Startsida Löpsedel Evig diskussion om rättvisan |
|
Finländare tycks inte inse hur bra
de har det. Detta gäller i synnerhet studerande. Både Mustajokis rapport
år 1999 och Sailas rapport år 2003 väckte stora protester och agg
bland studerande. Istället för att gnälla och demonstrera ute på gatorna vore det
kanske på sin plats att närmare jämföra situationen för studerande i Finland med
respektive förhållandena i andra EU-länder eller i Ryssland. Slutsatsen skulle bli att
finländska studenter är ett mycket bortskämt folk. |
Ett månadsstudiestöd i
Ryssland räcker knappt till en tågresa från St. Petersburg till Moskva. Om man
struntar i resor, räcker studiestödet bara till en månadsbusskort och ett par öl på
krogen. Fast den ryska grundlagen påpekar att alla har rättighet till avgiftsfri högre
utbildning blir allt fler ryska föräldrar att vara tvungna betala universitetsavgifter.
Ryssland är ett land där välfärdsmodellen ännu inte existerar. För att ha en
relevant jämförelsegrund med Finland borde man således ta en blick på hur läget är
till exempel i Tyskland. |
Studiestödet
i Tyskland är som en sorts lån, och beroende på ens studieframgång måste man
betala tillbaka upp till hälften av pengarna man fått under de fyra till sex åren som
studierna tagit. Detta kan betyda en summa kring 10 000 euro. En annan markant skillnad
mellan Tyskland och Finland är att föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn
tills de blivit klara med sin examen. |
Den
akademiska friheten är ett främmande begrepp i Ryssland, Tyskland och de flesta
andra länder. Det finns en ganska klart definierat studieplan, som en läsordning, vilken
studenterna inte får avvika ifrån. Flera gånger per år äger stora muntliga tentamen
rum, och för att få avlägga dessa måste man avklara ett mellanprov. Med andra ord,
systemet fungerar för att få folk studera flitigare istället för att göra saker i sin
egen takt, som man är van med i Finland. |
Under flera
årtionden håller det finländska högskolesystemet på att fostra passiva unga
individer som är vana vid att allting ordnar sig på något sätt. I dagens
läge fungerar det som så att de som är födda i Finland kan automatiskt försörjas av
staten. Utländska studerande i Finland utsätts däremot inte alls för den finländska
statens studiestöd. |
IDet är
dags att sluta odla lata människor, om vi bryr oss om Finlands framtid som ett
framgångsrikt land. Det gäller att skapa ett stimulerande välfärdssystem. Det vore på
sin plats att införa en mera ändamålsenlig fördelning av statens resurser från dem
som vill supa till dem som vill vara produktiva medborgare och producera mervärde. Det
gäller att disciplinera den unga generationen. |
Utländska
studenter förblir socialt oskyddade när de kommer till Finland, även om de
måste leva i landet i flera år. I praktiken kan detta leda till att man tvingas att vara
extra duktigt och framåtsträvande, och kanske därför prestera ett bättre resultat då
man inte kan hoppas på statens hjälp. Utländska studerande får inte rätt till
grundskydd av Folkpensionsanstalten, och därför saknar de till och med möjlighet att
köpa försäkringar i privata finländska försäkringsbolag. Det är frågan om en
oförnuftig och orättvis praxis som utsätter en samhällsgrupp för stora risker och
bryter mot mänskliga rättigheter. |
|
Ilya Spiegel |