Firandet av Svenska dagen
– förändring och stabilitet
Svenska dagen firas den 6 november som en gemensam
fest för finlandssvenskarna. Den infördes av Svenska
folkpartiet och firades första gången år 1908.
Dagen var avsedd att verka för den svenska
befolkningens sammanhållning. |
Bakgrunden till Svenska dagen
Det var ingen tillfällighet att Svenska dagen kom till och att den firades för första
gången just i början på 1900-talet. Orsakerna till detta måste ses i
ett historiskt perspektiv. Ännu efter 1809, då Finland införlivades
med Ryssland, fortsatte svenskan att dominera inom de högre samhällsskikten. Finnarna
började kräva rättigheter för det finska språket och bl.a. utgivningen av Kalevala
år 1835 bidrog till den finsknationella rörelsen. Slutet av 1800-talet
kännetecknades av intensiva språkdebatter och det finska folket delades upp i fennomaner
och svekomaner. Som motreaktion till den finsknationella rörelsen växte
det fram en finlandssvensk nationalitetsrörelse. Det svenska språket började mot slutet
av 1800-talet att få en allt mindre roll. 1906 infördes allmän rösträtt
och detta ledde till att finskspråkiga fick en starkare ställning jämfört med de
svenskspråkigas eftersom dessas politiska privilegier minskade. Bland annat detta ledde
till att Svenska Folkpartiet (SFP) grundades i maj 1906.
|
Stabilitet och förändring i firandet av Svenska dagen
Svenska Folkpartiet tog år 1907 två viktiga initiativ för att stärka svenskheten. Det
ena gällde upprättandet av en svensk kulturfond, det andra var
inrättandet av en särskild svensk dag. Syftet med denna dag var att
arrangera fester till förmån för den nyinrättade Svenska kulturfonden. SFP valde Gustav
II Adolfs dödsdag, den 6 november till svensk dag. Orsaken till valet av denna
dag var dels att anknytningen till Sverige uppfattades som mycket starkare i början av
1900-talet, dels att Gustav II Adolf sågs som en hjälte och frihetskämpe.
Hjältekonungen blev föremål för hyllning i Sverige speciellt på 1850-talet då Gustav
Adolfsdagen firades med fackeltåg, fester, tal och bakelser. Även 300-årsminnet av
Gustav II Adolfs födelse år 1894 firades i Sverige och i Finland, både på svenskt och
finskt håll. Detta firande utgjorde ett mönster för firandet av Svenska dagen, men med
förändrad funktion, nu var det fråga om att ena en minoritet. |
Den 6 november 1908 införde SFP ett upprop i Nya Pressen, "Den
svenska dagen. En maning till samling på folklig grund".
År 1909 firades Svenska dagen för andra gången. SFP hade låtit göra
Svenska dagen-märken och inkomsten av försäljningen tillföll kulturfonden.
År 1932 firades 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död, samtidigt
firades Svenska dagen för 25:e gången. Detta ledde till extra högtidliga festligheter,
bl.a. med militärparader.
År 1943 avstod SFP från att arrangera Svenska dagens huvudfest till
förmån för Svenska Finlands folkting, för att minska dagens partipolitiska bindning.
Under 1950-talet började tillströmningen till festerna minska och 60-
och 70-talen innebar en markant tillbakagång i festdeltagandet. Nu försökte man vända
sig speciellt till ungdomen vad gällde musikvalet och i stället för festtal hölls
t.ex. paneldebatter om finlandssvenskarnas ställning. |
Nya satsningar
på 1980-och 90-talen har varit Hejsan Tampere/Oulu där tanken har varit att presentera
finlandssvenskheten på finska orter. En uppföljare på detta var Svenska dagen
annorlunda där tanken har varit att forma Svenska dagen på ett nytt och annorlunda sätt
med underhållning på högsta nivå. Resultatet har varit fullsatta salar och en nöjd
publik. En ny typ av satsning är också att fira Svenska dagen mera partybetonat med
högklassig underhållning. |
Lena Marander-Eklund, FD, amanuens
Religionsvetenskapliga och folkloristiska institutionen vid Åbo Akademi
Svenska Finlands folkting |
 Läs mer |
