Internationellt finlandssvenskt kulturforum

   

Mediaklipp 17-23 maj

23/05/2010 av ifisk

Det är ett hårt jobb med attityderna
Raserna kommer tillbaka i nya kläder och ger upphov till ny friktion mellan olika identiteter. Varningen kommer från Unescos planerare Ann-Belinda Preis, som var en av talarna på ett forum för samverkan mellan kulturer på Hanaholmen i veckan. Migrations- och Europaminister Astrid Thors ser en konflikt mellan kulturer där det borde finnas respekt, förståelse och samarbete. Också FN-förbundets ordförande Antti Kaikkonen efterlyser en realistisk invandringsdebatt och kunskap som bryter fördomar.
Invandringen har setts som ett hot mot den nationella enhetligheten och den sociala kohesionen, men arbetsmarknaden har internationaliserats snabbt och det är omöjligt att stänga nationalstaternas gränser. I diskussionen på Hanaholmen kom det fram att integrationspolitikens kärna varit problematisk, om en sådan någonsin funnits.
En slutsats av diskussionen är att själva rubriken kultur är svår att använda sig av. Om kulturen brukas för att skapa en viss sorts identitet bidrar den till att göra skillnader mellan människor. Samtidigt är kultur­livet en bra väg att gå för att få invandrare integ­rerade i samhället.
Publicerad: 22/05 HBL Ledare

Är förbud Europas väg?
Frankrike är på väg att följa Belgiens exempel och inför troligtvis i sommar ett förbud mot heltäckande slöja (burka eller nikab). Europa står splittrat inför till synes oförenliga intressen. Europa vet inte hur man ska hantera sin växande muslimska befolkning: Ska man i allehanda friheters namn acceptera det mesta? Eller kan man hävda att principer som jämställdhet går före religiös övertygelse?
Vi tror oss å ena sidan veta att majoriteten av den är pragmatisk och moderat. Burka och nikab är långt ifrån dominerande inslag. Men Europa går på tå inför vad man befarar är en tilltagande radikalisering av muslimer.
Den politiska korrektheten har eventuellt dröjt kvar för länge i en strävan att inte låtsas om problem. Därtill kommer att det i regel är främlingsfientliga krafter som initierar nationella debatter.
Europa står inför en tillväxt av populistiska inslag som nästan per definition sveper tätast över det avvikande, det främmande. Ju mer skattebetalare får knäa under finanskraschernas bördor, desto grövre blir artilleriet. Ju skarpare samhällen tillåts delas itu, desto större populistisk potential bygger vi in. Historien upprepar sig inte, men den bär på lärdomar.
Europa har lärt sig att vi inte kan tiga eller vara passiva när radikala islamska grupper är aktiva. Men hur signalerar vi normal tolerans mot äkta religiös övertygelse samtidigt som vi inför begräsningar som militanta islamister tolkar som angrepp på religionen?
Frågan är om förbud i lag är rätt kommunikation.
Publicerad 22/5 Åbo Underrättelser

När accepteras en invandrare som finländare?
Enligt migrations- och Europaminister Astrid Thors har kulturen en stor roll i integrationen.
- Jag menar att den dubbelriktade integrationen, där också finländarna måste vänja sig vid nya kulturer. För att vi ska kunna möta nya kulturer måste vi ha rätt självbild. Till och med vår folkmusik har mycket influenser från övriga Europa, sade ministern idag.
Minister Thors förundrar sig över hur lätt aggressioner mot och rädslor för andra kulturer stiger till ytan.
- I vardagen syns detta t.ex. inom sporten. Alexei Eremenko junior blev kallad ryss i en fotbollsmatch. Hur integrerad måste man vara för att duga som finländare? Det är ändå en spelare som har spelat över 50 matcher i finska landslaget. Vi måste genast ge upp fientligheten mot våra grannar. Det är en förutsättning för ett öppet samhälle, sade ministern.
Publicerad 19/5 Inrikesministeriet

Inget förbud mot huvudduk
En 13-åring har hållits hemma i månader. Den irakiska familjen hotade att inte heller låta 7-åringen gå till skolan. Därför ändrade Raseborg reglerna kring huvudduk. Problemen började i mars när en ny familj anlände till Raseborg. Barnen slussades till den förberedande undervisningen på finska i Hakarinteen koulu i Ekenäs. Där har skolan haft som princip att eleverna inte använder religiösa kännetecken eller symboler under skoltid – huvudbonader liksom huvudduk eller slöja och burkha inberäknade.
Hittills har principen inte orsakat några problem för skolan eller staden. Även flickor, som enligt islamsk tradition haft duk på huvudet, har tagit av sig dem under lektionstid. Föräldrarna har godtagit den här regeln.
Enligt bildningsnämndens möte kan det inte skada någon annan om det finns de som vill använda duk. Nu rubbar alltså utbildningsnämnden på sina regler och tillåter duken så länge skolans övriga regler respekteras.
Publicerad 19/05 HBL

Dags för krafttag mot det moderna slaveriet
Samhället bygger på det gemensamma arbetet och på att alla betalar en del av lönen till samhället i form av skatter och avgifter. Det är också därför samhället är så känsligt för svängningar på arbetsmarknaden. Minskade skatteintäkter går dåligt ihop med de utgifter för medborgarna som är lagstadgade.
På det privata planet är arbetslöshet ett allt överskuggande problem. Oberoende av varför man blivit arbetslös så längtar de allra flesta tillbaka till den arbetsgemenskap de lämnat och till den trygghet ett arbete ger.
Och även om Åland har en mycket låg nivå för arbetslöshet just nu finns det inget som säger att situationen alltid kommer att vara sådan. Det har funnits perioder under det senaste seklet när många ålänningar tvingats emigrera för att bli arbetskraftsinvandrare på olika håll i världen.
Landskapet har just nu en stor invandring från andra länder. Människor kommer hit för att studera och arbeta och blir kvar här. Så som det så ofta skett under tidigare perioder av ekonomisk oro.
Den frivilla arbetskraftsinvandringen är sund och vitaliserar samhället så om den är inte mycket att säga. Däremot är det förvånande hur lite det sägs i offentligheten om det stora globala problemet som heter illegal invandring och trafficing.
Det är förmedlaren av arbetskraft som gör de stora vinsterna, arbetarna lever på en lön under miniminivå och inkvarteras ofta i fängelselika baracker. Dessutom kan dessa arbetare oftast inte annat än ett lokalt språk och har inga identitetspapper. Deras utsatthet är total. Benita Mattsson-Eklund
Publicerad 19/5 Ålandstidningen

Inrikesministeriet utmanar alla att fundera på verksamhetens prioriteringar
Vid inrikesministeriet bereds som bäst en framtidsprognos för förvaltningsområdet där man beskriver de viktigaste utmaningarna fram till 2020 och alternativ för hur de kan lösas.
Syftet med rapporten "Vårt gemensamma mål - Finlands inre säkerhet och migration 2020", som utarbetas genom tjänstemannaberedning, är att producera en läges- och utvecklingsbedömning för ministeriets ansvarsområde för den samhälleliga diskussionen och som grund för nästa års regeringsförhandlingar.
Med några veckors mellanrum publicerar inrikesministeriet inlägg om olika teman i sin framtidsblogg. Genom att kommentera inläggen kan man också lyfta fram andra teman som man anser vara viktiga.
Ministeriets framtidsprognos blir klar i september.
Publicerad 18/05 STT info - Inrikesministeriet

7 Mediaklipp (RSS)