musta.gif (807 Byte)
bgvasyl.gif (893 Byte)

ifisk - Internationellt Finlandssvenskt kulturforum 

diskussion.gif (285 Byte)
bgoikyl.gif (881 Byte)
hot.gif (944 Byte)

Brännpunkt

06.07.03



musta.gif (807 Byte)

Ilya Spiegel, Ryssland

Ilya Spiegel
från St. Petersburg

Medlem fr.o.m. 2001

Ilya Spiegel
ispiegel@mail.ru
Representant för arbetsgruppen i Åbo

Medlem i ledningsgruppen

musta.gif (807 Byte)

arrow.gifNGO-Finland
musta.gif (807 Byte)

arrow.gifStartsida  i-fiskLöpsedel i-fiskEvig diskussion om rättvisan

musta.gif (807 Byte)

Finländare tycks inte inse hur bra de har det. Detta gäller i synnerhet studerande. Både Mustajokis rapport år 1999 och Sailas rapport år 2003 väckte stora protester och agg bland studerande. Istället för att gnälla och demonstrera ute på gatorna vore det kanske på sin plats att närmare jämföra situationen för studerande i Finland med respektive förhållandena i andra EU-länder eller i Ryssland. Slutsatsen skulle bli att finländska studenter är ett mycket bortskämt folk.

Ett månadsstudiestöd i Ryssland räcker knappt till en tågresa från St. Petersburg till Moskva. Om man struntar i resor, räcker studiestödet bara till en månadsbusskort och ett par öl på krogen. Fast den ryska grundlagen påpekar att alla har rättighet till avgiftsfri högre utbildning blir allt fler ryska föräldrar att vara tvungna betala universitetsavgifter. Ryssland är ett land där välfärdsmodellen ännu inte existerar. För att ha en relevant jämförelsegrund med Finland borde man således ta en blick på hur läget är till exempel i Tyskland.

Studiestödet i Tyskland är som en sorts lån, och beroende på ens studieframgång måste man betala tillbaka upp till hälften av pengarna man fått under de fyra till sex åren som studierna tagit. Detta kan betyda en summa kring 10 000 euro. En annan markant skillnad mellan Tyskland och Finland är att föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn tills de blivit klara med sin examen.

Den akademiska friheten är ett främmande begrepp i Ryssland, Tyskland och de flesta andra länder. Det finns en ganska klart definierat studieplan, som en läsordning, vilken studenterna inte får avvika ifrån. Flera gånger per år äger stora muntliga tentamen rum, och för att få avlägga dessa måste man avklara ett mellanprov. Med andra ord, systemet fungerar för att få folk studera flitigare istället för att göra saker i sin egen takt, som man är van med i Finland.

Under flera årtionden håller det finländska högskolesystemet på att fostra passiva unga individer som är vana vid att allting ordnar sig ”på något sätt”. I dagens läge fungerar det som så att de som är födda i Finland kan automatiskt försörjas av staten. Utländska studerande i Finland utsätts däremot inte alls för den finländska statens studiestöd.

IDet är dags att sluta odla lata människor, om vi bryr oss om Finlands framtid som ett framgångsrikt land. Det gäller att skapa ett stimulerande välfärdssystem. Det vore på sin plats att införa en mera ändamålsenlig fördelning av statens resurser från dem som vill supa till dem som vill vara produktiva medborgare och producera mervärde. Det gäller att disciplinera den unga generationen.

Utländska studenter förblir socialt oskyddade när de kommer till Finland, även om de måste leva i landet i flera år. I praktiken kan detta leda till att man tvingas att vara extra duktigt och framåtsträvande, och kanske därför prestera ett bättre resultat då man inte kan hoppas på statens hjälp. Utländska studerande får inte rätt till grundskydd av Folkpensionsanstalten, och därför saknar de till och med möjlighet att köpa försäkringar i privata finländska försäkringsbolag. Det är frågan om en oförnuftig och orättvis praxis som utsätter en samhällsgrupp för stora risker och bryter mot mänskliga rättigheter.

musta.gif (807 Byte)

Ilya Spiegel

musta.gif (807 Byte)
bgvasala.gif (896 Byte)
Svenska kulturfonden

Sidorna läses bäst med Internet Explorer 5.0 eller senare och Mozilla 1.4

I-Fisk logo
bgoikala.jpg (889 Byte)

 

i-fisk