Flera ifiskare deltog i Magmas seminarium om invandring och integration den 14 november i SFV-salen i Helsingfors. Utgångspunkten till seminariet var att Finland år 2025 kommer att ha en halv miljon fler pensionärer än idag. För att kunna upprätthålla välfärden behövs upp till 20 000 nya invandrare per år. Seminariets moderator, Magmas utredningsansvarige Björn Sundell ledde seminariet under motton ”Vad kan vi lära oss av olika integrationsmekanismer?” Under hösten 2009 undersökte tankesmedjan Magma den svenskspråkiga befolkningens inställning till invandrings- och flyktingfrågan. Undersökningen visar att finlandssvenskarna förhåller sig mera positivt till invandring än den finskspråkiga majoritetsbefolkningen överlag. 75 procent av de svenskspråkiga var den åsikt att ”invandringen till Finland måste underlättas när befolkningen i vårt land åldras och hotar att minska”.

Jag kom med för att lyssna till Fatbardhe Hetemajs föredrag. Fatbardhe är årets flyktingkvinna och hemma från Kosovo. Hon berättade hur vi gärna generaliserar och stämplar människor. Enligt henne kommer etnicitet ofta upp i ett negativt sammanhang, medan finländare, som skulle bete sig likadant, inte uppmärksammas på samma sätt. Fatbardhe uppmanade alla finländare att på ett positivt sätt kräva mera finska eller svenska av invandrare och flyktingar i vardagliga situationer. De flesta åhörare lade dock inte desto mera märke till hennes upprop och övergick mycket snabbt till engelska när diskussionen inleddes. Fatbardhe, som studerade bland annat i England och Sverige, talar både svenska och finska, men kände sig lite osäkert att hålla ett föredrag på svenska. Då vi ställde frågor på svenska hade hon dock inga svårigheter att uppfatta dem.

Jag kan således resumera att det finlandsvenska självförtroendet i huvudstadsregionen inte har förändrats under decenniets lopp, snarare har den försämrats. På samma sätt som 70 % av svenskspråkiga i huvudstadsregionen frivilligt övergår till svenskan då de utreder sina äranden byter de lika lätt till engelska när de påträffar en invandrare ellr flykting med bristfälliga språkkunskaper.

Om vi dock vill upprätthålla svenskan i regionen borde vi älska språket och med all entusiasm använda det, i synnerhet när vi träffar på en främling som offrar mycket tid och energi för att lära sig detta språk.

Ordförande