|
|
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 207 ,
12/08/1995 s. 0001 - 0005
Rådsresolution av den 31 mars 1995 om ökad kvalitet och mångfald i
inlärningen och undervisning av språk inom Europeiska unionens utbildningssystem. |
Inledning
Rådet och utbildningsministrarna församlade i rådet har, sedan sin resolution 1976
vilken omfattade ett handlingsprogram för utbildning, vid flera tillfällen sökt främja
språkundervisning inom unionen. De nya kompetensområden som tillerkändes gemenskapen
genom artikel 126 i EG-fördraget och som ändrats genom Maastrichtfördraget avseende i
synnerhet skolområdet omfattar "inlärning och spridning av medlemsländernas
språk".Främjandet av en språklig pluralism blir med avseende på detta en av
utbildningens viktigaste uppgifter. |
Å andra sidan bör gemenskapen vid åtgärder som syftar till att
stödja medlemsstaternas ansträngningar inom detta område i enlighet med
närhetsprincipen, ta hänsyn till skillnaderna mellan länderna när det gäller
strukturer och förhållanden. I beaktande av ovanstående, understryker rådet behovet av
att:lämpliga åtgärder befrämja en kvalitativ förbättring inom utbildningssystemen av
kunskaperna i Europeiska unionens olika språk med syfte att utveckla förmågan till
kommunikation inom unionen och att säkerställa största möjliga spridning av samtliga
medlemsländers språk och kulturer. |
SPRÅKINLÄRNING
I syfte att utveckla kommunikationsförmågan, bör särskild vikt läggas vid metoder som
utvecklar såväl hör- och läsförståelse som tal- och skrivförmåga. För detta
ändamål är det klart önskvärt att uppmuntra kontakter med personer som har det
studerade språket som modersmål genom den skenbara rörlighet som den nya teknologin
medger och Genom en fysisk rörlighet. I syfte att förbättra språkfärdigheterna och
med hänsyn till de oundvikliga begränsningar som gäller för schemaläggningen av
språklektioner, skulle olika innovativa åtgärder för att göra språkundervisningen
och inlärningen mer effektiva kunna vidtas |
Tidig språkundervisning för barn
Inlärning sker mest effektivt om den påbörjas redan under barndomen när den
intellektuella anpassningsförmågan och mottagligheten är som störst. Som ett led i
strävan att uppmuntra skolbarn att lära sig främmande språk vore det önskvärt att
utveckla språkundervisning för barn redan i grundskolans första årskurser. Gemenskapen
skulle kunna stödja spridning och utbyte av erfarenheter och exempel på god praktik inom
detta innovativa område. |
Främjande av inlärning av främmande språk i och
yrkesinriktad undervisning
Ett ökande antal företag, inbegripet små och medelstora företag - har behov av
medarbetare som behärskar flera av unionens språk. Det är följaktligen särskilt
viktigt att elever i teknisk och yrkesinriktad utbildning har möjlighet att tillägna sig
de språkliga färdigheter de behöver for att kunna få en anställning och utvecklas
under sitt yrkesliv. |
Främjande av inlärning av främmande språk i
vuxenutbildningen
Det bör vara möjligt för människor att inhämta kunskaper i främmande språk även
sedan den formella utbildningen avslutats. Möjligheten att lära sig språk bör vara
öppen för så många vuxna som möjligt. Därigenom skulle deras möjligheter på
arbetsmarknaden förbättras, framför allt förutsättningarna för yrkesmässig
rörlighet. Språkinlärningen bör också kunna tjäna som en introduktion till de
annorlunda kulturer och levnadssätt man möter hos folk i EU:s andra medlemsstater.
Därmed kan både den ömsesidiga förståelsen och personers rörlighet ökas.
Gemenskapen kan spela en stödjande roll inom detta område. |
Bedömning av elevers och studenters kompetensnivåer
För att uppnå bättre, praktiska resultat skulle undervisningen av den Europeiska
unionens språk, när så är lämpligt, kunna stödja sig på ett program för
erfarenhetsutbyte vars syfte skulle vara att med utgångspunkt i allmänna indikatorer
utveckla metoder som medger en bedömning av kompetensnivåerna hos elever och studenter
på olika utbildningsstadier. |
Med hänsyn till den utveckling som skett och i synnerhet de
framsteg som gjorts under de senaste åren inom språkundervisningen i alla medlemsstater
bör eleverna under sin obligatoriska skolgång ha möjlighet att lära sig två av
Europeiska unionens språk utöver modersmålet eller modersmålen under en
sammanhängande period av minst två år, om möjligt längre, för varje språk. Syftet
med sådan undervisning, som omfattar mer än inledande studier i språket är att
eleverna skall inhämta klart definierade kunskaper. |
