|
|
Tingsrätten i Pargas, mitt i Åbolands svenskbygd, riskerar att
bli helfinsk. Tre hundra tusen svenskspråkiga i Finland ser sitt språk försvinna ur
vardagslivet och slukas upp av finskan. Allt fler finlandssvenskar vill att Sverige ska
hjälpa till att värna språkrättigheterna. |
Tvåspråkigheten hotad i Pargas
De finska politikerna bedriver hårt lobbyarbete för att stärka det finska språkets
ställning i Sverige. Men vad gör Persson & Co för svenskan i Finland? Det undrar
finlandssvenskarna som hoppas att Sverige kunde sträcka fram en hjälpande hand. De
finska politikerna bedriver hårt lobbyarbete för att stärka det finska språkets
ställning i Sverige. Men vad gör Persson & Co för svenskan i Finland? Det undrar
finlandssvenskarna som hoppas att Sverige kunde sträcka fram en hjälpande hand. |
Små svenska enheter dras in eller slås samman med stora finska.
Det hotet ligger nu också över Pargas tingsrätt, som åtta nästan enspråkigt svenska
skärgårdskommuner i dag lyder under. På sjuk- och vårdhem ligger åldringar som glömt
nästan all inlärd finska. De sköts av personal som ofta kommer från helfinska trakter
eller av estnisk arbetskraft som inte kan ett ord svenska. |
12 000 invånarna har svenska som modersmål
I Pargas klingar den svenska dialekten ljudligt på Köpmansgatan. Här ligger
Nordeabanken, en godisbutik och anrika kaféet Condis. Denna stillsamma tisdagseftermiddag
är det som befann vi oss i vilken svensk småstad som helst. Skillnaden är att
Köpmansgatan också heter Kauppiaskatu, att Nordea också kallas "pankki" och
att man säljer både "lösgodis" och "irtokarkki" i gottbutiken.
Drygt hälften av de 12 000 invånarna har svenska som modersmål. När som helst kantrar
det över till finsk favör och då måste alla gatuskyltar bytas ut så att det finska
namnet står överst. |
Det är helt nödvändigt att kunna svenska
Salla, Johanna, Ilmari och Hans-Christian studerar alla på det lokala finskspråkiga
gymnasiet. De är eniga om att det är helt nödvändigt att kunna svenska. - Här
på orten är det ett måste om man vill ha sommarjobb. Här talar ju nästan alla
svenska, så man är motiverad att lära sig. Dessutom kommer man att behöva svenskan
senare i yrkeslivet, säger Ilmari. Johanna ser samma utveckling bland de yngre eleverna
på högstadiet. Franskan och tyskan tränger undan svenskan, och engelskan håller på
att bli första språk efter finskan. |
Besviken på det lama intresse i kommunen
Leena Laakso, svensklärare på gymnasiet, tackar sin skapare för att hon får lära på
en ort där eleverna är motiverade. I hennes skola väljer tre av fyra elever svenskan
redan på trean eller femman. Bara en fjärdedel väljer att läsa så litet som möjligt.
Alla skolpliktiga finländare måste läsa sex svenska kurser under tre år på
högstadiet. Leena, som flyttat till Pargas från Helsingfors, är besviken på det lama
intresse man på svenskt håll i kommunen känner för samarbete över språkgränsen.
- Vi har haft samarbete med en skola i Rinkeby och en skola i Italien, men inte med
den som ligger på andra sidan gatan. |
Publicerad 5 nov 2002
Stefan Lundberg, stefan.lundberg@hbl.fi |
