25.6  Att vara släkt med fågeln Fenix

Det finns sådana som orkar se allt. De identifierar sig med det lilla i livet; det försvarslösa, ofärdiga, bristfälliga. Och då ser de det stora, perfekta, självgoda. Fågel Fenix blev dömd att dö vart 500:e år och återuppstå ur sin egen aska. Vi är alla släkt med den stackars fågeln. Att erkänna denna släktskap är en bra början.
Men vi vill inte. Vill inte tro på våra innersta aningar, rädslan för tragedier och katastrofer. Den dagen den sorgen. När vi sen ändå måste kämpa med vattenmassorna, atomavfallet, arbetslösheten, stressen, utbränningen, den ensamma ålderdomen, och så vidare ... så jag kunde väl aldrig tro att... .
Den ekonomiska nedgången kommer, en ny våg av arbetslöshet kommer, vi åstadkommer ständigt nya hot mot vår miljö men vi hinner inte lugna ned oss och tänka efter. Måste jobba! Det nya mantrat. Måste jobba för att ha råd att konsumera och kunna göra allt jag vill. Avskyr begränsningar och bestämmanden och påminnanden om tillkortakommanden. Man vet vad man har men inte vad man får. Så sant, så sant, men ibland måste man stå ut med ovetskap och ovisshet.
Våra psyken har liksom krympt, men förkrympningen döljs hos den arbetsföre av tekniskt superkunnande och arbetsnarkomani. Förmågan att vänta, nöja sig och ha tråkigt, har dåligt värde i dag. Hur fiffig och praktisk den elektroniska tekniken, lika med vår nya gudsbild, än må vara håller den sakta men säkert på att föda fram ett nytt sätt att vara människa. Tror vi! 
Vi glömmer att psyket är extremt trögt och omstrukturerar sig ytterst motvilligt. Det går fortare att bygga ett nytt hus. Ett jättehus. Motsvarande det fantastiska självet och uppvägandes det förkrympta och slarvigt skötta jaget.
I psyket, så som det tydligast kommer fram i drömmen, råder irrationalismen. Där finns inget rum. Där saknas tid. Därför kan vi aldrig skynda på oss själva utan att bli neurotiska, de inre konflikternas offer. Ett tag trodde man att neuroserna skulle tona bort ... med teknikens hjälp; den skulle ge oss tid över, ha-ha-ha!
Skulle vi lyssna till och se oss själva, t.ex. på drömmarnas teater, skulle vi ännu ha en möjlighet att coola ner och återvinna kontakten med vårt inre, vår litenhet och vår rädsla för att skadas och dö. Bli harmoniska personer med tillåtet ofullbordade identiteter. Det i sig är ett rätt bra skydd mot stålmannens storhetsvansinne och fartdårskap.
Gunnar Hilén 
Sverige / Esbo
Artikeln publicerades som insändare I HBL den 8 augusti 2007

Fenix har blivit en metafor för återuppståndelse
Fenix (av grekiskans phoinix, purpurfärgad; också Fågel Fenix) är en mytisk fågel med en rad legender från olika kulturer förknippade med sig. Fenix lär vart femhundrade år komma från Arabien till staden Heliopolis i Egypten för att begrava sin faders lik i ett ägg av myrra. När Fenix är nära att dö bygger den ett bo runt sig och dör där i. Sedan kommer dess ättling ut ur boet i form av en mask. Varianter på denna myt är att Fenix brinner upp då den dör och uppstår som en mask ur askan. Masken växer sedan till en ny fågel.
I Egypten kallades en liknande mytisk fågel för Benu och legender som liknar den om Fenix återfinns även i Kina. Under kristnandet av Rom blev Fenix en symbol för den eviga kristenheten och under medeltiden och renässansen ingick den i många europeiska berättelser om österlandet och avbildades flitigt.
Den kinesiska mytologiska fågeln fenghuang översätts rutinmässigt till fenix även om de två fåglarna inte torde vara närmare släkt.
(Anm. Redaktionen / Wikipedia)

25.6  Människor utan "kunnande" – finns dem?

Jag hoppas att alla blattar som kommer till Finland fortsätter att orka vara kritiska till vad som skrivs och sägs här. När man är nykomling i ett land är det lätt hänt att självförtroendet får sig en törn och kan rent av bli riktigt dåligt i en första inledningsfas. Sjunker förtroendet till den egna, inre rösten, så kan det tvärtom lätt stiga till andras röster, t ex auktoriteters.
Jag hoppas att alla människor som kommer till Finland fortsätter att orka vara kritiska till vad som skrivs och sägs här. När man är nykomling i ett land är det lätt hänt att självförtroendet får sig en törn och kan rent av bli riktigt dåligt i en första inledningsfas. Sjunker förtroendet till den egna, inre rösten, så kan det tvärtom lätt stiga till andras röster, t ex auktoriteters.
Det beror alltså inte bara på auktoriteten utan också på en själv. När man är ny i landet och kanske känner sig både omtumlad av separationen hemifrån, vilse och ensam i den nya situationen ... ja då kan det vara frestande att söka stöd. Det kan i princip bli vilket slags stöd som helst, bara det fungerar, alltså får en att känna sig mindre övergiven.
Att gripa tag i ett "auktoritärt halmstrå" och tro på det, kan göra att man får ett fotfäste som man upplever "bär". Om jag tycker som en auktoritär, ja då "blir" jag också någon, en värdefull.
Pga att många av oss fungerar psykologiskt just på ett sådant sätt så kan det vara värt att påminna om "den egna rösten". Bara för att vi lämnat våra hemländer har det nya landet ingen rätt att börja tänka åt oss. Alla har vi en egen moral med oss hemifrån. Håll fast vi den, ty den är en otroligt viktig del av oss som hela varelser och en nödvändig del för fortsatt kamp i det nya
Matti Viljanen, Akavas nye ordförande, däremot vill ha mer elit och mindre skit i Finland (Hbl 10.6, s 15). Men vilka ska premieras i Finland? Och vad händer med dem som inte äger något "kunnande", det så märkliga, nyskapta ordet som på finska är "osaaminen".
Finns det överhuvud taget människor som inte kan något? När min pappa med hjälp av sin lastbil, körde och slet och försörjde sin familj på sex personer i 40 år så inte var där någon som någon gång sa att han hade ett fantastiskt "kunnande"... han gjorde bara sitt jobb. Det är klart han kunde det!
Vad vill en människa som Matti Viljanen säga med att vi måste satsa på "kunnande"? Jag tycker vi borde satsa på människor. Alla slags människor och vänlighet. Människor, människor, människor. HUMANISM BORDE VARA DEN HÖGSTA MORALEN, INTE TVÄRTOM. Vad tycker DU?
Gunnar Hilén
Sverige / Esbo

4.3  Det är dags att koppla av

Man kan knappast vara blatte och inte ha varit med om stress. Stress med myndigheterna, stress på arbetsplatsen eller t o m stress i den egna familjen. Som blattar har vi kanske mindre möjligheter att hantera stress på grund av bristfälliga sociala kontakter. Vår medlem Jan Tunér har själv genomgått en svår fas och vill att även du lär dig förstå hur stress påverkar dig och hur du kan hantera stressen. Jan är hemma från Sverige och jobbar som församlingsledare i Andreaskyrkan.
Gerd-Peter Löcke, ordförande

Lär dig mer om stress
Klargör dina huvudsakliga orsaker till stress för närvarande. Förstå hur stress påverkar dig. Förvänta och planera för tidsperioder med stress. Ta reda på din optimala nivå – inte för mycket och inte för litet.
Skaffa dig ett systematiskt sätt att lösa problem. Definiera ditt problem. Försök att vara objektiv. Dela upp problemet i hanterbara delar. Närma dig det hela ett steg i taget. Utveckla, utvärdera en handlingsriktning.
Lär känna och acceptera dina egna känslor. Uttryck det sätt du känner öppet med andra. Acceptera din känslor.
Utveckla nya och effektiva beteenden. Var bestämd – lär dig säga nej. Undvik att förhala tiden. Använd din tid effektivt. Praktisera rationellt tänkande.
Etablera och använd väl ett bra socialt stödnätverk. Be om hjälp och acceptera den när den erbjuds. Odla avsiktligt goda relationer. Tala med folk: familj, gamla vänner, nya vänner.
Upprätthåll en hälsosam livsstil. Motionera regelbundet. Praktisera en hälsosam och balanserad diet. Sök avsiktligt att ändra rytm och börja med nya aktiviteter i ditt liv.
Ta tid att koppla av och ha det trevligt. Avsätt tid varje dag för att göra något du tycker om. Planera för pauser: lunchpauser, veckoslut och semester. Utveckla hobbies och rekreationsaktiviteter.
Avsätt tid för reflektion, meditation och andlig utveckling. Utvärdera och ev. omvärdera dina värderingar. Vad är verkligen viktigt i ditt liv?
Fastän du alltid borde skynda dig, ska du aldrig ha bråttom. Därför borde du aldrig ta mer arbete än du kan klara av med lugnet i behåll.
Det är dags att koppla av, när du inte mera har tid att koppla av. 
Jan Tunér

4.3  Att beskriva ens identitet

Varför behöver vi en identitet? En förklaring kunde ligga i att människan ständigt söker efter bekräftelse och trygghet i livet. En del människor finner sin identitet i religionen, genom yrket, i sina konsumtionsvanor eller i sitt kön, och söker på detta sätt sin bekräftelse.
Ordet identitet kommer från latinets "identitas" som betyder "den samme" Om man skall försöka förstå identitet utifrån denna definition så betyder det ungefär att varje person skall vara den samme som den han eller hon var stunden eller dagen innan.
En identitet är lätt att känna igen om man sätter den i relation till någon annan eller annat. För att göra en identitet meningsfull måste man ställa den i motsats till någon eller något. Då kommer jag att tänka på hur jag upplevde min "återresa" till Etiopien, då jag som 23-åring besökte landet under två veckor.
Före resan hade jag en föreställning om att jag kommer att smälta in i människomassan och ingen kommer att märka att jag är från Finland. Jag antog att min identitet automatiskt skulle bli etiopisk. Dessvärre var mina antaganden helt fel. På grund av ringa kunskaper i landets språk, amarinja och mina västerländska klädsel, kände jag mig som 110-procentigt finlandssvensk.
Men varför är det så svårt att beskriva ens identitet? Möjligen kan det bero på att man måste ta i beaktande både ens bakgrund, personlighet och livserfarenheter. Alla dessa faktorer formar en människans identitet. 
Således är min identitet en positiv och glad adopterad etiopisk-finlandsvensk ung kvinna. Den finlandssvenska miljön hade stort inverkan på skapandet av min identitet och många förundrade sig över hur normal jag hade blivit, trots att jag hade vuxit upp i en vit familj! Min trygghet grundar sig på att jag står stadigt på både finlandssvensk och etiopisk jord. Jag känner mig stolt över att ha min etiopiska bakgrund och samtidigt min kulturella och språkliga identitet i finlandssvenskheten.
Muluken Cederborg 
Född i Etiopien

6.2 Överdriven kritik mot Ryssland föder fördomar

Som riksdagskandidat bjöd jag in till seminarium med integration som tema. Tidningen Västra Nylands chefredaktör Tommy Westerlund applåderade mina intentioner och tyckte att ’det är ett viktigt ämne sfp-kandidaten Tanja Enberg behandlar på valseminarium’,. Ändå förundrade han över att första sekreteraren vid Rysslands ambassad skulle delta. ’Det brukar inte ingå i diplomaters uppdrag att så här synligt ta del i den finländska valrörelsen’ anmärkte Westerlund.
Att bjuda ambassaden var i första hand tänkt för de ryskspråkiga som behöver vägledning i den djungel av lagparagrafer som direkt påverkar deras liv. Bl a. för ryskspråkiga som bildat familj tillsammans med finländare finns det flera återkommande frågor som man konfronteras med. Ryssland har bland annat olika stödprogram som riktar sig till forna ryska medborgare utomlands, till exempel för bevarandet av ryska språket och hemlandets traditioner. Mitt bud skall nå också ryskspråkiga finländare och jag vill ge dem möjlighet att diskutera saker som gäller just dem.
Den överdrivna kritik som idag riktas mot Ryssland föder fördomar. Ryssland kommer att förbli Finlands grannland och det blir absolut inte bättre av att servera endast bilder ”hemska bilder”. i media som kan vara sanna., halvsanna eller helt enkelt förvridna utan att ta någon hänsyn till de invandrare som representerar landet. På det här sättet kommer vi inte på länge att uppnå en god integration och förståelse, vilket återspeglas på oss vanliga människors liv och vardag vare sig vi vill eller inte. På det här sättet kommer vi inte på länge att uppnå en god integration och förståelse, vilket återspeglas på oss vanliga människors liv och vardag vare sig vi vill eller inte.
Frågorna är många och jag vill genom en öppen diskussion få svar på åtminstone en del av de frågor som många av oss går och funderar över. 
Tanja Enberg

|