I slutet av 2009 var vi, som är födda utomlands, men vistas stadigvarande i Finland, ca 233 000 personer. 156 000 av oss är utlänningar, dvs. personer som inte har finländskt medborgarskap. De flesta av oss är ryssar, ester, svenskar och somalier.

Antalet personer med ett annat modersmål än de inhemska språken (finska, svenska, samiska) var ca 211 000. Vem är då de övriga 22 000 utlänningarna? De måste väl tala svenska eller finska? Om vi antar att inte alla 8568 i Finland bosatta svenskar har svenska som modersmål och att de flesta av de 70 procent ålänningar med finländskt pass talar svenska eller finska som modersmål, så är statistiken i balans.

Jag har träffat ålänningar som känner sig som utlänningar i Finland. Dessutom är 30 procent av ålänningarna, dvs. 8 800 födda utanför Åland. De inflyttade kommer från 82 olika ursprungsländer och talar 51 olika språk. Är de alla utlänningar på Åland? Är några av dem kanske inhemska medborgare i Finland? Ingår de alla i den statistik, Statistikcentralen upprätthåller?

”Vi vet ingenting närmare.” Det finns även särskilda bestämmelser för personer med finska rötter som vill flytta till Finland från det forna Sovjetunionens område (s.k. finskingermanländare). Från början av 1990-talet har omkring 30 000 återflyttare, främst från Ryssland och Estland, kommit till Finland. Kanske har 13432 av dem finska eller svenska som modersmål?

”Vi vet ingenting närmare här heller”. Men det som vi vet är att det krävs en hel del olika tillstånd för att komma in i landet och för vistelse här. Även en person med finländska släktrötter beviljas inte automatiskt uppehållstillstånd för att kunna återvända till Finland. Bättre är de ställda som är medborgare i en av de nordiska länderna. För dem räcker det att de registrerar sig hos magistraten efter sex månaders vistelse i landet. Medborgare från EU-länder ska registrera sig hos den lokala polisen om vistelsen överstiger tre månader. Annars får de fritt komma till Finland för att studera, arbeta eller av andra orsaker.

Alla de ovannämnda personerna kostar. Men hur mycket (extra) kostar en invandrare? Som kommuninvånare har en invandrare rätt till service på samma sätt som alla andra kommuninvånare. Kostnader förorsakar främst av sådana tjänster och inkomstöverföringar som betalas till alla som bor i Finland. Dessutom reserverades i inrikesministeriets budget för 2009 totalt 136,247 miljoner euro för kostnader som orsakas av mottagande av asylsökande, främjande av integrationen av kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd samt ordnande av utkomst för återflyttare från det forna Sovjetunionen. Om vi tillägger de ca 30 miljoner euro som arbets- och näringsministeriet använde 2009 för ordnande av integrationsutbildning för vuxna invandrare och den undervisning i eget modersmål för invandrarbarn som undervisningsministeriet finansierar så kostar invandringen ca 170 miljoner euro extra per år. En invandrare kostar således 730 euro extra, vilket motsvarar XX flaskor Koskenkorva (Tyvärr är enligt 33 § alkohollagen all indirekt reklam för starksprit eller annan verksamhet för främjande av försäljningen av starksprit förbjuden).

Om vi dock tar i betraktande att mången invandrare även är en god skattebetalare och att i synnerhet unga, utbildade invandrare som bor länge i landet medför mycket stora samhälleliga nettofördelar, borde det väl rymmas med några utländska mor- och farmödrar samt några rumänska tiggare.

Var finns de rumänska tiggarna egentligen i statistiken? Kanske borde vi börja om från början. För egentligen vet ni ingenting närmare om invandrarna.

Gerd-Peter Löcke
Ordförande