musta.gif (807 Byte)
bgvasyl.gif (893 Byte)

ifisk - Internationellt Finlandssvenskt kulturforum 

diskussion.gif (285 Byte)
bgoikyl.gif (881 Byte)
logo5020.gif (1182 Byte)

 Löpsedel

30.09.03

musta.gif (807 Byte)

Livlig diskussion under Gerd-Peters ledning
Livlig diskussion under Gerd- Peters ledning  [zoom]

Lutherska prästen Kaj Andersson och katoliken Katja Torres-Airava
Kaj  och Katja  [zoom]

Djupt samtal mellan Andreaskyrkans pastor Jan Tunér från Sverige och Nagmeh
Djupt samtal mellan Andreaskyrkans pastor Jan Tunér från Sverige och Nagmeh    [zoom]

Baptisten Jean-Claude och Andreaskyrkans pastor Susan
Baptisten Jean-Claude och Andreaskyrkans pastor Susan [zoom]

Baptisten Laurence och Gerd-Peter
Baptisten Laurence och Gerd-Peter  [zoom]

Muslimen Samira Granqvist med make
Muslimen Samira Granqvist med make  [zoom]

musta.gif (807 Byte)

arrow.gifStartsida  i-fiskLöpsedel i-fiskInvandrare och religion

musta.gif (807 Byte)

Gud har många namn

När Karl Norrbom från projektet Ny i stan frågade mig om I-Fisk ville hålla en tematorsdag på Verandan under hösten kom jag spontant på en fråga som hade snurrat runt i mitt huvud under hela sommaren: ”Vad kan du göra för din religion i utlandet?” Vilka möjligheter har egentligen vi invandrare med vår individuella tro här i Finland? Det var följande fråga jag kom och tänka på. Och jag var inte överraskad att många i-fiskar och vänner genast ville ställa upp i en öppen diskussion kring detta ämne.

Att kunna tala om personliga trosupplevelser var en njutning för alla. Detta är ju inte alls en självklar sak när man går omkring i stan. Man borde träffas mera regelbundet kring ämnet var den allmänna opinionen. Inte för att överväga om de olika trosbekännelsernas betydelse, utan för att kunna uttala sig om de känslorna som de flesta invandrare bär med sig när de försöker utöver sin egen tro i det nya landet. Evenemanget blev så en livlig introduktion i behov och känslor som finns bland invandrare i Svenskfinland.

Gud har många namn
För att kunna lyssna på en imam brukar Samira Granqvist från Marocko då och då besöka en turkisk moské i Helsingfors. Men först och främst försöker hon vara en bra muslim, en människa som har ett rent hjärta. För katoliken Katja Torres-Airava tycks det vara lättare att gå till kyrkan här i Finland, fast svenska gudstjänster endast ordnas en gång i månaden. Då den katolska liturgin är den samma i olika länder kan hon bra följa med Gudstjänsten var hon än befinner sig. Eftersom det genom Paulo Franke finns en brasiliansk präst som Major i Frälsningsarmén har hon också möjligheter att tala på sitt modersmål. ”Det är bra att veta, att en sådan möjlighet finns, även om den kanske aldrig behövs”, tillägger hon. Det är en sak som Naghmeh Najafabadi från Iran endast kan drömma om. Hon är bahái, och det finns nästan inga möjligheter att vara med om en predikan i Svenskfinland. Hon kom just tillbaka från Turkiet, där hon träffade sin syster. Att inte kunna vara hemma någonstans leder till ett stort behov av ett nätverk bestående av människor, som har samma känslor, och då är hon nog muslim eller katolik. Hon studerar på Arcada och kan inte förstå att andra utländska studenter inte vill lära sig svenska. ”Hur skall jag då kunna utbyta mina innersta tankar med dem”, frågade hon oss. Lättare är det säkert för Susan Haraldson från USA, som är pastor i Andreaskyrkan, en äkta finlandssvensk frikyrka i Helsingfors: ”Det är faktiskt lätt för mig att göra någonting för min religion här i Finland, medgav hon”. Susan talar dessutom perfekt svenska. Laurence Ngiliyambere och Jean-Claude Mutiganda från Rwanda är baptister och har saligheten att här ha ”egen pastor”. Laurences far, den pensionerade pastorn Samuel, flyttade nämligen under sommaren från Rwanda till Åbo. Men gudstjänster på svenska finns det inte alls i Åbo. Finska kan de inte, så de får nöja sig med metodisternas gudstjänster. Båda saknar afrikanernas glädje och sång i gudstjänsten. Något som även representanterna från den lutherska kyrkan i Finland längtade efter. ”Inom vi kom hit, visste vi ju inte mycket om invandrarnas behov och känslor, speciellt när det gäller djupare känslor i tron”, förklarade Kaj Andersson.
Utbildning och kunskap är mycket viktiga inom judendomen, berättade Ilya Spiegel från St. Petersburg. Att inte kunna både svenska och finska lika bra skulle räknas som ett tecken på dålig bildning bland judarna i Finland. Tyvärr domineras den unga generationen av judar i Finland, precis som de flesta andra av dagens finska ungdomar, i allt stigande grad av det finska språket. Ilya kunde tyvärr inte delta i mötet på grund av sjukdom. Han skickade dock sina tankar från Åbo i pappersform, och den vägen ingick de i diskussionen.

Med i diskussionsrundan var också Asta Särs som sysslar med projektet Församlingarnas invandringsarbete i Borgå stift. Om hennes erfarenheter och om de representerade religionerna kommer vi att berätta om i en artikelserie inom kort. Radio Vega, som fanns på plats, lovade på grund av den livliga diskussionen en liten programserie om religionerna som vi kan finna i dagens Finland.

musta.gif (807 Byte)

Text: Gerd-Peter Löcke, ordf.
Foton: I-Fisk

musta.gif (807 Byte)

arrow.gifRepresentanter från sex olika religioner
arrow.gifJuderna i Finland (Ilya Spiegel)

musta.gif (807 Byte)
bgvasala.gif (896 Byte)
Svenska kulturfonden

Sidorna läses bäst med Internet Explorer 5.0 eller senare och Mozilla 1.4

I-Fisk logo
bgoikala.jpg (889 Byte)

 

i-fisk