk. Panelens
åsikter om vart och ett av dessa ämnen stimulerade glädjande nog till en
livlig debatt där representanter från flera olika invandrargrupper och
nationaliteter deltog.
Efter
en kortare paus med förtäring följde så en teaterpjäs, Mattan, skriven
av Fredrik Therman, framförd av densamme jämte hans kollega Bo-Eric
Rosenqvist. Den väckte både skratt och allvarliga funderingar kring
sådana stora ämnen som EU, miljöförstöring och NATO.
Till
sist samlades vi karlar kvar på en "sittning" a´ la ´ mansgrupp, ledd av
Bert Bjarland med mångårig erfarenhet av dylikt ledarskap. Samtidigt
påannonserades nästa träff för en redan startad grupp på Dagmarsgatan i
Helsingfors.
Man får anse denna tillställning som ett
tillräckligt lyckat och givande inslag i den debatt man hoppas på att
kunna fortsätta och fördjupa både på gräsrotsnivå och högre upp ... i
maktens korridorer.
Enkönade (mans-) grupper behövs (Bert Bjarland)
Symboler signalerar våra drömmar (Elena Hellberg-Hirn)
Ifisk-mannen på finlandssvensk kavalkad (Gerd-Peter Löcke)