Utskottsråd Pentti Arajärvi anser att de sociala utgifterna har dragits ned så kraftigt, att Finland är snart på samma nivå med Medelhavsländerna. Deras system baserar sig dock i större grad på frivillighet och inte som i Finland på offentligservice.

För kraftig minskning
I en intervju för Kommunen och Vi -tidningen tar han upp ett oroväckande exempel: ett allt större behov av mentalvårdsservice för barn.

Barn som lever i dåliga omständigheter eller som är psykiskt sårbara bör naturligtvis vårdas. Men frågan gäller, att har vi i själva verket alltför litet offentlig service för barn. Har barnens allmänna välfärd försämrats, vilket syns exempelvis i allt flera barnskyddsfall? Pentti Arajärvi anser att man bör se över nedskärningarna och personalmängden, och samtidigt tänka på vad man kan göra åt saken.

Hörnstenar i välfärden
Den nordiska välfärdens hörnstenar bygger enligt Pentti Arajärvi på gemensam service, utkomststöd, kostnadsersättningar samt socialpolitiska skatteförmåner. Den nordiska modellen har sina rötter i den mellaneuropeiska, som grundar sig på tanken om att inkomsten skall ersättas, om man inte kan arbeta. Systemet omfattar också trygghet för familjemedlemmar.

Den nordiska modellen är i princip mera omfattande, men dyr. Pentti Arajärvi konstaterade dock att för Finlands del gäller inte denna dyrhet, eftersom socialskyddet har redan kraftigt minskats. Medborgarlön kunde vara det mest omfattande systemet, men Arajärvi hör inte till anhängarna av det. Han ser att systemet är både dyrt och sårbart. Förmånerna skulle inte ändå räcka för storinkomsttagarna. Det bör finnas tillgång till tillräcklig service enligt finska grundlagen. Politikernas sak är att fastställa den tillräckliga nivån. Arajärvi underströk att tjänsterna skall beräknas, med tanke på samhällets förmögenhet, så att alla kan tryggas en rimlig levnadsstandard och arbete samt välfärd.

Denna nordiska välfärdsmodell har en enligt Arajärvi en kraftig förankring bland medborgarna och politikerna, men inom ekonomivärlden ses att en minimal utkomstnivå är tillräcklig.

Hot mot välfärden
Arajärvi säger att välfärdssamhället hotas av ett minskat antal försörjare. Detta påverkas av arbetslösheten och en förtida pensionering. I dagens läge finns en sysselsatt i förhållande till ungefär 1,3 personer, som är utanför arbetslivet och detta förhållande blir sämre, för finländarna åldras snabbast i Europa. Bättre sysselsättning och en högre pensionsålder i snitt vore de bästa medicinerna mot detta problem. Hela 60 procent är bara 55 år när de går i pension enligt nuvarande system.

Kommunerna bör ha produktionsansvar för tjänsterna, annars kan inte ett heltäckande system tryggas för hela befolkningen. Service som bygger på kommersialism är till naturen en serviceform för de förmögna, eller så skummar man bara grädden på ytan. Servicen bör i första hand utgå från kommuninvånarens och i andra hand från de anställdas behov, och samtidigt bör man hela tiden se på servicen ekonomiskt och vilka effekter den har.