28 augusti - Information om Latifehs konkurs

Ni har kunnat läsa om nyheten att Latifeh ansökt om konkurs. Latifeh har varit namnet på gruppen, företaget, vi på Gringo jobbat inom. De andra som varit i Latifeh har varit tidningen Macho, Hoodsfred-festivalen och Zebra, som utbildar personal på företag i interkulturell kommunikation, som det heter.
Vi har växt oss stora tillsammans och har alla verksamheter tillsammans idag 25 stycken anställda och omsätter över en miljon kronor varje månad. När man kommer upp i den storleken är det svårt att driva verksamheten utan att vissa perioder kunna gå back en eller två miljoner. Sättet företag löser det på, är genom att få kredit - lån - från någon bank. Men vi fick inget lån. Alla banker sa nej, till och med Bank 2, som säger sig ge lån till dom som inte får lån annars. Detta trots att vi nu funnits i tre år, och varje år vuxit stadigt, haft framgångsrika produkter och en bra försäljning som garanterat intäkter och lön er till dom anställda, som kunnat göra ett grymt jobb.
Iallafall, det viktiga: Gringo kommer att leva vidare. Tidningen påverkas inte av att Latifeh går i konkurs. Alla verksamheter i gruppen, inklusive vi, kommer istället att ombildas i mindre företag och på så sätt fortsätta drivas. Som flera mindre företag är det lättare att få kredit och lån, och det blir större marginaler.
Gringo fortsätter alltså komma som planerat, vi fortsätter bomba er med kärlek och fortsätter att kicka Sveriges diskriminerande rumpa när det behövs.
Sedan innan hade vi också planerat att lagom till vår treårsdag flytta hela Gringo-redaktionen till Skåne. Där kommer Nivette Dawod och Federico Rodriguez Moreno att bli chefredaktörer och Gringo kommer att bli mer nationellt. Vi kommer på vår treårsfest också att presentera våra nya partners för distributionen av tidningen, som såklart kommer att täcka in flera delar av landet.
Orale vatos,
GRINGOREDAKTIONEN

 21 juni - Ida Asplund lämnade FSS styrelse

Gösta von Wendt valdes till ny ordförande efter Ida Asplund vid Finlandssvensk samlings årsmöte på Åland. Nya i styrelsen är Stig Bäcklund som verksamhetsledare och Andreas Backa som webbansvarig. Efter årsmötet hölls en paneldebatt med inbjudna från olika partier på Åland. Temat var samarbete mellan Åland och Svenskfinland.
Ida bor sedan en månad tillbaka i Stockholm och börjat arbeta som jurist hos DO  (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering). DO arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället.
'Mitt nya uppdrag kanske om inte annat sticka en och annan fennoman i ögonen att jag fått detta drömjobb hos den myndighet som framför andra bekämpar bl a rasism och verkar för förverkligandet av mänskliga rättigheter i Sverige', berättade Ida för ifisk.
Finlandssvensk samling är en finlandssvensk medborgarrättslig icke-statlig organisation, som bevakar finlandssvenskars rättigheter.

 18 april - Boken ’Stickspår’ lanserades på NLF:s 25års jubileum

Lördagen den 31 mars firade Nylands litteraturförening sin 25-årsdag i Villa Kivis historiska kabinett. På jubileumsmottagningen lanserades föreningens 25-årsantologin ’Stickspår’ med uppläsning, servering och musik. Med i antologin är ifiskarna Gerd-Peter Löcke från Tyskland med dikten ’Köpt i god tron’ samt en modern, absurd och rolig följetong i tio delar och Gunnar Hilén från Sverige med fyra dikter. Även Muharram Miftari från Kosovo var närvarande. 
Nylands litteraturförening r.f är en ideell sammanslutning av personer och organisationer intresserade av litteratur och litterär verksamhet. Föreningen, som har ca 100 medlemmar, ordnar skrivarkurser och seminarier, bland annat i Helsingfors en nyländsk författarmatiné före jul. Alla tre ovan nämnda är skribenter för föreningens tidskrift ’Manus’. 
För 2007 planerar föreningen bland annat att delta tillsammans med ifisk i Föreningsfestivalen i Helsingfors, en litterär afton i oktober, sin traditionella författarmatiné på Arbis i Helsingfors samt två skrivarekurser. Föreningens ordförande är Mary-Ann Gröhn som också är medlem i Ifisk:s bokprojekt.

  2 mars - Tandlösa lagar om integration av invandrare

Ett 50-tal deltagare samlades på G-18 i Helsingfors kring en debatt om hur finlandssvenskheten bäst befrämjas. Att svenska är mer än service var den mest kritiska frågan under debatten, som leddes av Finlandssvensk samlings ordförande Ida Asplund. Ida har vuxit upp på båda sidor om Kvarken och är till 50 procent finlandssvensk och till 50 procent rikssvensk.
Politiken vill oftast framhålla att finsk- och svenskspråkiga (invandrare) har rätt till service på lika grunder. Finlandssvenskars rättigheter är dock betydligt vidare än så. Och liksom enspråkiga finlandssvenskar borde även invandrare, som har kommit till Österbotten eller via Sverige till Finland, har rätten till utbildning, rätten att förverkliga sig själv på arbetsmarknaden, rätten till finlandssvenskt kulturliv och språklig gemenskap, rätten att delta i det politiska livet samt rätten att inte bli diskriminerad på grund av härkomst, ras eller språk.
Det råder dock olika åsikter bland de sex politiker som ställde upp i panelen om hur finlandssvenskheten bäst kan främjas. Mitt framförande att invandrarna bekymrar sig mera om myndigheternas service än över politikernas högst positiva visioner utlöste en livlig debatt om det vore skäl att införa sanktioner mot de tjänstemän som medveten bryter mot lag, förordningar och anvisningar.
Debatten visade att vi svenskspråkiga blattar har all orsak att oroa oss. Såväl språklagen som lagen om integration av invandrare är tandlösa lagar som på många sätt inte efterlevs av myndigheterna. Och de mest ödesdigra frågorna blev obesvarade: Behöver lagen få ekonomiska sanktioner? Behöver Finland en språkombudsman eller blattarna en egen ombudsman som kan utöva tillsyn över lagen och verka för (språkliga) rättigheter i praktiken, för varje individ?
Gerd-Peter Löcke

  22 februari - Premiär för Finlandssvensk samlings nya hemsida!

Det känns verkligen roligt att äntligen kunna öppna föreningens nya hemsida. Arbetet har tagit lång tid och inte varit helt problemfritt. Men nu börjar vi vara framme vid målet - en gedigen finlandssvensk kunskapsportal, som informerar om finlandssvenskars rättigheter och situation. Att det finns fristående organisationer som kan bedriva politisk opinionsbildning och informera om finlandssvenskars förhållanden nationellt och internationellt är viktigt. Tillsammans bör vi värna om Finlands etniska, kulturella, språkliga och identitetsmässiga mångfald och bygga ett Finland där rättigheter respekteras.
Ida Asplund
FSS ordförande

Finlandssvenska frågor
På FSS:s hemsida kan du bl a bekanta dig med föreningens verksamhet, lära dig mer om finlandssvenskars rättigheter och vilka åtgärder du kan vidta om dina rättigheter har kränkts. 
Liksom FSS vill också ifisk fokusera frågor som Kan man anse (ny-) finlandssvenskar vara andra klassens medborgare? 
Vilka lösningsmodeller krävs för att svenskan som samhällsbärande, levande språk skall fortsätta att fungera och (ny-) finlandssvenskarnas jämlikhet skall respekteras?
Vad skall man göra åt etnisk intolerans mot (ny-) finlandssvenskar som förekommer i samhället?
Hur kan de internationella förpliktelserna komma att påverka Finland?
Hur öka medvetenheten om detta? 
Hur öka respekten för mänskliga rättigheter i Finland?
Diskussionsforum 
Du kan också debattera eller skriva meddelanden i föreningens diskussionsforum. Ifisk rekommenderar aktivt deltagande.
Gerd-Peter Löcke
Ifisk ordförande

  23 januari - Miras verksamhet uppskattades av Vasa stad

Internationella kultursällskapet Mira hade inför julen prominenta gäster på julkaffe. Bland annat beslöt Vasa stads högsta politiska och tjänstemannaledning komma på kaffe till Mångkulturcentret Mirahuset. Stadsdirektören måste ju få veta till vad han har beviljat understöd åren 2005 och 2006. Stämningen var öppen och utan formaliteter. Teater Mirax skådespelare Anna Helsing från St. Petersburg spelade en trudilutt av Sibelius och stämningen lättades upp ytterligare. 
Den kaffetörstige Håkan Nordman, riksdagskandidat och stadsfullmäktiges ordförande, diskuterade med bland annat. Miras verksamhetsledare Harri Niskanen (bredvid honom t.h., fritidsverkets chef Antti Lahtinen och Miras ordförande, skådespelaren Lasse Hjelt. Stadsdirektören Lumio i förgrunden. (Bild Mira 1).
Specialsakkunnige Leif Sand förklarade för stadsdirektören Markku Lumio hur kultursällskapet Miras år 2006 har lyckats. Sällskapets personal: Asad och Gulara Hasanzade (Aserbaidjan), Anna Helsing (Ryssland, Teater Mirax) och i-fiskaren, Miras sekreterare Nadja Zhandr-Niskanen från Ryssland). (Bild Mira 2)
Kom ihåg att ändra våra kontaktuppgifter. Miras nya adresser är 
www.mirahouse.fi 
mirahouse@netikka.fi 

Text: Harri Niskanen
Foto: Mira