Mediaklipp 17-23 maj
23/05/2010 av ifisk
Det är ett hårt jobb med attityderna
Raserna kommer
tillbaka i nya kläder och ger upphov till ny friktion mellan olika
identiteter. Varningen kommer från Unescos planerare Ann-Belinda Preis,
som var en av talarna på ett forum för samverkan mellan kulturer på
Hanaholmen i veckan. Migrations- och Europaminister Astrid Thors ser en
konflikt mellan kulturer där det borde finnas respekt, förståelse och
samarbete. Också FN-förbundets ordförande Antti Kaikkonen efterlyser en
realistisk invandringsdebatt och kunskap som bryter fördomar.
Invandringen
har setts som ett hot mot den nationella enhetligheten och den sociala
kohesionen, men arbetsmarknaden har internationaliserats snabbt och det
är omöjligt att stänga nationalstaternas gränser. I diskussionen på
Hanaholmen kom det fram att integrationspolitikens kärna varit
problematisk, om en sådan någonsin funnits.
En slutsats av
diskussionen är att själva rubriken kultur är svår att använda sig av.
Om kulturen brukas för att skapa en viss sorts identitet bidrar den till
att göra skillnader mellan människor. Samtidigt är kulturlivet en bra
väg att gå för att få invandrare integrerade i samhället.
Publicerad:
22/05 HBL
Ledare
Är förbud Europas väg?
Frankrike
är på väg att följa Belgiens exempel och inför troligtvis i sommar ett
förbud mot heltäckande slöja (burka eller nikab). Europa står splittrat
inför till synes oförenliga intressen. Europa vet inte hur man ska
hantera sin växande muslimska befolkning: Ska man i allehanda friheters
namn acceptera det mesta? Eller kan man hävda att principer som
jämställdhet går före religiös övertygelse?
Vi
tror oss å ena sidan veta att majoriteten av den är pragmatisk och
moderat. Burka och nikab är långt ifrån dominerande inslag. Men Europa
går på tå inför vad man befarar är en tilltagande radikalisering av
muslimer.
Den politiska korrektheten har eventuellt dröjt kvar för
länge i en strävan att inte låtsas om problem. Därtill kommer att det i
regel är främlingsfientliga krafter som initierar nationella debatter.
Europa
står inför en tillväxt av populistiska inslag som nästan per definition
sveper tätast över det avvikande, det främmande. Ju mer skattebetalare
får knäa under finanskraschernas bördor, desto grövre blir artilleriet.
Ju skarpare samhällen tillåts delas itu, desto större populistisk
potential bygger vi in. Historien upprepar sig inte, men den bär på
lärdomar.
Europa har lärt sig att vi inte kan tiga eller vara
passiva när radikala islamska grupper är aktiva. Men hur signalerar vi
normal tolerans mot äkta religiös övertygelse samtidigt som vi inför
begräsningar som militanta islamister tolkar som angrepp på religionen?
Frågan
är om förbud i lag är rätt kommunikation.
Publicerad
22/5 Åbo
Underrättelser
När accepteras en invandrare
som finländare?
Enligt migrations- och Europaminister Astrid
Thors har kulturen en stor roll i integrationen.
- Jag menar att den
dubbelriktade integrationen, där också finländarna måste vänja sig vid
nya kulturer. För att vi ska kunna möta nya kulturer måste vi ha rätt
självbild. Till och med vår folkmusik har mycket influenser från övriga
Europa, sade ministern idag.
Minister Thors förundrar sig över hur
lätt aggressioner mot och rädslor för andra kulturer stiger till ytan.
-
I vardagen syns detta t.ex. inom sporten. Alexei Eremenko junior blev
kallad ryss i en fotbollsmatch. Hur integrerad måste man vara för att
duga som finländare? Det är ändå en spelare som har spelat över 50
matcher i finska landslaget. Vi måste genast ge upp fientligheten mot
våra grannar. Det är en förutsättning för ett öppet samhälle, sade
ministern.
Publicerad 19/5 Inrikesministeriet
Inget
förbud mot huvudduk
En 13-åring har hållits hemma i månader.
Den irakiska familjen hotade att inte heller låta 7-åringen gå till
skolan. Därför ändrade Raseborg reglerna kring huvudduk. Problemen
började i mars när en ny familj anlände till Raseborg. Barnen slussades
till den förberedande undervisningen på finska i Hakarinteen koulu i
Ekenäs. Där har skolan haft som princip att eleverna inte använder
religiösa kännetecken eller symboler under skoltid – huvudbonader liksom
huvudduk eller slöja och burkha inberäknade.
Hittills har
principen inte orsakat några problem för skolan eller staden. Även
flickor, som enligt islamsk tradition haft duk på huvudet, har tagit av
sig dem under lektionstid. Föräldrarna har godtagit den här regeln.
Enligt
bildningsnämndens möte kan det inte skada någon annan om det finns de
som vill använda duk. Nu rubbar alltså utbildningsnämnden på sina regler
och tillåter duken så länge skolans övriga regler respekteras.
Publicerad
19/05 HBL
Dags
för krafttag mot det moderna slaveriet
Samhället bygger på
det gemensamma arbetet och på att alla betalar en del av lönen till
samhället i form av skatter och avgifter. Det är också därför samhället
är så känsligt för svängningar på arbetsmarknaden. Minskade
skatteintäkter går dåligt ihop med de utgifter för medborgarna som är
lagstadgade.
På det privata planet är arbetslöshet ett allt
överskuggande problem. Oberoende av varför man blivit arbetslös så
längtar de allra flesta tillbaka till den arbetsgemenskap de lämnat och
till den trygghet ett arbete ger.
Och även om Åland har en mycket låg
nivå för arbetslöshet just nu finns det inget som säger att situationen
alltid kommer att vara sådan. Det har funnits perioder under det senaste
seklet när många ålänningar tvingats emigrera för att bli
arbetskraftsinvandrare på olika håll i världen.
Landskapet
har just nu en stor invandring från andra länder. Människor kommer hit
för att studera och arbeta och blir kvar här. Så som det så ofta skett
under tidigare perioder av ekonomisk oro.
Den frivilla
arbetskraftsinvandringen är sund och vitaliserar samhället så om den är
inte mycket att säga. Däremot är det förvånande hur lite det sägs i
offentligheten om det stora globala problemet som heter illegal
invandring och trafficing.
Det är förmedlaren av arbetskraft som gör
de stora vinsterna, arbetarna lever på en lön under miniminivå och
inkvarteras ofta i fängelselika baracker. Dessutom kan dessa arbetare
oftast inte annat än ett lokalt språk och har inga identitetspapper.
Deras utsatthet är total. Benita Mattsson-Eklund
Publicerad
19/5 Ålandstidningen
Inrikesministeriet
utmanar alla att fundera på verksamhetens prioriteringar
Vid
inrikesministeriet bereds som bäst en framtidsprognos för
förvaltningsområdet där man beskriver de viktigaste utmaningarna fram
till 2020 och alternativ för hur de kan lösas.
Syftet med
rapporten "Vårt gemensamma mål - Finlands inre säkerhet och migration
2020", som utarbetas genom tjänstemannaberedning, är att producera en
läges- och utvecklingsbedömning för ministeriets ansvarsområde för den
samhälleliga diskussionen och som grund för nästa års
regeringsförhandlingar.
Med några veckors mellanrum publicerar
inrikesministeriet inlägg om olika teman i sin framtidsblogg. Genom att
kommentera inläggen kan man också lyfta fram andra teman som man anser
vara viktiga.
Ministeriets framtidsprognos blir klar i september.
Publicerad
18/05 STT
info - Inrikesministeriet