Svenska studiecentralen

  

Svenska studiecentralen

Vi har inte råd att vänta tills blattarna beviljas de rättigheter de har enligt lagen. Därför har vi börjat ordna egna integrationskurser på svenska. När jag frågade samma sak i HBL den 15 mars bytte tidningens redaktion ordet blatte till invandrare. Nu tycker jag att det är en skillnad mellan blatte och invandrare. Som sagt ingår i rambudgeten en permanent höjning av anslaget för Folktinget. Enligt kulturminister Stefan Wallin (sfp) betyder att ”rambudgeten en behövlig satsning på svenskan i vårt land” och regeringen kommer att satsa i fortsättningen mera pengar på utbildning av nyfinländare.

Viktigast för oss är dock att Folktinget, som representerar finlandssvenskarna samt bevakar deras intressen, intressenkulturministern och migrationsministern ser till att medel anslås även för blattarnas behov så att vår kulturella tillvaro kan tryggas i alla delar av landet.

Enligt Thomas Bergman, migartionsministern Astrid Thors specialmedarbetare, är myndigheternas uppgift att "stöda invandraren i integrationen och språkinlärningen - antingen finska eller svenska. Invandraren själv fattar besluten, men myndigheterna hjälper till". Men vilka beslut ska invandraren fattas, när adekvata kurser inte ordnas och/eller boykoteras av myndigheter i de tvåspråkiga kommunerna med hänvisningen att den arbetssökande invandrare ska lära sig i första hand finska. Om invandraren ändå välja svenska som undervisningsspråk, så är risken att arbetsmarknadsstödet dras in stort.

Det är naturligt att invandraren i första hand antar omgivningens språk. Därför är det naturligt att invandraren lär sig först svenska i Österbotten. Vi därför vill att ”svenska” pengar kanaliseras till de tvåspråkiga kommuner, där det finns behov av svensk service och därmed av svensk undervisning. Det är svenska, blattarna vill tala och därmed stöda den svenska servicen.

Tyvärr har vi inte råd att vänta tills blattarna beviljas de rättigheter de har enligt lagen. Därför har vi börjat ordna egna SOS-integrationskurser på svenska, den första i samarbete med Svenska studiecentralen i Helsingfors. Kursen kommer att hållas på Arbis, institutionen vi anser vara mest behörig i språkliga integrationskurser på svenska. Mera om detta på nyheterna.


Gerd-Peter Löcke

Jag har varit på en mötte i Vasa. Her skikar jag till dig några ord och bilder.

Under helgen 14-15.3 följde jag med ett träff av Svenska folkpartiets integrationspolitiska utskott, sammankallat av migrationsminister Astrid Thors. Utskottets uppgift är att sammanställa ett integrationspolitiskt program. I samband med sammanträdet i Vasa fick utskottsmedlemmarna stifta bekantskap med den konkreta livssituation som flyktingar och asylsökande befinner sig i.
På träffen närvarade bland andra 6-barnsfamiljen Gusani från Kroatien vars utvisningsbeslut skulle verkställas på måndag. Familjens musikaliskt begåvade söner Sami och Irfan framförde föra årets eurovisionvinnare "Molitva" medan mamma Drita och dottern Leyla vädjade till utskottsmedlemmarna om hjälp med att avblåsa utvisningen. På måndag fattades beslut av Högsta Förvaltiningsdomstolen att utvisningen inte skulle verkställas.
Övriga representanter för invandrarna i Österbotten var företagaren Abbe Lalu från Marocko som har bott i Finland sedan 1985 samt en vitrysk familj som startat eget företag i Österbotten. Representanter för föreningen Flyktingvännerna framförde också åsikter gällande invandrarpolitiken.

Utskottsmedlemmarnas ordförande Tanja Ljungqvist såg träffen som mycket givande och ansåg att sådana träffar förankrar de politiska planerna i konkreta frågor.

Krassimir Ninov

På grund av mitt initiativ lämndade stadsfullmäktige Maria Björnberg-Enckel (sfp) in en budgetmotion om svensk planerare vid avdelningen för invandrare till Helsingfors stadsfullmäktige. Motionen behandlas nu i staden och "svaret" kommer till november.

Helsingfors stad under de kommande åren strävar att öka antalet invandrare bl.a för att möta de kommande årens stora behov av arbetskraft. Särskilt för språkligt besläktade invandrargrupper utgör det svenska språket en möjlig väg in i samhället. Ändå ges lite information om att det också i Helsingfors är möjligt, att välja svenska som första inhemska språk för integration.

I svenska Österbotten finns goda exempel på lyckad integrering på svenska där nyfinländare fått arbete, sk. ”vänfamiljer” och blivit delaktiga i samhället. Då den nya hemkommunen i ett tidigt skede och i tillräcklig utsträckning informerar och stöder nykomlingarna motarbetas utslagning.

Också den svenska linjen vid utbildningsverket har antagit ett invandrarpolitiskt program som ger färdighet att bära en del av ansvaret för integrering av nyfinländare. I beredningen av stadens invandrarpolitik utgör den nationella tvåspråkigheten en resurs att utnyttja.

Vi därför vill föreslå att en koordinator/planerare med ansvar för att tillgodose behovet av svenskspråkig information anställs och placeras vid personalcentralens avdelning för invandring.

Gerd-Peter Löcke


Maria Björnberg-Enckels blogg

Ifisks ordinariemedlemmar Elena Hellberg-Hirn, Björn Palmén och Gerd Peter Löcke besökte stadens jippo för barn, unga och vuxna "Ett hus kommer lastat" som ordandes den 7 mars på Arbis i Helsingfors. Programmet omfattade allt från kulturprogram och interaktiva verkstäder till föreställningar, bland annat teaterföreställningarna "Kärlek är inte tidens narr" och "Aj fan, jag glömde Runeberg!".

Evenemanget ordnades för första gången och arrangörer var ett dussin verk inom Helsingfors stad och Luckan i Helsingfors. Vi fick information om svenska program och verksamheter under våren. Dessutom kunde vi fördjupa vårt strävande till samarbete, i synnerhet med Kulturcentralen, Arbis och föreningen Norr om stan (http://nos.fi).

Sången "Vem kan segla förutan vind?" är troligen en av de mest kända svenska melodier som finns i världen. Lee Hazlewood, som hade ett ganska intimt förhållande till Sverige, spelade även in låten med Siw Malmqvist och Nina Lizell i samband med den märkliga filmen "Cowboy In Sweden. Men de flesta av oss vet kanske inte att låten är en folkvisa från Åland.

Nu har vår medlem Athos Barés skickat in den spanska versionen.

¿Quién puede navegar sin viento? ¿Quién puede remar sin remos? ¿Quién puede despedir un amigo, sin derramar una lágrima?

Yo puedo navegar sin viento. Yo puedo remar sin remos. pero no puedo despedir un amigo, sin derramar una lágrima.

Hälsningar! Athos Barés Rosario – Argentina

Du hittar originallåten samt versionerna på tyska, engelska, franska, isländska, holländska, italienska och spanska här som pdf.

Sambeau Sam-Koskitanner har utnämnts till årets flyktingkvinna 2008 meddelar Finlands Flyktinghjälp.. Sam-Koskitanner var som barn tvungen att med sin familj fly undan Pol Pots skräckvälde i Kambodja och anlände tillFinland år 1988. Idag bor Sambeau Sam-Koskitanner, 28, i Muurla i Salonejden. ”Det är väldigt viktigt att påverkasamhället också om du är flykting, säger Sam-Koskitanner.

Fiinlands Flyktinghjälp motiverar valet så här: “Sam-Koskitanner har genom sitt engageramang inomolika medborgarorganisationer och inom fackföreningsrörelsen aktivtpåverkat samhället. Hon har besökt finländska skolor och berättatom flyktingfrågor och mångkulturalism. Sam-Koskitanner har också bidragit till att fackföreningsrörelsen blivit mer öppen och mångsidig också i flyktingfrågor.

Finlands Flyktinghjälp delar ut uppmuntringspriset Årets flyktingkvinna för elfte gången. I samband med att kandidatnomineringen utlystes i början av året, underströk Flyktinghjälpens styrelse att utmärkelsen riktar sig till flyktingkvinnor som med sin verksamhet på gräsrotsnivå eller via föreningsarbete aktivt varit med om att förändra det finländska samhället. Finlands Flyktinghjälp är en obunden medborgarorganisation som gör utbildnings-, informations, och socialarbete tillsammans med flyktingar i Finland och utomlands, i synnerhet på flyktingläger. Mer information finns på adressen: http://www.pakolaisapu.fi/hemsidan.htm.