rbetsgruppen har inte varit väldigt aktiv de sista månaderna. En orsak är att den internationella ekonomiska tillbakagången har fört även Finlands ekonomi in i en djup recession. Följderna ses i ökad arbetslöshet, uteblivna skatteinkomster och därigenom som svårigheter inom den offentliga ekonomin. Blattarna drabbas speciellt hårt av det betydande glappet mellan kommunernas inkomster och den beräknade utgiftsnivån. Och flera av oss har redan mistat sina jobb.

Regeringens budgetproposition för 2010 koncentrerar sig på att främja sysselsättningen och förebygger arbetslöshet, utbildning av människor som permitterats och blivit arbetslösa. Tyngdpunkten för åtgärderna ligger främst på förebyggande av långtidsarbetslöshet och marginalisering bland unga, men även på examensinriktad fortbildning och utbildning av invandrare.

Utvecklingen av migrationsförvaltningen fortsätter
I augusti presenterade Delegationen för etniska relationer en riksomfattande handlingsplan. Delegationen prioriterar invandrarnas delaktighet i samhället, likabehandling i arbetslivet och unga invandrares ställning. Finland ska se till att de har lika möjligheter att vara delaktiga och bidra till utvecklingen av samhället. Dessutom förespråkar delegationen: "En ung invandrare med lika möjligheter blir en likvärdig vuxen." Också inrikesministeriet har ställt upp sitt nya program för den inre säkerheten2009 – 2011. Genomförandet av det migrationspolitiska programmet fortsätter. Det görs förberedelser för införandet av uppehållstillståndskort som innehåller biometriska kännetecken. Asylpolitiken effektiviseras i syfte att minska antalet ogrundade asylansökningar. Flyktingkvoten förblir på nuvarande nivå, dvs. 750 personer. Enligt migrationsminister Astrid Thors finns det stora regionala skillnader i hur invandrare klarar sig i Finland i dag. Enligt migrationsminister Astrid Thors borde kommunerna i större grad beakta invandrarnas tidigare arbetserfarenheter då de erbjuder sysselsättning. Enligt Thors har svensk- och tvåspråkiga kommuner i Österbotten och Västnyland lyckats bättre med att sysselsätta invandrare på orten än i finskspråkiga orter. Därför tror hon inte att endast placera invandrare i finskspråkiga orter.

För att motivera kommunerna vill hon höja på de ersättningar som betalas till kommuner för mottagandet av flyktingar samt höja satsningarna på utbildning av invandrare: ”Tilläggsfinansiering för språk- och kvalificeringsutbildning och integrationsutbildning är en förnuftig satsning på effektivare integration”, betonar ministern. Också hälsovården vill bli bättre på att uppmärksamma invandrarnas situation och bakgrund. Det är målsättningen i ett projekt som det Sydösterbottniska hälsovårdssamarbetet K5 och Vasa är med i. I Österbotten har man valt att satsa projektpengarna på hälsovården eftersom det är ett effektivt sett at nå flera av invandrarna och behovet är stort. Syftet är att fånga upp eventuella problemfall i ett tidigt skede genom att koncentrera resurser framför allt till familjeservicen.

En av orsakerna kunde vara att invandrarkvinnor är en annan ständigt växande grupp på skyddshemmet såsom i Åbo. De flesta kommer från Iran och Irak och många har bott i Finland en längre tid. Trots det kan en del inte finska och att ta sig ur en isolerad miljö i hemmet är svårt.

På inrikesministeriet är man dock missnöjd med den summa pengar som har reserverats för att ta emot invandrare i finansministeriets budgetförslag. På grund av att antalet invandrare har summan ökat med 70 miljoner. Men enligt migrationsdirektör Mervi Virtanen räcker summan inte för att förbättra invandrarnas situation. Kommunerna vill ogärna ta emot fler invandrare eller hjälpa invandrarna att anpassa sig till det finländska samhället.

Allt hårdare attityder mot invandrare Att attityderna mot invandrare har hårdnat i Finland, visar en enkät som Yles Nyheter har gjort. På sju av åtta orter på olika håll i landet som har en mångkulturell samlingsplats bekräftas att atmosfären mellan invandrare och ortsbor har försämrats. En bidragande orsak till det här anses vara den ekonomiska nedgången.

Mest oroar jag mig dock, när en invandrare är inblandad i rasistiska tendenser såsom Umayya Abu-Hanna som flyttat till Finland för 28 år sedan från Palestina-Israel och som är aktiv inom de Gröna. I tidningen Six Degrees spår hon att den nästa stora konflikten inom integration är mellan invandrarna och finlandssvenskarna. Hon upplever att finlandssvenskarna dominerar diskussionen om minoriteter i Finland och att finlandssvenskarna som den välbärgade minoriteten med fungerande nätverk gör det omöjligt för andra att föra fram andra kulturella alternativ.

Stöd får hon av Kirsi Virtanen som bröt mot god journalistisk sed i radioprogrammet som sändes i Yle Radio 1 den 29 juli 2009. I programmet sade hon att det är onödigt att anklaga invandrare för dåliga kunskaper i finska så länge det i vårt land bor infödda finländare som inte talar finska eller ens vill lära sina barn finska. Hon ansåg att föräldrar som placerar 4-5-åriga barn i svensk dagvård borde skämmas.

Allt fler vill bli finska medborgare
Hos både, Abu-Hanna och Kirsi Virtanen, fattas god insikt och förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara som vi blattar har. Detta även nä antalet utlänningar som vistas olagligt i Finland har ökat klart. Enligt centralkriminalpolisen fick myndigheterna under årets sex första månader uppgifter om nästan 3.800 fall. Det här är nästan tre gånger fler än under samma tid i fjol. Dubbelt mera, nästan 7000 personer har dock beviljats finländskt medborgarskap i år. Siffran är hög när man jämför med samma tid i fjol då 3000 personer fått medborgarskap. De flesta kommer från Ryssland, Somalia, Afghanistan, Iran eller Irak.

Jag tycker att det fortfarande ska vara ett privilegium att vara blatte. Vi har god insikt och förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara. Även personer som Abu-Hanna är välkommen, bara hon lär sig lite svenska. Jag för min del kan redan finska.

Gerd-Peter Löcke
Ordförande