Studiestödet i Tyskland är som en sorts lån, och beroende på ens studieframgång måste man betala tillbaka upp till hälften av pengarna man fått under de fyra till sex åren som studierna tagit. Detta kan betyda en summa kring 10 000 euro. En annan markant skillnad mellan Tyskland och Finland är att föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn tills de blivit klara med sin examen.

Den akademiska friheten är ett främmande begrepp i Ryssland, Tyskland och de flesta andra länder. Det finns en ganska klart definierat studieplan, som en läsordning, vilken studenterna inte får avvika ifrån. Flera gånger per år äger stora muntliga tentamen rum, och för att få avlägga dessa måste man avklara ett mellanprov. Med andra ord, systemet fungerar för att få folk studera flitigare istället för att göra saker i sin egen takt, som man är van med i Finland.

Under flera årtionden håller det finländska högskolesystemet på att fostra passiva unga individer som är vana vid att allting ordnar sig ”på något sätt”. I dagens läge fungerar det som så att de som är födda i Finland kan automatiskt försörjas av staten. Utländska studerande i Finland utsätts däremot inte alls för den finländska statens studiestöd.

IDet är dags att sluta odla lata människor, om vi bryr oss om Finlands framtid som ett framgångsrikt land. Det gäller att skapa ett stimulerande välfärdssystem. Det vore på sin plats att införa en mera ändamålsenlig fördelning av statens resurser från dem som vill supa till dem som vill vara produktiva medborgare och producera mervärde. Det gäller att disciplinera den unga generationen.

Utländska studenter förblir socialt oskyddade när de kommer till Finland, även om de måste leva i landet i flera år. I praktiken kan detta leda till att man tvingas att vara extra duktigt och framåtsträvande, och kanske därför prestera ett bättre resultat då man inte kan hoppas på statens hjälp. Utländska studerande får inte rätt till grundskydd av Folkpensionsanstalten, och därför saknar de till och med möjlighet att köpa försäkringar i privata finländska försäkringsbolag. Det är frågan om en oförnuftig och orättvis praxis som utsätter en samhällsgrupp för stora risker och bryter mot mänskliga rättigheter.

Ilya Spiegel