Internationellt finlandssvenskt kulturforum

   

Tandlösa lagar om integration av invandrare

02/03/2007 av ifisk


Ida Asplund
[zoom]
Ett 50-tal deltagare samlades på G-18 i Helsingfors kring en debatt om hur finlandssvenskheten bäst befrämjas. Att svenska är mer än service var den mest kritiska frågan under debatten, som leddes av Finlandssvensk samlings ordförande Ida Asplund. Ida har vuxit upp på båda sidor om Kvarken och är till 50 procent finlandssvensk och till 50 procent rikssvensk.
Politiken vill oftast framhålla att finsk- och svenskspråkiga (invandrare) har rätt till service på lika grunder. Finlandssvenskars rättigheter är dock betydligt vidare än så. Och liksom enspråkiga finlandssvenskar borde även invandrare, som har kommit till Österbotten eller via Sverige till Finland, har rätten till utbildning, rätten att förverkliga sig själv på arbetsmarknaden, rätten till finlandssvenskt kulturliv och språklig gemenskap, rätten att delta i det politiska livet samt rätten att inte bli diskriminerad på grund av härkomst, ras eller språk.
Det råder dock olika åsikter bland de sex politiker som ställde upp i panelen om hur finlandssvenskheten bäst kan främjas. Mitt framförande att invandrarna bekymrar sig mera om myndigheternas service än över politikernas högst positiva visioner utlöste en livlig debatt om det vore skäl att införa sanktioner mot de tjänstemän som medveten bryter mot lag, förordningar och anvisningar.
Debatten visade att vi svenskspråkiga blattar har all orsak att oroa oss. Såväl språklagen som lagen om integration av invandrare är tandlösa lagar som på många sätt inte efterlevs av myndigheterna. Och de mest ödesdigra frågorna blev obesvarade: Behöver lagen få ekonomiska sanktioner? Behöver Finland en språkombudsman eller blattarna en egen ombudsman som kan utöva tillsyn över lagen och verka för (språkliga) rättigheter i praktiken, för varje individ?

3 Nyheter (RSS)