Mediaklipp 30 november – 6 december
07/12/2009 av ifisk
Invandrarkyrkor tackar för fred
Kristna invandrare
tackade för fred och bad för vårt land i Helsingfors domkyrka på
självständighetsdagen kl 15. Alla var välkommna att be med och möta
invandrare som vill bidra till vårt samhälles välfärd, också andligt.
Arrangörer var bland andra: Indonesian Christian Fellowship, African
Christian Fellowship, Word of Truth Ministry, International Men's group
in Järvenpää, Hosanna Chapel, Chinese Evangelical Congregation,
Ethiopian Evangelical Church, Korean Church, Lighthouse Christian
Fellowship and International Evangelical Church.
06/12 Kyrkpressen
Schweizisk
väckarklocka
Ett minaretförbud är ett missgrepp hos en falsk
lära. Knappt har schweizarna sagt nej till minareter så skyndar sig
högerpopulister i Nederländerna och Danmark att piska fram liknande
folkomröstningar. Europa måste se mönstret nu. Det islamska fungerar som
ett mobiliserande hot mot den frusna – statiska – bilden av den
nationella identiteten. Islamistisk ofördragsamhet bemöts med
inskränkningar i den religiösa friheten. Får detta fotfäste hamnar
Europa i en ändlös nedförsbacke.
Integrationen av
invandrare/flyktingar/utlänningar börjar i din egen trappuppgång, i det
egna kvarteret, den egna skolklassen, på gatan, i mötet mellan
människor. Men också i riksdagen, i varje kommunfullmäktige.
På
ultrapopulismen biter inte ord. Frontlinjen går mellan ultrahögern och
den ideologiskt konservativa höger som ligger närmast den ängsliga och
tidvis emotionellt blockerade väljare som lockas rösta på
vulgärpopulismen. Traditionella partier måste visa sina kort. Vågar inte
traditionella partier stå upp för fördragsamheten kan förbudet leda oss
dit högerpopulismen faktiskt försöker få oss: till en ännu starkare
uppdelning, första steget mot regelrätt förföljelse.
Den
schweiziska väckarklockan ljuder över Europa. Ofördragsamhet mot
avpersonifierade, avhumaniserade grupper är ett gift i den europeiska
kroppen.
Högerpopulismen måste motarbetas av alla traditionella
partier – och av människan i sin vardag. Vardaglig rasism måste mötas
där den tar sig uttryck; i bussen, på gatan, vid köksbordet hemma där
toleransen sprids eller inte sprids till yngre mottagliga generationer.
06/12
Åbo
Underrättelser
Integration är i allas intresse
Långsamt
mal samhällets kvarnar. Men bättre sent än aldrig: att avtalet om bättre
integration av invandrare i huvudstadsregionen ska undertecknas nästa
vecka är en god nyhet (Hbl 3.12).
Den kommer samtidigt som
beskedet om att levnadsförhållandena försämras för asylsökande - också
för dem som verkligen behöver skydd.
Intentionsavtalet
formulerades för mer än ett år sedan men staten hade politiska
svårigheter med att hosta upp sin del av finansieringen. Ändå är hela
det finländska samhället betjänt av stärkt sysselsättning bland
invandrare, vid behov också av nyrekrytering från utlandet. Landets
regering har upprepade gånger bekräftat att detta behövs.
Arbetsförmedlingen
i Helsingfors får 40 nya tjänster för att kunna betjäna arbetssökande
invandrare så som de förtjänar att betjänas. Regionens fyra städer ska
för sin del bättre än hittills beakta invandrarnas gemensamma och
individuella behov av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg.
Finland
och huvudstadsregionen vinner på att marginalisering och utanförskap
bland invånare med utländsk bakgrund minimeras. Det ger ekonomisk
tillväxt, samhällsfred och bättre allmän trivsel. Det finns redan brist
på arbetskraft i vissa branscher, och värre blir det.
En
annan sak är att de kommunala planerna för integrationsfrämjande arbete
hittills inte har beaktat de möjligheter som erbjuds på svenska. Men än
är det inte för sent att utveckla projekt som kan avhjälpa
personalbristen inom till exempel den svenska äldreomsorgen.
Språkkurser
och invandraranpassad läroavtalsutbildning måste kunna erbjudas också
dem som är intresserade av att arbeta på svenska. Det kräver aktiv
marknadsföring.
04/12 HBL
Johanna Westman
Närpesföretag fick
sysselsättningspris
Metallföretaget Maxel i Närpes fick på
fredagen motta utmärkelsen God arbetsgivare av Österbottens TE-central.
TE-centralen delar årligen ut utmärkelsen till en arbetsgivare som på
ett betydande och exemplariskt sätt sysselsätter invandrare. På Maxel i
Finby är fem av de sjutton anställda invandrare.
04/12Syd-Österbotten
Minister
Thors gör ett fantastiskt jobb
Svenska folkpartiets
ordförande, kulturminister Stefan Wallin gav migrationsminister Astrid
Thors en eloge för hennes jobb på partistyrelsens möte i Helsingfors på
fredagen. Thors gör enligt Wallin "ett fantastiskt jobb".
–
Om de, som nu efterlyser debatt om invandringspolitiken, faktiskt
seriöst vill diskutera substans och behovet av integration så välkomnar
jag initiativen. Men om man är ute efter att misstänkliggöra, spela på
gamla fördomar och plocka enkla politiska poäng så borde man tänka efter
före. För attityderna i samhället har vi alla ansvar för, sade Stefan
Wallin.
04/12 FNB
/ HBL
Hur långt går Finland?
Inställningen
till invandrare, asylsökande, kvotflyktingar – ja, utlänningar överlag –
har blivit hårdare i vårt land. Rena rasister, populistiska partier och
medlemmar i främlingsfientliga falanger inom även seriösa partier har
höjt rösten och inte minst genom de möjligheter nätet erbjuder lyckats
väcka debatt. Klimatet har otvivelaktigt även blivit bistrare på grund
av den ekonomiska nedgången och till följd av att flyktingarna i år är
hälften fler än ifjol och betydligt fler än tidigare.
Migrations-
och Europaminister Astrid Thors (SFP) har allt oftare fått utså hätsk
kritik. Till och med från medlemmar i de övriga regeringspartierna. Hon
har ansetts alltför flyktingvänlig. Hon har ofta ensam tvingats försvara
utlännings- och flyktingpolitiken.
Nu ser Finland i alla fall ut
att följa övriga EU-länder i spåren genom att ändra utlänningslagen på
ett sätt som kan ses som en skärpning. Bland annat ska utlänningslagen i
fortsättningen innehålla paragrafer om åldersbestämning genom
rättsmedicinsk undersökning av personer som ansöker om
uppehållstillstånd. Den genomförs för att garantera riktigheten i de
uppgifter som den sökande anger som sin ålder.
I
regeringens lagproposition föreslås också ändringar beträffande
asylsökandes rätt att arbeta. Förslaget är att endast de som innehar ett
dokument som berättigar till gränsövergång ska få rätt att arbeta efter
tre månader. Många flyktingorganisationer anser emellertid att
lagändringarna kan leda till ökad främlingsfientlighet och mer
anpassningssvårigheter och att att det inte finns några bevis på att det
är vanligt att flyktingar avsiktligt förstör sina dokument.
Flyktingar
kritiseras ofta för att inte arbeta utan endast lyfta statligt stöd. Nu
kommer stödet som betalas till asylsökande antagligen att minskas. Om
den asylsökande får alla dagliga måltider på flyktinganläggningen skulle
utkomststödets grunddel minskas med nästan 80 procent. Thors motiverar
nedskärningsförslaget med sparkrav.
Asylsökande får för
tillfället vänta på beslut i närmare ett år. Med lika många asylsökande
som i år (cirka 6 000) så sparar staten årligen sex miljoner euro om
Thors förslag godkänns.
Det kan vara på sin plats att
Finland sänker nivån på utkomststödet till asylsökande eftersom det hos
oss är betydligt högre än de flesta andra EU-länder – de nordiska
inberäknat. Beräkningsgrunderna skiljer sig dock en aning och summorna
är inte helt jämförbara.
Om det har någon effekt i
form av att inte locka hit lyckosökare vet däremot ingen. Finland kan
och ska ta emot nödställda medmänniskor, ge dem drägliga och trygga
levnadsförhållanden och bevilja dem asyl om de utredningar som utförs
visar sig att personerna behöver det.
Samtidigt bör det satsas
mer resurser och energi på integreringen av de nya finländarna i vårt
samhälle. Endast den vägen kan vi rå på missförstånd, obefogade
misstankar och rädslor bland vår egen befolkning och undvika utslagning
bland invandrarna.
03/12 Västra
Nyland, Tommy Westerlund
Thors får skulden för hela
regeringens asylpolitik
Invandringsdebatten drabbar
finlandssvenskarna, säger SFP:s ordförande Stefan Wallin. Han kritiserar
de stora regeringspartierna Centern och Samlingspartiet för att de
öppnar vägen för hets mot finlandssvenskarna.
- Det
som kanske är avsett att vara kritik av migrationspolitiken leder i
praktiken också till svärmar av anonym hets mot finlandssvenskar och
SFP, sade Wallin vid SFP:s partistyrelsemöte i Helsingfors.
Titta
på videon
04/12 Svenska
Yle
Helsingfors vill rekrytera fler invandrare
Helsingfors
vill fördubbla antalet och antalen invandrare som jobbar vid Helsingfors
stad. För tillfället har omkring fem procent av arbetstagarna vid
Helsingfors stad ett annat modersmål än finska eller svenska.
I
fortsättningen ska den här siffran hissas upp till närmare tio, vilket
alltså skulle motsvara andelen invandrare i Helsingfors. Meningen är
också att invandrare ska få mer varierande jobb än nu.
I
dagens läge arbetar många invandrare som till exempel busschaufförer
eller städare.
03/12 Svenska
Yle
Regeringen stöder sänkt utkomststöd för
asylsökande
En majoritet i regeringen stöder en ordentlig
nedskärning av utkomststödet till asylsökande, säger migrations- och
Europaminister Astrid Thors (SFP). Hon presenterade sitt förslag i
regeringens aftonskola på onsdagskvällen. Någon linje i frågan spikades
ännu inte.
Thors vill sänka en ensamstående asylsökandes
utkomststöd med 84 euro till 292 euro i månaden. För utkomststödet köper
asylsökande bland annat sin mat och sina kläder. Om mottagningscentralen
bjuder på gratis mat ska asylsökaren bara få 21 procent av
utkomststödet. Asylsökande har också hittills fått lägre utkomststöd än
andra bosatta i Finland. Enligt Thors vill en del ministrar utreda
ärendet vidare innan några beslut fattas.
En utredning vid
Inrikesministeriet visar att Finland betalar mera stöd till asylsökande
än andra EU-länder. Kritiker har ändå påpekat att systemen är olika och
därför svåra att jämföra länderna med varandra.
02/12
FNB/Vasabladet
Kränk
inte invandraren
"Kränk inte invandraren" är rubriken på en
artikel som ingår i senaste numret av Kyrkans Ungdoms tidning "Kummin".
"Invandring, och det nyare och modernare ordet, globalisering, är
ingenting nytt under solen. Redan i Gamla testamentet möter vi starka
ord och uppmaningar om hur vi skall bemöta invandraren. Vill vi leva
enligt Bibelns lära och undervisning har vi egentligen inget val. Vi ska
behandla invandraren väl" skriver Ann-Katrin Store i artikeln.
I
3 Mos. 20:33 läser vi: "Om en invandrare slår sig ner i ert land skall
ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla
som en infödd. Du skall älska honom som dig själv..."
En
sak som starkt kommer fram i Gamla testamentets texter är invandrarens
rättigheter, men också skyldigheter. Invandraren skall få samma daglön
som den som redan bor i landet sägs det. När det sedan talas om att till
exempel offra lamm säger Skriften att också invandraren som bor hos er
ska offra ett lamm.
Bibeln pekar på vishetens väg genom total
integrering. Invandraren ska behandlas väl, men han har också
förpliktelser som han i sin tur ska uppfylla.
Nya testamentet
säger att vi ska visa gästfrihet. Vi kan få änglar till gäster. Att
bjuda på ett leende och att fråga främlingen hur han mår kostar oss inte
mycket. Att följa Bibelns ord och visa invandraren aktning ger oss
välsignelse både som enskilda och som samhälle", avslutar Ann-Katrin
Store.
Låt oss söka vishetens väg och acceptera olikheter. Låt oss ta
väl emot invandraren. Senegals kyrkas ledare Pierre Séne sade vid ett
tillfälle; "kom ihåg att invandrarna är hitsända till er för att få lära
känna evangelium!"
Ur: Kummin 11/2009
30/11
Kyrkpressen
Lagen
om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte remitterades
Riksdagen
remitterade den 13 oktober 2009 en proposition med förslag till lagar om
ändring av 2 och 10 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Enligt
FPA-statistiken finns det drygt 51 000 personer som har varit arbetslösa
500 dagar. Även om långtidsarbetslösa personer får en aktiveringsplan är
det inte säkert att den alltid innehåller arbetsverksamhet i
rehabiliteringssyfte. Vid aktiveringsplaner måste man alltid ta
ställnings till om arbetsverksamhet är den rätta åtgärden och om den i
kombination med andra stödtjänster inom social- och hälsovården och
arbets- och näringsförvaltningen eller exempelvis utbildning tillgodoser
den arbetslöses behov.
Dessutom kan el del av dem behöva
arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen eller arbetsverksamhet för
invandrare. Följaktligen måste social- och hälsovårdsförvaltningen och
arbetskraftsförvaltningen organisera servicen i nära samarbete. Inte
minst äldre långtidsarbetslösa som inte längre bedöms kunna få arbete
bör i stället för att utsättas för sanktioner aktivt slussas till
pensionsutredning, anser social- och hälsovårdsutskottet i likhet med
arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.
01/12
Riksdagen
Gratis
utbildning – en hörnsten i finländsk välfärd
SAMOK
och FSF anser att det försök med terminsavgifter vid högskolorna som
startar nästa år utgör ett verkligt hot mot jämlikheten i vår utbildning
och framtiden för vårt välfärdssamhälle. Hittills har gratis utbildning
garanterat att alla har likvärdiga möjligheter till högskolestudier.
På
grund av vår åldersstruktur kommer vi under de närmaste åren att behöva
utbildad arbetskraft, utan vilken vi får svårt att klara pensionsvågen
bland de stora åldersklasserna. Invandrare som har fått
högskoleutbildning i Finland är en viktig resurs som vi inte har råd att
låta bli att utnyttja.
Från och med 1.1.2010 kan högskolorna
enligt lagen uppbära terminsavgifter av studerande från länder utanför
EU/EES-området som studerar på engelskspråkiga magisterprogram eller för
engelskspråkiga högre yh-examina. SAMOK och FSF anser att försöket med
terminsavgifter inte lockar mera potentiell arbetskraft till vårt land –
tvärtom.
Finland upphöjdes i år till världens mest välbeställda
land i den brittiska undersökningen Prosperity Index, enligt vilken
Finlands tre bästa sidor är förvaltningen, säkerheten och utbildningen.
Man kan alltså utan tvekan konstatera att den finländska högre
utbildningen, som bygger på jämlikhet, har haft betydelse i byggandet av
välstånd och välfärd i vårt land.
SAMOK och
FSF protesterar kategoriskt mot terminsavgifter. Gratis högre utbildning
är en förutsättning för finländsk välfärd, både nu och i framtiden!
30/11
Finlands
studiekårens förbun