Internationellt finlandssvenskt kulturforum

   

Mediaklipp 15-21.02

22/02/2010 av ifisk

Ahtisaari efterlyser dialog mellan religionerna
(Finlands föredetta president) Martti Ahtisaari anser att religionerna har en betydande roll i uppkomsten av konflikter, men också i upplösningen av dem. Ahtisaari, som är känd som en ledare av svåra fredsprocesser, föreläste vid Helsingfors universitet den 18 februari om stater och kyrkor i Europeiska unionen som fredsstiftare. Ahtisaari anser att dålig integrationspolitik ligger bakom rädslan för islam.
De turkiska invandrarna i Tyskland sågs på sin tid som gästarbetare som man inte ens gjorde försök att anpassa i landet. Idag är läget ett annat: man undervisar invandrare både i språket och i kulturen. När Turkiet valdes till medlemskandidat i EU år 1999 orsakade det motstånd på grund av landets människorättstillstånd och västländernas islamrädsla. Ahtisaari tror att strävan att bli EU-medlem stärker landets demokratiutveckling.
Ahtisaari utmanar universiteten att skapa förutsättningar för en mångkulturell dialog. Han hänvisar till teologen Hans Küngs tanke om ett världsetos; dess syfte är inte att skapa religiös enhet, utan att få till stånd fred mellan de olika grupperna.
– Min avsikt är inte att angripa religionerna, utan att föra fram vad som görs under dess täckmantel, preciserar Ahtisaari. Han påpekar att kyrkorna i Afrika har spelat en viktig roll i kvinnornas emancipation.
Ahtisaaris föreläsning ingick i undervisningsevenemanget Valtio ja uskonto Euroopan unionissa (Stat och religion inom Europeiska unionen) vid Helsingfors universitets teologiska fakultet.
20/02 Helsingfors Universitet / Bulletin

Invandrare och kvinnor drabbas av minskad företagsrådgivning
Innan Bita Kahni startade restaurang Shandiz i Mariehamn gick hon handelskammarens Starta eget-kurs, en sak som hon hade mycket hjälp av. Bita tycker också att kursen var till stor hjälp att komma in i det åländska samhället. Nu tvingas handelskammaren skära ner på Starta eget-kurserna och det är särskilt illa för kvinnor och invandrare.
Landskapsregeringen har dragit ner på bidraget till handelskammaren och företagarföreningen för rådgivningen till företagare. Handelskammaren har även beslutat att skära ner antalet rådgivningstimmar till företagare i enlighet med det minskade bidraget från landskapsregeringen.
19/02 Ålands radio/tv

Esbo delar invandrarskola
Skolan i mellersta Esbo, Keskiespoon koulu, skall delas så att eleverna från klasserna 7, 8, och 9 flyttas till andra skolor i närheten. Den vägkosten gav den finska dagvårds- och utbildningsnämnden till tjänstemännen som får bereda frågan på nytt till nämndens nästa möte. Det var Samlingspartiet som tog initiativ till förslaget.
På grund av att skolan har många invandrare har man i Esbo föreslagit att en skola får ha högst 15 procent invandrare. Den frågan diskuterades också i går och åsikterna gick isär.
De grönas Markku Hannula är mycket kritisk.
– Jag motsatte mig. Man får inte dela en skola, i synnerhet inte en invandrarskola där det är viktigt att eleverna känner sig trygga hela vägen. Den här skolan har invandrarrykte men undersökningar har visat att elever och föräldrar är nöjda och inlärningen är bra. Det är ingen dålig skola, det är ryktet som skrämmer. Nu gör vi en björntjänst åt undervisningen, säger Hannula.
18/02 HBL Sonja Hellman

Svårt för asylsökande att bli företagare
Flera av de asylsökande i Kristinestad vill bli företagare i Sydösterbotten. Men möjligheterna är få, eftersom man måste ha kommunplats för att kunna registrera sitt företag.
Markus Norrback i Närpes är projektchef för integreringsprojektet Shaisyd och har ansvar bland annat för frågor som rör arbetskraftsinvandring. På senare tid har han fått frågor som handlar om de asylsökandes möjligheter att starta företag.
En asylsökande har möjlighet att förvärvsarbeta, alltså vara anställd, efter tre månaders vistelse i landet som asylsökande. De asylsökande faller egentligen utanför det nätverk som Shaisyd upprätthåller, eftersom det är till för arbetsinvandrare i Närpes, Kaskö, Kristinestad och Korsnäs, alltså sådana som har uppehållstillstånd.
- Vi har få möjligheter att hjälpa de asylsökande eftersom de inte har kommunplats, påpekar Norrback. Det generella tipset man kan ge är att de redan nu borde börja fundera på vad de vill göra, om de skulle få kommunplats.
En möjlighet är att säga upp asylansökan och ansöka om uppehållstillstånd för näringsidkare i stället. Uppehållstillstånd för näringsidkare ges i första hand på ett år och sedan utvärderas verksamheten.
- Risken är egentligen den samma som om du skulle ha din asylprocess igång. Det kan vara svårt att få det hela godkänt om du inte har tillräckligt bra förutsättningar för verksamheten. Du kan bli tvungen att lämna landet i alla fall.
Lyssna: Många hinder för företagsetablering

Stor moské planeras i Åbo
Under 1980-talet fanns det ingen organiserad muslimsk böneverksamhet i Åbo. Den startade först 1990 i anslutning till den internationella träffpunkten på stadens kulturcentrum. Nu vill det lokala muslimska samfundets ledare bygga en moské som skulle vara stor nog och samtidigt hysa en restaurang eller festlokal, ett bibliotek, en butik och kanske simbassänger och plats för motion.
Nu fyller den muslimska fredagsbönen fyra klassrum i det som en gång var ett gymnasium i centrum av staden och det räcker inte till. Förutom den här lokalen på Universitetsgatan 7 finns det 4-5 andra muslimska bönerum på olika håll i staden. Både shiamuslimerna och den muslimska ungdomsföreningen har sökt sig annanstans.
Ahmedane Mohammed är en företagare som kom till Åbo för snart trettio år sedan från Egypten. Han är också viceordförande och lekmannapräst, imam, i Åbos islamiska samfund (Turun Islamilainen Yhdyskunta), registrerat som religiöst samfund för några år sedan. Han berättar gärna om hur samfundet samarbetar med polisen, skolorna och kommunernas socialmyndigheter och om den dialog man upprätthåller med andra religiösa samfund. Att just Åbos islamiska samfund är ett av landets mest öppna och samarbetsvilliga bekräftas också av en finländsk islamforskare.
Motspelaren Olavi Mäenpää, invandringsfientlig politiker i Åbofullmäktige, har haft problem med att få fart på en insamling av namn för en folkomröstning om mosképlanerna. I december lovade han starta namninsamlingen på torget så fort vädret blir varmare. Nu har Mäenpää i stället placerat ut namnlistor på stadens bibliotek.
15/02 HBL Mathias Luther

7 Mediaklipp (RSS)