Lyssna på Slaget efter tolv via nätet. Vi håller dig informerad om både de små och stora tvistefrågorna! 
Slaget efter 12 tar paus över jul- och nyårshelgen och återkommer den 9.1.2005

Slaget efter tolv

 Gerd-Peter Löcke

Invandrare som flyttat varaktigt till Finland uppmuntras att integrera sig in i det nya hemlandet. Målet för integrationen är att personen införskaffar tillräckliga språkliga och samhälleliga färdigheter. På det sättet kan han eller hon försörja sig själv och sin familj samt deltaga i samhällets verksamhet på samma villkor som övriga finländare. För integrationen svarar arbetsministeriet och kommunerna. 

Men integreringen tycks inte fungera så bra som den borde. Det går rykten om att ryska läkare på sjukhusen i Helsingfors arbetar som städare. Vad tycker invandraren om integrationsplanen? Samhället kanske blir rikare om vi har en läkare som hyser en annan syn på sitt yrke än en finsk läkare? Patrick Schauman från Radio Vega ville ta reda på detta och bjöd in fyra personer till en diskussionsrond i programmet ”Slaget efter tolv”: Marketta Saarinen, undervisningsråd på utbildningsstyrelsen, Salla Heinänen, internationell sekreterare på AKAVA, dvs. de högutbildade löntagarnas centralorganisation, Risto Laakonen, konsultativ tjänsteman på arbetsministeriet och I-Fisks ordförande Gerd-Peter Löcke. 

Risto Laakonen tyckte att många invandrare jobbar i en helt annat bransch än den de egentligen har utbildning för. Utlänningar har olika kunskaper som behövs och som borde accepteras eller erkännas lättare i komplimenteringsutbildningen:
”Först nu börjar vi diskutera arbetsinvandringen och hur vi kan konkurrera med andra länder som Norge och Sverige. När vi har lågkonjunktur så krävs det fullständiga kunskaper i språket och när vi har högkonjunktur så krävs det inte lika mycket. Här gör vi samma misstag som Sverige gjorde tidigare. Få Finländare skulle klara proven som kräver fullständiga kunskaper i finska och / eller svenska.  
En nordisk utredning visade med olika nationalekonomiska mätare, att en tjugoåring som kommer till Finland och är läs- och skrivkunnig i sitt eget modersmål och lär sig finska eller svenska, betyder besparningar på omkring 140 000 euro för utbildning, som skulle behövas till skolning av en likadan finsk medborgare. Om då en läkare, sjuksköterska, ingenjör eller tekniker kommer hit, har utbildningsinvesteringar gjorts utanför landet, och besparningar för nationalekonomin är kanske betydlig större än den o.n. summan. Därifrån kunde man ta pengar för omskolningen, för komplimenteringen, tolkningsservicen o.s.v. ”

Salla Heinänen påpekade att det redan finns 400 legitimerade läkare med utländsk bakgrund. Och att en läkare från ett annat EU-land kan få legitimationen i Finland automatiskt: ”Men för en läkare är det ytterst viktigt att kunna finska eller svenska. Också förhållandet mellan läkaren och patienten kan vara väldigt olika i olika länder. Kanske måste de lära sig allt på nytt. Vi borde även komma ihåg de finländare som flyttar utomlands, t.ex. de 10 000 läkare som har fått utbildningen i Finland och jobbar utomlands. 
Däremot har den privata sektorn många arbetsplatser, där du kunde klara dig på engelska eller tyska. Där gäller de speciella krav som arbetsgivaren ställer.” Salla resumerade att pengarna för invandrarens integrering inte borde tas bort från den finska elementär- eller basutbildningen. 

Marketta Saarinen ansåg att Finland i alla fall har ett fungerande system. Det finns lagstiftning och olika rättigheter om ansökningen om erkännande av olika examen:
”Kanske finns det några tilläggskrav, men de är inte omöjliga att uppfylla. Enligt finska lagstiftningen måste alla personer betala för ett beslut av myndigheterna. Utbildningsstyrelsens beslut kostar 168 euro.”
Således är också en invandrare tvungen att betala för ett kompetensintyg för att kunna söka sig till arbetslivet innan man har ett arbete. Marketta tyckte att man nog kan hitta utbildningsstyrelsens eller arbetsmyndigheternas nätsidor t.ex. via Google. Däremot borde man vidareutveckla tilläggsstudier för invandrarna så att de kan få lättare full kompetens i Finland, fast de redan kan ha mycket goda kunskaper som kunde vara en bra komplimentering till de yrkeskunskaper som finns här i Finland. 

Gerd-Peter Löcke hade den uppfattningen att invandrarens position i samhället är mycket beroende av samhällets egen struktur. Det finska samhället liksom de övriga nordiska länderna baserar sig på ett sä kallat homogent ideal. I ett sådant samhälle är det ytterst svårt att svara på olika fordringar utifrån: ”95 % av invandrarna lever i en mycket osäkert situation på arbetsmarknaden. Jag kan och vill inte tro att 95 % av invandrarna inte kan tillräckligt bra finska eller svenska. Fast det inte finns stora brister på själva lagstiftningen, så vet invandrarna oftast inte vilken service som finns till deras förfogande och hur man kan söka sig dit. Dessutom diskuterar vi mycket om vad vi kan göra för invandrarna i stället för att fråga oss vad vi kan göra tillsammans med invandrarna. Invandraren känner sig lätt som ett djur på Högholmen, som man alltid måsta ta hand om. Nu kan vi invandrare själva göra mycket om man bara skulle få möjligheten att delta i processen. Över huvud taget borde ansvaret delas upp på ett mera effektivt sätt som hjälper samhället, sysselsättningen och invandraren.

Såsom Risto Laakkonen tycker, tycker också I-Fisk, att frågan gällande servicens innehåll borde tas upp på nytt. Finland borde skapa ett mera mångkulturellt serviceerbjudande i sådana sektorer som kräver ett mångkulturellt tänkande. Finansiella resurser finns det nog i landet, som vi fick höra.

Integrationsstöd för invandrare
I-Fisk ska aktivt följa med den finlandssvenska diskussionen kring integreringen. En utlänning som är varaktigt bosatt i Finland kan efter de tre första åren i landet erhålla integrationsstöd, men inte för yrkesinriktad utbildning, utan då måste invandraren ansöka om studiestöd. De som studerar i utbildningar som tillhandahålls av arbetskraftsbyrån kan istället för integrationsstöd också erhålla utbildningsstöd eller arbetsmarknadsstöd. Bra att utlänningen kan få någonting!, men har han faktiskt rättigheten till hjälp och hur och av vem? Alla tycks vi ändå vara enig om att Finland borde få in invandraren i arbetslivet smidigare, så att de kan fungera som en del av det finska samhället. Och alla borde vi hjälpa till att slippa av med de problem som ännu finns kvar.

Av Gerd-Peter Löcke

Länkar
Information om Utbildningsstyrelsen
Information om grundläggande färdigheter 
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen (pdf)

En artikel om erkännande av utländska examina kommer ut i ett senare skede.