Finlandssvenskarna hinner inte med i integrationsarbetet
24/06/2010 av ifisk
Luckan i Helsingfors |
Den 31 maj sammankom en stor grupp representanter från olika
organisationer med anknytning till invandrarintegration på
Luckan i Helsingfors. Ett arbetsmöte skulle kartlägga vad olika
organisationer kan göra för att integrera invandrare i
huvudstadsregionen. Luckans mål är att integrera Bridge
som en del av sin basservice. Hittills har Bridge i två år gett
invandrare information och handledning beträffande arbete,
studier eller fritidssysslor.
Närvarande var bland annat ordförande Gerd-Peter Löcke, Gunnar Hilén, Susan Haraldson, Henrich Mannerheim och H:frs fullmäktigeledamot Maria Björnberg-Enckell. Som arbetsmötets ordförande fungerade den långvarige parlamentarikern och tidigare ministern Pär Stenbäck. Enligt Stenbäck finns det stora brister i integreringen på svenska i huvudstadsregionen. Mötet skulle således få till stånd en början till en svenskspråkig integrationsstig i huvudstadsregionen. Också Henrich Mannerheim anförde i sitt inläggande tal att informationen om svenska servicen brister i Helsingfors. Enligt honom är svenskan osynlig för invandraren som bor i Helsingfors. Gerd-Peter Löcke var kritiskt inställd till försöket att kunna nå framgång i koordineringen av integrationen på svenska. Enligt honom fungerar svensk service i Helsingfors överlag dåligt. Som exempel påpekade han att Annika Forsander, chef för invandrarenheten vid Helsingfors stads personalcentral och närvarande på mötet, inte har en enda anställd under sig som talar svenska som sitt modersmål. - Hur kan man då kunna erbjuda svensk service till invandrare? Janina Svaetichin, som jobbar med invandrartjänster i Borgå stad, var i samma spår som Gerd-Peter. Enligt henne tar Borgå emot många kvotflyktingar och personligen arbetar hon för att flyktingar får ett jobb. Men under tre år har hon fått endast en förfrågan om integrering på svenska. - Finns det en framtid på svenska? Även Marjatta Erharuyi från Aspnäs TE-byrån måste medge att heldags invandrarutbildning i Helsingfors erbjudas på finska. Och i regionen finns det till och med brist på dem. Och Aspnäs TE-byrå, som ansvarar för invandrarrådgivningen, kan inte erbjuda information på svenska eller om svenskspråkiga alternativ. Däremot hänvisar byrån till Luckan för information om svenskspråkig service och utbildningsalternativ. För svensken Gunnar Hilén är språket självgivet inget problem, men han efterlyste även andliga och mentala integrationsstigar i motsats till den starka betoningen på prestation och arbete. Amerikanen Susan Haraldson, som på detta möte representerade Andreaskyrkan, hänvisade till Andreaskyrkan som erbjuder en grundkurs i kristendom av invandrare för invandrare. Susan tyckte att även konst är en bra brobyggare och borde användas mera i integrationsarbetet. Pär Stenbäck sammanfattade mötet med förslaget att Luckans styrelse skulle kalla potentiellt operativa eller redan nu operativa organisationer till en koordineringsarbetsgrupp för att utveckla den svenskspråkiga integrationsstigen i Helsingforsnejden. Tyvärr drog mötet på tiden och deltagarna hann inte med en presentationsrunda där de kort kunde redogöra för det arbete de redan gör och/eller planerar för att integrera invandrare på svenska. Henrich Mannerheim hade alldeles rätt då han påpekade till slut att någonting borde göras genast. Annars hinner inte finlandssvenskarna med i integrationsarbetet. |