Startsida Löpsedel Det är fel att stå med huvudet i busken |
|
'Är det i Finlands intresse att
alliera sig militärt?' var den stora frågan vid den säkerhetspolitiska debatt som
arrangerades vid Åbo Akademi. Paneldeltagarna var försvarsminister Jan-Erik
Enestam (SFP), Tuija Brax (Gröna), Forskare Robert
Jansson (Ålands fredsinstitut) och Axel Hagelstam (SFP).
Ilya Spiegel var naturligtvis med och representerade I-FISK Åbo. |
Varför är det viktigt att
ändra Finlands så kallade traditionella alliansfrihet?
Finland har redan länge samarbetat med Atlantpakten inom ramarna för Partnerskap För
Fredssamarbetet. Jan-Erik Enestam vidhåller att det avgörande inflytande i Europa i
framtiden kommer att innehas av medlemsländer i både EMU och NATO.
Det är snarast frågan om när och hur Finland inträder i alliansen som fullvärdig
medlem inte om. |
Det finns många förutfattade
meningar i det finska samhället beträffande medlemskapet i NATO. Enestam
hävdar att finländskt medlemskap inte kommer att innebära en höjning av
försvarsutgifterna, inte heller det att finländska soldater blir utskickade till
främmande territorier. En annan seglivad myt handlar om att Finland skulle bli tvunget
att ta emot kärnvapen på sitt territorium. De flesta förutfattade meningar och
felaktiga uppfattningar skapas av journalister. Det gäller för journalister att först
och främst skaffa sig kompetens inom område. Speciellt bra var Enestams
förslag att finska journalister borde föra diskussioner om viktiga politiska frågor på
en mera intelligent och ärlig nivå än bara JA/NEJ. |
Bland de gröna är linjen anti-NATO. Tuija Brax
påpekar att Finland har moralisk rätt att stå utanför. Hon motiverar sitt påstående
med det faktum att Finland varken har varit kolonialmakt eller orsakat de problem NATO
löser. Forskare vid Ålands Fredsinstitut Robert Jansson undrar vad ett
medlemskap i NATO kan erbjuda Finland. Han lyfter samtidigt fram den
moraliska aspekten i att ingå en allians med kärnvapenstyrkor. Han anser att
försvarspakten i brist på en gemensam fiende står inför en utmaning att profilera sig
eller marginaliseras av FN, EU, OSSE
med mera. |
Det nya
hotet kommer söderifrån.
Enestam menar att en arbetsfördelning för krishantering och
förebyggande arbete är tillräckligt för NATOS existensberättigande. Terrorbekämpning
är en angelägenhet för Europol. Natos primära mål är krishantering.
För att motverka terrorism behövs jämnare ekonomisk fördelning, utbildning, fritt
informationsflöde och ett starkt civilt samhälle. Axel Hagelstam påpekar
att det är fel att uppleva att man inte behöver ta del, eller med andra ord stå med
huvudet i busken. Det stämmer inte att Finland vid ett eventuellt medlemskap skulle
tvingas sälja sina grundvärden. Besluten inom NATO fattas enhälligt.
Alla medlemmar har vetorätt. |
Sammanfattningsvis
vill jag konstatera att det är mycket synd att människor ofta är oförmögna att ta
lärdom av historien. Den ideologiska distanseringen till det traditionella NATO är
alltjämt stark i Finland. Finland deltar i det för dagen reella NATO-arbetet och
ställer sig enbart och demonstrativt utanför det kollektiva säkerhetssystem som saknar
relevans. Närmare bestämt saknade relevans före 11/9.2001. Att inte vara med - men
ändå vara med - utgör både det svenska och finska idealet. Det gäller att vakna upp
och förändra den naiva attityden. Det är NATO som levererar den
verkliga säkerheten. Det är sant att USA är den stora hegemonin inom NATO,
men det är inget att frukta, utan något vi bör uppskatta och söka samarbete med. Det
är viktigt att öka medvetenheten bland européer om betydelsen av ett starkt amerikanskt
engagemang för freden i Europa. När skall EU sluta leka SU?
Till och med Ryssland har insett att säkerheten inte är ett
nollsummespel, där den enes vinst är den andres förlust. Det är tvärtom ett spel där
alla kan vinna. |
Ilya Spiegel
ispiegel@mail.ru |