Internationellt finlandssvenskt kulturforum

   

Mediaklipp 16 – 22 november

23/11/2009 av ifisk

Språket en del av vår innersta identitet
Vår värld har förändrats i snabb takt. Människorna rör sig från ett land till ett annat och umgänget mellan olika kulturer har ökat. Människornas möjlighet att jämföra sitt eget liv med andras har ökat. De mänskliga rättigheter som Förenta Nationerna driver har varit en stor framgång på det principiella planet. Att tillgodose dessa rättigheter i praktiken har krävt, och kräver fortfarande, mycket arbete.
Den enskilda individen definierar ofta sig själv genom arbetet, vilket innebär att avsaknaden av arbete har djupgående inverkan på individens liv och jaguppfattning. I dagens svåra sysselsättningsläge blir det också för invandrarna en allt större utmaning att komma in på arbetsmarknaden. Fördomar och attityder utgör ofta hinder för att anställa invandrare, och i Finland inverkar också de höga språkkraven på invandrarnas möjligheter. För att vårt samhälle ska vara välbalanserat är det viktigt att vi fäster avseende vid sysselsättningsaspekterna. Vi har inte råd att lämna någon utanför arbetslivet.
Språket är en del av vår innersta identitet. I vårt land är språket och den nationella kulturen alltjämt starkt förknippade med den kollektiva identitet som utvecklades på 1800-talet och med vårt mognande till nationell självständighet. Vid tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna handlar det inte enbart om lagstiftning, utan det är också viktigt att allmänheten har en positiv attityd och beredskap att acceptera och stärka ett mångkulturellt Finland. Flerspråkigheten och den kulturella mångfalden är en rikedom för vår nation, och den rikedomen ska vi värna om och utnyttja på bästa sätt. Huruvida dessa möjligheter kan förverkligas beror på oss själva.
(Ur Republikens president Tarja Halonens tal vid Akademiforum i Vasa 21.11.2009)
21/11 FNB

Observation över en iskender
Tolv medlemmar i en kommitté gav i onsdags migrationsminister Astrid Thors förslag om hur invandrarna bättre ska "förhemmas" (av finskans kotouttaa ) i Finland. Ingen av de tolv är uppenbarligen själv invandrare. Ett kebabställe i en förort eller småstad kan de trots det, genom ödets försyn, ha besökt - ett av de där ställena med plastelefanter med diadem i fönstret och pita för tre euro.
Griniga finländska folklager säger att "de" kommer hit och överbelastar "våra" sociala system. Onsdagens byråkratrapport om vägar in i det nya hemlandet klagar igen på att invandrarna använder offentliga tjänster för lite.
Den högtravande rapportbyråkratin kring hur man integrerar invandrare börjar kännas kvävande. Det hela måste gå att göra enklare än att den offentliga sektorn ständigt filar på beredskap, viljetillstånd och powerpointar.
Våra ambitiösa integrationskvarnar vänder sig lätt mot sitt eget syfte. En svåranpassad invandrares värsta fiende blir ibland inte någon arg människa på gatan, utan systemet.
Jan-Erik Andelin
Läs hela artikeln här
21/11 HBL

Finland ser över bidrag till asylsökande?
Migrations- och Europaminister Astrid Thors säger till Yle att Finland kan bli tvunget att se över bidragen till asylsökande. Nu betalar Finland mera stöd till asylsökande än något annat EU-land. Det framgår av en utredning vid inrikesministeriet, som redovisas i tidningen Aamulehti i dag.
I Finland får en asylsökarfamilj på fem personer 1 277 euro i månaden i utkomststöd och gratis inkvartering. I Sverige är bidraget 531 euro i månaden. Tyskland, Storbritannien och Italien erbjuder bara mat och husrum. I Finland betalar samhället också nödvändig hälsovård för de asylsökande.
Thors säger till Yle att stöden inte är direkt jämförbara. Åtgärder övervägs ändå när utredningen blir klar i slutet av månaden.
21/11 Svenska Yle

Endast en tredjedel av västafrikanerna som antagits som studerande fick uppehållstillstånd
92 procent av dem som hade sökt uppehållstillstånd för studier fick ett positivt beslut i januari–oktober 2009. Uppehållstillstånd i Finland beviljades under denna tid för 3 397 studerande som kommit från länder utanför EU. Däremot fick t.o.m. 70 procent av sökandena från Kamerun och Ghana och 60 procent av sökandena från Nigeria, som antagits som studerande vid en finsk läroanstalt, ett nekande beslut på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Ansökan avslogs i regel på grund av förfalskade dokument eller otillräcklig försörjning. En förutsättning för att uppehållstillstånd för studier ska beviljas är bl.a. att sökanden har en giltig sjukförsäkring och att denne har till sitt förfogande minst 500 euro i månaden eller 6 000 euro i året under den tid vistelsen i Finland varar.
Till exempel till den finska beskickningen i Abuja, Nigeria skickades extra personal för att intervjua sökandena och kontrollera äktheten av dokument eftersom det är lättare att upptäcka förfalskningar från ursprungliga dokument än från kopior. I Finland använder man vid beslutsfattandet i regel dokumentkopior.
Att uppvisa förfalskade dokument betraktas som kringgående av bestämmelserna om inresa och därmed som ett försök till illegal inresa. Finland har som ett Schengenland förbundit sig att bekämpa illegal invandring och myndigheterna har som mål att också nästa år koncentrera resurser på utredningen av afrikanernas ansökningar om uppehållstillstånd för studier.
Från år till år lämnas ansökningar om uppehållstillstånd för studier in mest av ryssar och kineser. Av dem får nästan alla uppehållstillstånd; i januari–oktober 2009 fick bara ca 1,5 procent av dem ett nekande beslut.
20/11 Migrationsverkets pressmeddelande

Sampo Terho leder Finskhetsförbundet
Sannfinländaren Sampo Terho har valts till ny ordförande för Finskhetsförbundet. Filosofie magister Terho är ersättare i Europaparlamentet och forskare vid Försvarshögskolan. Den nya ordföranden säger att hans centrala mål är att förnya förbundets verksamhet och komma med nya synpunkter på finskhetens betydelse i en global värld. Han försöker också locka nya, unga medlemmar. Terho vill dessutom satsa på att presentera finskhet för och konstruera samarbete med invandrare. Finskhetsförbundet grundades av författaren Johannes Linnankoski år 1906.
20/11 FNB

Bättre för de bostadslösa
Är man bostadslös alkoholist befinner man sig på samhällets allra lägsta trappsteg. Men situationen har i alla fall förbättrats under de senaste årtiondena, det kan man se om man sticker sig in på Sanduddsgatans servicecentral, som öppnades i juni i Tölö i Helsingfors.
Enligt OECD har Finland ett av de mest ojämlika hälsovårdssystemen i Europa. Pensionärer och arbetslösa faller utanför arbetsplatshälsovården. Illegala invandrare kan inte komma till Sanduddsgatan, här ska man vara skriven i Helsingfors. Ingen hälsovård eller socialvård står till buds.
Enligt läkaren Agnes Stenius-Ayoade är Finland långt efter de andra nordiska länderna i de hälso- och omsorgfrågorna. Enligt henne har Finland en bit att gå innan myndigheterna medger att de har något att fundera på.
Läs hela artikeln här.
20/11 Ny tid

HFD förbjuder utvisningen av Fadayel
Högsta förvaltningsdomstolen förbjöd i onsdags verkställandet av egyptiska Eveline Fadayels utvisning, skriver Helsingin Sanomat. I tisdags fick den 64-åriga farmodern höra av polisen att hon måste lämna landet senast den 9 december.
Eveline Fadayels advokat Eero Lamberg hade redan tidigare lämnat in ett besvär mot utvisningsbeslutet och efter den senaste vändningen sökte han verkställighetsförbud.
Vid det här laget har Eveline Fadayel bott i Finland i över två år och har tre barn och sex barnbarn här – alla finska medborgare. Hon är änka. I Egypten har Eveline Fadayel inga släktingar.
19/11 HBL

Tre vägar för integration av invandrare
Arbetsgruppen för försökslagen har utarbetat ett förslag till främjande av integrationen av invandrare genom tvärsektoriella åtgärder. Arbetsgruppen föreslår att man med stöd av försökslagen ska testa en modell med tre integrationsvägar. Modellen heter Delaktig i Finland. Försöket Avsikten med försöket är att hitta nya, innovativa sätt att genomföra integrationen.börjar 2010.
Trevägsmodellen innehåller två olika vägar för vuxna. Den första är avsedd för invandrare som vill in på arbetsmarknaden och den andra för sådana som behöver särskilt stöd. Utbildningen fokuserar på språkundervisning och orientering i samhällsfrågor. Målet med vägen för invandrare som vill in på arbetsmarknaden är snabb sysselsättning.
Den tredje vägen är avsedd för barn och unga och strävar efter integration speciellt i skolor och småbarnsfostran. Målet är att se till att invandrarungdomar får tillräckliga språkkunskaper och samma möjligheter till vidareutbildning som majoritetsbefolkningens ungdomar.
Det viktiga i programmet är kundorientering och identifiering av olika behov. En väsentlig del av programmet är även att göra det snabbare att få tillgång till åtgärder, som t.ex. språkkurser. Arbets- och näringsministeriet har reserverat sig mot arbetsgruppens förslag.
Förslaget av arbetsgruppen för försökslagen finns på inrikesministeriets webbplats.
18/11 Inrikesministeriet

Information om grundläggande service åt medborgarna
Patio, som öppnats den 17 november 2009, är en för allmänheten öppen platsuppgiftsbaserad serviceportal som erbjuder medborgarna, företagen, den offentliga förvaltningen och aktörerna inom den tredje sektorn information om tillgängligheten och belägenheten av grundläggande service. Läs mera
Femtonspråkiga Infopankki har sedan 2003 tillhandahållit allmän information om Finland och det finländska samhällets tjänster till invandrare. Nu får arbetet med att förnya webbtjänsten Infopankki stöd av en femton personers användarpanel. Panelmedlemmarna är alla invandrare, och utifrån deras idéer ska Infopankki utvecklas och bli ännu bättre. Läs mera

Arbetslösheten i Jakobstadsregionen ökat kraftigt
Arbetslösheten har ökat kraftigt i Jakobstadsregionen det senaste året. Trots allt förutspås en brist på arbetskraft de närmaste åren. Men i regionen finns ungefär 1200 invandrare som utgör en stor resurs.
Projektet Reja, Resurs i Jakobstadsregionen, syftar till att ta den här resursen i användning. Reja är ett treårigt projekt som finansieras av Europeiska socialfonden och administreras av länsstyrelsen i Västra Finlands län. Projektet genomförs av Mellersta Österbottens yrkeshögskolas (MÖYH) enhet i Jakobstad och yrkesinstituten, Yrkesakademin och Optima. Inom ramen för projektet som sträcker sig fram till augusti 2012 skall en kompetenskartläggning av den utländska arbetskraften ske och en resurspool skapas. Det är speciellt inom branscherna metall, storhushåll och vård och omsorg som man räknar med en brist på arbetskraft i framtiden.
Lyssna: Invandrare kan avhjälpa bristen på arbetskraft
18/11 Svenska Yle / Österbotten

Svårt för invandrare hävda sig på arbetsmarknaden
Dilsa Demirbag-Sten, som kom till Sverige från Kurdistan 1976, är en etablerad samhällsdebattör i ett mångkulturellt Sverige, där invandrarna allt fortfarande har en stämpel på sig.
På arbetsmarknaden är invandrarna andra klassens medborgare. "Om du har arbete tillför du något, är du arbetslös då är du invandrare", sade hon och konstaterade att det i Sverige är svårt att utifrån ett liberalt perspektiv få gehör för individens fri- och rättigheter. I synnerhet om det är fråga om en invandrare.
16/11 Magma

Två ljus i fönstret
Två ljus i fönstret (Regi: Peter Snickars) är en pjäs som borde vara obligatorisk att se för alla. Speciellt i dagens finland. Alla borde sitta där i teater mörkret och se, ta del av och känna efter. Det är vår historia det handlar om, den finska folksjälens sår. Om röda och vita, om hat, kärlek och familjer som plötsligt står på varsin sida mitt i ett brinnande krig. Det handlar om att se människan bakom färgen, bakom bandet på armen, bakom åsikter och ideologier.
Två ljus i fönstret är hög aktuell idag, jag önskar så att vi ska lära av våra förfäders misstag. Att vi inte gör misstaget att skilja två älskande åt för att de står på varsin sida. Då var de röda och vita, idag är vi finländare och invandrare, kärleken är den samma. Kärleken ser inga färger, inga religioner eller ideologier. Kärleken ser människorna. Må de sen vara ryssar, finnar, svenskar eller afrikaner.
16/11 Vasabladet

7 Mediaklipp (RSS)