Tomten mellan Stora och Lilla Stallgatan, bakom den tyska kyrkan, hade år 1733 blivit upplåten av kejsarinnan Anna Ioannovna för byggandet av en svensk-finsk kyrka. Församlingen som hade existerat ändå sedan Niens tider hade kommit med en förfrågan om en möjlighet att få bygga en kyrka.

Stora Perspektivet
Det området började utveckla sig i början av 1730-talet, när två parallella genomfarter anlades med början vid hovstallets komplex på vänstra kusten av floden Mja (Mojka) ända till Stora Perspektivet (Nevskij Prospekt). Det var hit som församlingar inom främmande trosbekännelser flyttades från Mojkas högra kust, där det under 1700-talets första årtionde hade uppstått utländska förorter bebodda av utländska mästare, handelsmän och hantverkare.

Rozdestvenskaja
I början hade den Lilla Stallgatan namnet Rozdestvenskaja (födelse), på grund av att den ledde till Kyrkan Guds moderns födelse, som byggdes under åren 1733-37 på Nevskij prospekt, Kyrkan var planerad av arkitekt M.G. Zemtsev, och den togs isär sedan när man byggde Kazan-katedralen.

Splittring inom den svensk-finska församlingen
Som känt blev det år 1745 en splittring inom den svensk-finska församlingen och närmare år 1769 byggde den svenska parten åt sig ett separat stentempel planerat av arkitekt J.M. Felten. I slutet av1700-talet blev Lilla Stallgatan täckt av hovstallförvaltningens byggnad varvid gatan blev kortare än den Stora Stallgatan med ett helt kvarter. Mot svenska kyrkan anlades en tvärgata mot det som kallades Första Svenska tvärgatan. Den Andra Svenska tvärgatan låg bredvid, från Lilla Stallgatan till kajen vid Ekaterinas kanal. År 1887 blev den Andra svenska tvärgatan omdöpt till Tjeboksarskij. Under 1860-talet beslöt man att bygga en ny byggnad för den stora svenska församlingen. Detta arbete blev en viktigt etapp av skapande för St. Petersburgssvensken Karl Anderson.

St. Petersburgssvensken Karl Anderson
Han var född år 1826 i Stockholm inom Katarina församling på Södermalm, men år 1831, fem år gammal, flyttade han till St. Petersburg och uppfostrades av sin farbror bronsmästaren Karl – Henrik Tunnberg. Karl-Fredrik blev konfirmerad i den Heliga Ekaterinas kyrka år 1842. Han hade anlag för teckning redan i barndomen. En tid besökte pojken en konstskola för frivilliga åhörare, och under perioden mellan 1842 och 1846 studerade han vid konstakademin under ledning av den framstående arkitekten A. P. Brullov.

Han hade ingen möjlighet att få slutföra sina studier, och år 1846 blev han assistent hos en annan remarkabel mästare – arkitekten G.A. Bosse, och under hans ledning fick Anderson betydande konstnärlig och arkitektonisk erfarenhet. År 1851 blev han attesterad för titeln frilanskonstnär, och år 1859 blev han tilldelad titeln arkitekturakademiker.

Svenska kyrkan
Svenska kyrkan är kanske det mest betydande men långt ifrån enda verket av Karl Anderson i vår stad. I början av sin arkitektkarriär var uppbyggandet av hyreshus hans huvudsakliga verksamhet. Han prövade på olika stilar. Baron Fitinhofs hus (Mojkakajen 100) associeras med ett venetianskt palats. Hyreshuset Rzevutskaja (Maratagatan 14) är en interpretation av Petersburgs barock. Huset Bulitcheva på Galernaja gatan 32 byggdes i Ludvig XVI:s stil. Från och med 1860-talet började Anderson bygga hälsovård-och välgörenhetsanstalter. Under åren 1864-1874 fungerade han som arkitekt vid Rådet för kuratorskap för socialanstalter.

Under perioden 1874-81 tjänade Anderson vid avdelning IV på kejsarens kansli och vid ståthållarskapet. Arkitekten medverkade också vid rekonstruktioner av gamla byggnader. År 1871 byggde han om interiören och gjorde sidodörrar till fasaden på den finska kyrkan, som ligger nära den svenska kyrkan. Dessutom, ledde Anderson byggandet av ryska kyrkan i Köpenhamn, planerad av D. Grim. Han byggde också i Pskov guvernementet och i Narva.

Viborgskaja storon
Under de två sista decennierna av sin karriär blev Karl Andersons mest betydande arbete det att han medverkade i skapandet av Nobelstaden på Viborgskaja storona. Han gjorde huvudbyggnaden – Louis Nobels privata bostad med kontor och öppen fasad mot kajen vid Stora Nevka, samt en rad tillverkningsanläggningar på Nobels företagsområde Karl Anderson är en stor St. Petersburgsarkitekt, som åtnjöt en välförtjänt respekt av sina samtida. I tidningen ”Petersburgsbladet” den 30 mars (11 april) år 1888 publicerades en nekrolog. Den började med orden: ”Den 28 mars miste St.Petersburgs arkitektkrets en av sina mest framstående representanter - den berömda akademikern, verkställande civilrådet Karl Karlovitj Anderson”

I samma tidning ingick den 1 (13) april en notis om begravningen, i vilket sades bland annat: ”…Själamässan enligt luthersk ceremoni ägde rum i svenska kyrkan, som ligger vid Lilla Stallgatan. Kistan var övertäckt med kransar. Utöver släktingar och bekanta, kom många andra … med stadsöverhuvudet i spetsen, för att säga farväl. Kistan bars ut ur kyrkan av den dödes understödjare, kistan placerades på droskan och sorgekipaget med en stor publik fördes till den lutherska Volkovskoje - begravningsplatsen”.

Tyvärr är den framträdande arkitektens biografi inte tillräckligt utforskad. Vi vet alltför lite om hans ättlingar. Man vet dock att en gren i hans släktträd gav ypperliga konstnärliga frukter.

Ilya Spiegel