Mediaklipp 15-21.02
22/02/2010 av ifisk
Ahtisaari efterlyser dialog mellan religionerna
(Finlands
föredetta president) Martti Ahtisaari anser att religionerna har en
betydande roll i uppkomsten av konflikter, men också i upplösningen av
dem. Ahtisaari, som är känd som en ledare av svåra fredsprocesser,
föreläste vid Helsingfors universitet den 18 februari om stater och
kyrkor i Europeiska unionen som fredsstiftare. Ahtisaari anser att dålig
integrationspolitik ligger bakom rädslan för islam.
De
turkiska invandrarna i Tyskland sågs på sin tid som gästarbetare som man
inte ens gjorde försök att anpassa i landet. Idag är läget ett annat:
man undervisar invandrare både i språket och i kulturen. När Turkiet
valdes till medlemskandidat i EU år 1999 orsakade det motstånd på grund
av landets människorättstillstånd och västländernas islamrädsla.
Ahtisaari tror att strävan att bli EU-medlem stärker landets
demokratiutveckling.
Ahtisaari utmanar universiteten att skapa
förutsättningar för en mångkulturell dialog. Han hänvisar till teologen
Hans Küngs tanke om ett världsetos; dess syfte är inte att skapa
religiös enhet, utan att få till stånd fred mellan de olika grupperna.
–
Min avsikt är inte att angripa religionerna, utan att föra fram vad som
görs under dess täckmantel, preciserar Ahtisaari. Han påpekar att
kyrkorna i Afrika har spelat en viktig roll i kvinnornas emancipation.
Ahtisaaris
föreläsning ingick i undervisningsevenemanget Valtio ja uskonto Euroopan
unionissa (Stat och religion inom Europeiska unionen) vid Helsingfors
universitets teologiska fakultet.
20/02 Helsingfors
Universitet / Bulletin
Invandrare och kvinnor
drabbas av minskad företagsrådgivning
Innan Bita Kahni
startade restaurang Shandiz i Mariehamn gick hon handelskammarens Starta
eget-kurs, en sak som hon hade mycket hjälp av. Bita tycker också att
kursen var till stor hjälp att komma in i det åländska samhället. Nu
tvingas handelskammaren skära ner på Starta eget-kurserna och det är
särskilt illa för kvinnor och invandrare.
Landskapsregeringen
har dragit ner på bidraget till handelskammaren och företagarföreningen
för rådgivningen till företagare. Handelskammaren har även beslutat att
skära ner antalet rådgivningstimmar till företagare i enlighet med det
minskade bidraget från landskapsregeringen.
19/02 Ålands
radio/tv
Esbo delar invandrarskola
Skolan i
mellersta Esbo, Keskiespoon koulu, skall delas så att eleverna från
klasserna 7, 8, och 9 flyttas till andra skolor i närheten. Den
vägkosten gav den finska dagvårds- och utbildningsnämnden till
tjänstemännen som får bereda frågan på nytt till nämndens nästa möte.
Det var Samlingspartiet som tog initiativ till förslaget.
På
grund av att skolan har många invandrare har man i Esbo föreslagit att
en skola får ha högst 15 procent invandrare. Den frågan diskuterades
också i går och åsikterna gick isär.
De grönas
Markku Hannula är mycket kritisk.
– Jag motsatte mig. Man får
inte dela en skola, i synnerhet inte en invandrarskola där det är
viktigt att eleverna känner sig trygga hela vägen. Den här skolan har
invandrarrykte men undersökningar har visat att elever och föräldrar är
nöjda och inlärningen är bra. Det är ingen dålig skola, det är ryktet
som skrämmer. Nu gör vi en björntjänst åt undervisningen, säger Hannula.
18/02
HBL
Sonja Hellman
Svårt för asylsökande att bli
företagare
Flera av de asylsökande i Kristinestad vill bli
företagare i Sydösterbotten. Men möjligheterna är få, eftersom man måste
ha kommunplats för att kunna registrera sitt företag.
Markus
Norrback i Närpes är projektchef för integreringsprojektet Shaisyd och
har ansvar bland annat för frågor som rör arbetskraftsinvandring. På
senare tid har han fått frågor som handlar om de asylsökandes
möjligheter att starta företag.
En asylsökande har
möjlighet att förvärvsarbeta, alltså vara anställd, efter tre månaders
vistelse i landet som asylsökande. De asylsökande faller egentligen
utanför det nätverk som Shaisyd upprätthåller, eftersom det är till för
arbetsinvandrare i Närpes, Kaskö, Kristinestad och Korsnäs, alltså
sådana som har uppehållstillstånd.
- Vi har få
möjligheter att hjälpa de asylsökande eftersom de inte har kommunplats,
påpekar Norrback. Det generella tipset man kan ge är att de redan nu
borde börja fundera på vad de vill göra, om de skulle få kommunplats.
En
möjlighet är att säga upp asylansökan och ansöka om uppehållstillstånd
för näringsidkare i stället. Uppehållstillstånd för näringsidkare ges i
första hand på ett år och sedan utvärderas verksamheten.
-
Risken är egentligen den samma som om du skulle ha din asylprocess
igång. Det kan vara svårt att få det hela godkänt om du inte har
tillräckligt bra förutsättningar för verksamheten. Du kan bli tvungen
att lämna landet i alla fall.
Lyssna:
Många
hinder för företagsetablering
Stor moské
planeras i Åbo
Under 1980-talet fanns det ingen organiserad
muslimsk böneverksamhet i Åbo. Den startade först 1990 i anslutning till
den internationella träffpunkten på stadens kulturcentrum. Nu vill det
lokala muslimska samfundets ledare bygga en moské som skulle vara stor
nog och samtidigt hysa en restaurang eller festlokal, ett bibliotek, en
butik och kanske simbassänger och plats för motion.
Nu
fyller den muslimska fredagsbönen fyra klassrum i det som en gång var
ett gymnasium i centrum av staden och det räcker inte till. Förutom den
här lokalen på Universitetsgatan 7 finns det 4-5 andra muslimska bönerum
på olika håll i staden. Både shiamuslimerna och den muslimska
ungdomsföreningen har sökt sig annanstans.
Ahmedane
Mohammed är en företagare som kom till Åbo för snart trettio år sedan
från Egypten. Han är också viceordförande och lekmannapräst, imam, i
Åbos islamiska samfund (Turun Islamilainen Yhdyskunta), registrerat som
religiöst samfund för några år sedan. Han berättar gärna om hur
samfundet samarbetar med polisen, skolorna och kommunernas
socialmyndigheter och om den dialog man upprätthåller med andra
religiösa samfund. Att just Åbos islamiska samfund är ett av landets
mest öppna och samarbetsvilliga bekräftas också av en finländsk
islamforskare.
Motspelaren Olavi Mäenpää, invandringsfientlig
politiker i Åbofullmäktige, har haft problem med att få fart på en
insamling av namn för en folkomröstning om mosképlanerna. I december
lovade han starta namninsamlingen på torget så fort vädret blir varmare.
Nu har Mäenpää i stället placerat ut namnlistor på stadens bibliotek.
15/02
HBL
Mathias Luther