Internationell adoption har varit möjligt i Finland sedan början av 1970-talet och idag räknar man med över 3000 adopterade. Drygt 500 är i vuxen ålder. De har fått sina första livs- och kulturerfarenheter i ett annat land, men vuxit upp i en trygg finsk eller finlandssvensk familjmiljö. Däremot har vi den andra generationen blattar som är födda och uppvuxen i Finland, men har oftast endast sin kärnfamilj och deras kulturella bakgrund som stöd. Båda grupper av unga vuxna har dock motsvarande problem angående sin personliga identitet.

För att öka kunskapen om adoption och samla vuxna internationellt adopterade för att utbyta erfarenheter och kunskaper om att vara adopterad har Muluken Cederborg grundat en förening för svenskspråkiga internationellt adopterade i Finland. VIA (Vuxna Internationellt Adopterade i Finland) vill samla alla vuxna internationellt adopterade för att utbyta erfarenheter och kunskaper om att vara adopterad. Den största utmaningen under föreningens första verksamhetsår är att nå ut till målgruppen och göra dem medvetna om föreningens existens och dess verksamhet.

Ordförande Muluken Cederborg har i olika sammanhang även varit en del av ifisk:s nätverk. Föreningsfestivalen i Vasa gav goda möjligheter för planering av gemensamma projekt. En egen hemsida ska komma till hösten.

Foto (fvth): Anton Sundén, sekreterare, Muluken Cederborg, ordförande och Oscar Lehtinen, informationsansvarig.

En av våra mest uppskattade arbetskretsar är projektet ”Lingva poetica”, där blattar skriver poesi och prosa på svenska. Utöver skrivande har vi publicerat flera poesihäften, varit med i olika antologier och deltagit i olika evenemang.

Svenskfinlands första berättartävling ordnades den 19 september på Kåren i Åbo! Sammanlagt 9 berättare från olika delar av Svenskfinland deltog och bjöd på spännande och personliga berättelser. Bland dem fanns även ifiskare Gerd-Peter Löcke från Tyskland. Att han som blatte inte var med i finalen var väntad, men det var skojigt att få vara med och skriva historia. Och återigen gav vi ett bevis på vår delaktighet i det finlandssvenska kulturlivet. Detta uppskattade även Radio Vega som tog med hans berättelse i programmet Lördax.

Storyslam är en underhållande tävling med aktiv publik där det bjuds på berättande i alla dess former, improvisation, legender, personligt upplevda historier, skrönor och mycket mera! Av nio deltagare valdes Leo Lötman till segrare. Som vinnare deltar han i de Nordiska berättarmästerskapen som ordnas i Köpenhamn den 29 november där Finland för första gången deltar tillsammans med Sverige, Norge och Danmark.

Berättartävlingen ordnades av Sydkustens landskapsförbund () och är startskottet för projektet Nordiska Röster!Läs mer om berättartävlingar.

Årets "Finlandssvensk Föreningsfestival" hölls den 11-12 september i Vasa. Syftet med föreningsfestivalen var att fungera som ett en mötesplats för föreningsaktiva och organisationsanställda i Svenskfinland. Temat för årets festival var en trygg och säker förening.

I årets festival deltog Gerd-Peter Löcke och Björn Palmén. Vi hade inget eget bord utan ville koncentrera oss på att träffa nya aktiva samt fördjupade kontakter vi redan har. Nytt på blattefronten var Muluken Cederborg som grundat en förening för svenskspråkiga internationellt adopterade i Finland. VIA (Vuxna Internationellt Adopterade i Finland) vill samla alla vuxna internationellt adopterade för att utbyta erfarenheter och kunskaper om att vara adopterad.

En annan intressant aktör var Kvinnobanken som nu finns även på svenska. Den första svenskspråkiga cellen har grundats i Jakobstad och vi hoppas att även blattar kommer att ha en bärande roll i många projekt. Kvinnobankens kontaktperson i Jakobstad är Gunvor Sarelin-Sjöblom.

Evenemanget initierades och finansieras av Svenska kulturfonden och har sedan 2005 i tur och ordning arrangerats i Åbo, Vasa och Helsingfors. Festivalen riktar sig i första hand till finlandssvenska föreningar, organisationer och intressegrupper. Som arrangör för festivalen stod Finlandssvensk festivalförening r.f. De praktiska arrangemangen sköttes av Svenska Österbottens Ungdomsförbund.

rbetsgruppen har inte varit väldigt aktiv de sista månaderna. En orsak är att den internationella ekonomiska tillbakagången har fört även Finlands ekonomi in i en djup recession. Följderna ses i ökad arbetslöshet, uteblivna skatteinkomster och därigenom som svårigheter inom den offentliga ekonomin. Blattarna drabbas speciellt hårt av det betydande glappet mellan kommunernas inkomster och den beräknade utgiftsnivån. Och flera av oss har redan mistat sina jobb.

Regeringens budgetproposition för 2010 koncentrerar sig på att främja sysselsättningen och förebygger arbetslöshet, utbildning av människor som permitterats och blivit arbetslösa. Tyngdpunkten för åtgärderna ligger främst på förebyggande av långtidsarbetslöshet och marginalisering bland unga, men även på examensinriktad fortbildning och utbildning av invandrare.

Utvecklingen av migrationsförvaltningen fortsätter
I augusti presenterade Delegationen för etniska relationer en riksomfattande handlingsplan. Delegationen prioriterar invandrarnas delaktighet i samhället, likabehandling i arbetslivet och unga invandrares ställning. Finland ska se till att de har lika möjligheter att vara delaktiga och bidra till utvecklingen av samhället. Dessutom förespråkar delegationen: "En ung invandrare med lika möjligheter blir en likvärdig vuxen." Också inrikesministeriet har ställt upp sitt nya program för den inre säkerheten2009 – 2011. Genomförandet av det migrationspolitiska programmet fortsätter. Det görs förberedelser för införandet av uppehållstillståndskort som innehåller biometriska kännetecken. Asylpolitiken effektiviseras i syfte att minska antalet ogrundade asylansökningar. Flyktingkvoten förblir på nuvarande nivå, dvs. 750 personer. Enligt migrationsminister Astrid Thors finns det stora regionala skillnader i hur invandrare klarar sig i Finland i dag. Enligt migrationsminister Astrid Thors borde kommunerna i större grad beakta invandrarnas tidigare arbetserfarenheter då de erbjuder sysselsättning. Enligt Thors har svensk- och tvåspråkiga kommuner i Österbotten och Västnyland lyckats bättre med att sysselsätta invandrare på orten än i finskspråkiga orter. Därför tror hon inte att endast placera invandrare i finskspråkiga orter.

För att motivera kommunerna vill hon höja på de ersättningar som betalas till kommuner för mottagandet av flyktingar samt höja satsningarna på utbildning av invandrare: ”Tilläggsfinansiering för språk- och kvalificeringsutbildning och integrationsutbildning är en förnuftig satsning på effektivare integration”, betonar ministern. Också hälsovården vill bli bättre på att uppmärksamma invandrarnas situation och bakgrund. Det är målsättningen i ett projekt som det Sydösterbottniska hälsovårdssamarbetet K5 och Vasa är med i. I Österbotten har man valt att satsa projektpengarna på hälsovården eftersom det är ett effektivt sett at nå flera av invandrarna och behovet är stort. Syftet är att fånga upp eventuella problemfall i ett tidigt skede genom att koncentrera resurser framför allt till familjeservicen.

En av orsakerna kunde vara att invandrarkvinnor är en annan ständigt växande grupp på skyddshemmet såsom i Åbo. De flesta kommer från Iran och Irak och många har bott i Finland en längre tid. Trots det kan en del inte finska och att ta sig ur en isolerad miljö i hemmet är svårt.

På inrikesministeriet är man dock missnöjd med den summa pengar som har reserverats för att ta emot invandrare i finansministeriets budgetförslag. På grund av att antalet invandrare har summan ökat med 70 miljoner. Men enligt migrationsdirektör Mervi Virtanen räcker summan inte för att förbättra invandrarnas situation. Kommunerna vill ogärna ta emot fler invandrare eller hjälpa invandrarna att anpassa sig till det finländska samhället.

Allt hårdare attityder mot invandrare Att attityderna mot invandrare har hårdnat i Finland, visar en enkät som Yles Nyheter har gjort. På sju av åtta orter på olika håll i landet som har en mångkulturell samlingsplats bekräftas att atmosfären mellan invandrare och ortsbor har försämrats. En bidragande orsak till det här anses vara den ekonomiska nedgången.

Mest oroar jag mig dock, när en invandrare är inblandad i rasistiska tendenser såsom Umayya Abu-Hanna som flyttat till Finland för 28 år sedan från Palestina-Israel och som är aktiv inom de Gröna. I tidningen Six Degrees spår hon att den nästa stora konflikten inom integration är mellan invandrarna och finlandssvenskarna. Hon upplever att finlandssvenskarna dominerar diskussionen om minoriteter i Finland och att finlandssvenskarna som den välbärgade minoriteten med fungerande nätverk gör det omöjligt för andra att föra fram andra kulturella alternativ.

Stöd får hon av Kirsi Virtanen som bröt mot god journalistisk sed i radioprogrammet som sändes i Yle Radio 1 den 29 juli 2009. I programmet sade hon att det är onödigt att anklaga invandrare för dåliga kunskaper i finska så länge det i vårt land bor infödda finländare som inte talar finska eller ens vill lära sina barn finska. Hon ansåg att föräldrar som placerar 4-5-åriga barn i svensk dagvård borde skämmas.

Allt fler vill bli finska medborgare
Hos både, Abu-Hanna och Kirsi Virtanen, fattas god insikt och förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara som vi blattar har. Detta även nä antalet utlänningar som vistas olagligt i Finland har ökat klart. Enligt centralkriminalpolisen fick myndigheterna under årets sex första månader uppgifter om nästan 3.800 fall. Det här är nästan tre gånger fler än under samma tid i fjol. Dubbelt mera, nästan 7000 personer har dock beviljats finländskt medborgarskap i år. Siffran är hög när man jämför med samma tid i fjol då 3000 personer fått medborgarskap. De flesta kommer från Ryssland, Somalia, Afghanistan, Iran eller Irak.

Jag tycker att det fortfarande ska vara ett privilegium att vara blatte. Vi har god insikt och förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara. Även personer som Abu-Hanna är välkommen, bara hon lär sig lite svenska. Jag för min del kan redan finska.

Gerd-Peter Löcke
Ordförande