En mänsklig röst i invandrardebatten
22/09/2010 av ifisk
Vi har all anledning att vara stolta över vårt land. Vi älskar att läsa
statistiska jämförelser även om tanken på statistikens jämförbarhet är
en smula tvivelaktig. Men ett hurdant Finland vill vi utveckla och vad
har vi att ge den övriga världen?
Den som växt upp på
sextiotalet har lärt sig att lita på de finländska systemen, den
offentliga makten som tryggar och skyddar och garanterar att de
medborgerliga fri- och rättigheterna är speciellt värdefulla och närapå
okränkbara. Det som föreskrivs i lagen har vanligen i praktiken berört
alla på samma sätt.
Dessutom anser vi oss vara
hederliga människor som inte låter sig påverkas av populistiska
hotbilder som de så kallade invandrarkritikerna målar upp. Vi har
försökt förkväva de högerextremistiska rösterna, men samtidigt har vi
kanske bäddat för en ensidig debatt där de mänskliga åsikterna och
åsikterna om de mänskliga rättigheterna har lyst med sin frånvaro. På
detta sätt har det uppstått en föreställning att det finns ett korn av
sanning i invandrarkritiken även om den går till överdrift och att
tillströmningen av invandrare som fenomen är en realistisk hotbild inom
den närmaste framtiden.
Om vi bedömer den andel av
befolkningen som har utlänningsbakgrund i olika europeiska länder kan vi
jämföra oss med de så kallade före detta östeuropeiska länderna. Tyvärr
tycks främlingsfientligheten i våra jämlika på samma sätt korrelera med
en liten invandrarbefolkning. Och kanske det är mänskligt att tänka att
där möten mellan människor med olika bakgrund är obefintliga eller
tunnsådda, där finns också den bästa grogrunden för misstro och
främlingsrädsla.
Eva Biaudet