 Startsida Brännpunkt Om språkgränserna
|
|
Inom företagsvärlden
har man i allt större grad övergått till engelska. Till och med inom stora nordiska
företag har man valt engelska som koncernspråk, istället för att hålla till
skandinaviska. Det är oftast finländska företag som vill ha engelskan som gemensamt
koncernspråk inom nordiska koncernbolag. För de finsktalande är det ju en större
utmaning att komma ifrån modersmålets inflytande, men det finns absolut ingen orsak at
påstå att engelska skulle vara lättare än skandinaviska. Det är inte frågan om att
välja vilket är bättre – det gäller att kunna båda. Mycket beror naturligtvis
på vilka språkkunskaper man inhämtat sig redan på universitetet. Det är dock ingen
självklarhet att utländska studerande som kommer till Finland tvingas lära sig finska
eller svenska under sin vistelsetid här, och detta är fel som måste rättas till. |
Engelskan har fått
ett allt starkare inflytande inom undervisningen, och föreläsare håller sig ibland för
enkelhetens skull till engelskspråkiga termer. Det är naturligt och i och för sig
givande att största del av akademisk litteratur är på engelska. Dock är det fel att
göra engelskan så obefogat dominerande vid universitetsundervisningen. I praktiken leder
det till att nivån på engelskan förblir låg, samt att de inhemska språkenas
språkbruk försämras. Det är mycket viktigt att behärska engelska professionellt, men
inte på de inhemska språkenas bekostnad. |
Det är bra
att det kommer allt fler utländska studerande till Finland. Detta är helt i linje med
beslutsfattarnas drömmar om internationalisering. Om man emellertid en gång besluter sig
för att ta emot utländska studeranden, bör man försäkra sig om att man har
möjligheter att på rätt sätt ta hand om dem. En del av den möda som sätts på att
locka hit utlänningar borde sättas på att lära personalen ta emot dem. |
Det är
märkvärdigt att i Finland kopplar man utbyteselever alltid genast ihop med
engelska. Endast en liten del av utländska studerande som kommer till Finland har
engelska som modersmål. Största delen kommer från Norden och då är det naturligtvis
svenskan som skulle vara ett bra alternativ som undervisningsspråk. Många utländska
studerande kommer till Finland från tyskspråkiga länder; afrikanska studenter är
väldigt många och de talar ju franska; antalet studenter från Asien är också stort. |
Att
utländska studeranden kan komma och studera till Finland är definitivt en bra
sak. Men innan man hurrar över den ökande mängden utbytesstuderanden på de finska
universiteten, så borde man se till att de får en fullvärdig utbildning. Det verkar
vara ett mervärde i sig att ha utländska studerande inskrivna på universiteten, men
sedan bryr man sig inte om ifall de deltar aktivt i undervisningen eller inte. Språket
är av stor betydelse i det här sammanhanget. Professorer och assistenter måste få
resurser och utbildning att ta hand om utbytesstuderande. I Ryssland, Tyskland, Frankrike,
Spanien och många andra länder är det en självklarhet att utländska studenter tvingas
lära sig landets språk. Det gäller att få utländska studerande i Finland att uppleva
det nödvändigt att lära sig åtminstone ett av landets två inhemska språk. |
Det svenska
språkets användningsområde i Finland kommer att minska om man inte använder
det tillräckligt inom akademiska och vetenskapliga kretsar samt i näringslivet. Vi på I-FISK
har gjort vårt val för länge sedan. I-FISK i Åbo representeras av
utländska akademiker vilka alla har fått sin universitetsutbildning här i Finland på
svenska. |
|
Ilya Spiegel |
