Pressklipp 17 -23 augusti

Allt hårdare attityder mot invandrare
Attityderna mot invandrare har hårdnat i Finland under de senaste åren, visar en enkät som Yles Nyheter har gjort. På sju av åtta orter på olika håll i landet som har en mångkulturell samlingsplats bekräftas att atmosfären mellan invandrare och ortsbor har försämrats.
Invandrarna själva upplever orättvisor och rasism så gott som överallt och också antalet direkta våldsdåd har ökat. En bidragande orsak till det här anses vara den ekonomiska nedgången.
22/08 Svenska Yle

Den nästa stora konflikten?
I Six Degrees sommarnummer ingår en artikel om Umayya Abu-Hanna som flyttat till Finland för 28 år sedan från Palestina-Israel och som är aktiv inom de Gröna. I artikeln spår hon att den nästa stora konflikten inom integration är mellan invandrarna och finlandssvenskarna. Abu-Hanna upplever att finlandssvenskarna dominerar diskussionen om minoriteter i Finland och att finlandssvenskarna som den välbärgade minoriteten med fungerande nätverk gör det omöjligt för andra att föra fram andra kulturella alternativ. Redan tidigare har reserverade kommentarer angående finlandssvenskarna yppats från de Grönas håll.
Ann-Jolin Grüne tycker inte att man skall ställa minoriteter mot varandra. Ur hennes perspektiv ser det ut som en ”splittra och härska” -metod. Som finlandssvensk undrar hon varför inte den finlandssvenska samhällsorganisationen kunde utnyttjas som en möjlighet för integration?
För Finlandssvenskarna handlar invandring egentligen om att överleva och utvecklas. Redan nu finns det fler invandrare i Helsingforsregionen än finlandssvenskar. Om integrationspolitiken inte förändras i Helsingforsregionen kommer allt fler invandrare att se finlandssvenskarna som ett hot och ett till hinder eftersom svenska krävs för kommunala och statliga ämbeten . Även majoritetsbefolkningens negativa attityd gentemot svenska färgar av sig.
Grüne hoppas att den följande stora konflikten inte kommer att vara mellan invandrare och finlandssvenskar utan att andra lösningar kan hittas. Läs mer
20/08 Magma

Elever i Finland flera år före
Finländska elever ligger nära två år före sina nordiska bröder och systrar när det gäller naturvetenskapliga kunskaper - och de drar ifrån ytterligare. Slutsatsen dras i en rapport av Nordiska ministerrådet, som i sin tur bygger på siffror från internationella kunskapsmätningen Pisa 2006.
Rapporten gör föga mer än spekulerar kring orsakerna, men pekar på att Finlands studieplaner är mer ämnesspecifika, och dess lärare mer specialiserade än i de övriga länderna. Däremot tycks frågan om betyg och centrala test vara betydelselös för kunskapsnivån, enligt rapporten.
Elevernas bakgrund, socialt, ekonomiskt, när det gäller kön och om de eller deras föräldrar invandrat, har fortsatt stor påverkan på skolresultaten, trots alla ansträngningar för att motverka just detta. Trots det är de nordiska länderna i jämförelse med övriga OECD mindre socioekonomiskt splittrade.
18/8 Vasabladet /FNB

Pressklipp 10 -16 augusti

Invandrare integreras i hälsovården
Hälsovården ska bli bättre på att uppmärksamma invandrarnas situation och bakgrund. Det är målsättningen i ett projekt som det Sydösterbottniska hälsovårdssamarbetet K5 och Vasa är med i. Det handlar om ett landsomfattande pilotprojekt som Inrikesministeriet initierat. 16 områden runt om i landet deltar i projektet, Vasa tillsammans med K5 är en deltagare. De olika områdena fokuserar på olika saker i sina projekt, till exempel språkundervisning. I Österbotten har man valt att satsa projektpengarna på hälsovården eftersom det är ett effektivt sett at nå flera av invandrarna och behovet är stort. Syftet är att fånga upp eventuella problemfall i ett tidigt skede genom att koncentrera resurser framför allt till familjeservicen.
14/8 Svenska Yle

Lyssna
Ismet Gutic vet hur viktigt det är att bli bemött på rätt sätt

Fullt på Medis svenskakurser
Med två dagar kvar av anmälningstiden har Medborgarinstitutet på Åland, Medis, redan fullt på sina kurser i svenska för invandrare. 70 platser finns och nära 90 anmälningar har kommit in hittills. Situationen var likadan i fjol och landskapet kunde inte under hösten skjuta till extra pengar för att fler skulle få plats.
- Nu vänder vi oss åter till vår uppdragsgivare och meddelar hur många som står på väntelista, och så får vi se hur de gör, säger Medis rektor Leena Raitanen.
Av Medis avtalskommuner är det i år endast invånare från Geta och Jomala som inte kan anmäla sig till hur många kurser de vill. Getabor och Jomalabor får endast gå en kurs per person, vill de gå fler får de även betala den kommunala delen av kursavgiften.
14/8 Ålands Radio/TV

Antalet invandrare ökar i Esbo
Antalet och andelen invandrare ökar kraftigt i Esbo. På 2000-talet har andelen invandrare mer än fördubblats, från under fyra procent till över åtta procent. Esbo ska satsa mera på att få invandrare snabbt in i arbetslivet. Staden måste förbättra sysselsättningen av invandrare för att stadens ekonomi och skatteintäkter ska hållas i balans. Trycket ökar ytterligare till följd av den ekonomiska nedgången.
Det här framgår av Esbo stads mångkulturella program för åren 2009-2012. Största delen av invandrarna i Esbo kommer från Ryssland - de följs av ester, somalier och britter.
11/08 Svenska Yle

Lyssna på Christian Thibault om mångkulturella programmet

Svenskkritiskt radioprat anmält till opinionsnämnden

Docent Holger Wester har anmält redaktör Kirsi Virtanens uppmärksammade radioprogram till opinionsnämnden för massmedier. I programmet talade Virtanen om invandrares och finlandssvenskars benägenhet att lära sig finska. Wester anser att Kirsi Virtanen bröt mot god journalistisk sed i radioprogrammet som sändes i Yle Radio 1 den 29 juli 2009.
I programmet sade hon att det är onödigt att anklaga invandrare för dåliga kunskaper i finska så länge det i vårt land bor infödda finländare som inte talar finska eller ens vill lära sina barn finska. Hon ansåg att svenska föräldrar som placerar 4-5-åriga barn i svensk dagvård borde skämmas.
- Detta är grov hets mot folkgrupp att ett slag som bör förbjudas i vår licensfinansierade radio och i massmedia generellt, säger Wester.
Han hävdar att Kirsi Virtanen bryter mot en rad centrala punkter i journalistreglerna och personligen känner han sig djupt kränkt i egenskap av finlandssvensk som i sitt anletes svett lärt sig finska.
10/08 Vasabladet

Veckans pressklipp 3-9 augusti

Allt fler vistas olagligt i Finland
Antalet utlänningar som vistas olagligt i Finland har ökat klart, skriver tidningen Keskisuomalainen. Enligt centralkriminalpolisen fick myndigheterna under årets sex första månader uppgifter om nästan 3.800 fall. Det här är nästan tre gånger fler än under samma tid i fjol.
Cirka 600 personer är misstänkta för brott mot utlänningslagen, till exempel för att de har vistats i landet utan pass, uppehållstillstånd eller visum eller arbetar utan tillstånd. Av de fall som polisen noterade under början av året har största delen senare sökt om asyl. Det innebär att de då vistas lagligt i landet.
Människorättsorganisationen Amnesty International kritiserar centralkriminalpolisens sätt att sätta in såväl sådana som senare har sökt om asyl och personer som har brutit mot utlänningslagen i samma statistik.
06/08 Vasabladet / FNB

Många rasistiska brott i Karleby
I Karleby görs många rasistiska brott. Det visar Polishögskolans undersökning där Karleby kommer trea när man ser på mängden brott i förhållande till antalet utlänningar på orten. Karleby har i flera år kommit högt uppe i statistiken, men ändå är inte kriminalkommissarie Anders Åfors speciellt bekymrad. Åfors tror också att invandrare idag är mera medvetna om sina rättigheter och lättare tar kontakt med polisen än tidigare, även om en brottsanmälan för många kan vara ett stort steg att göra.
Det dolda talet är också stort. Upp till 70 procent av brott med rasistiska förtecken kommer aldrig till polisens kännedom har Polishögskolans tidigare undersökningar visat.
04/08 Svenska.Yle

Inrikesministeriet hade önskat mer pengar för att emot invandrare
På inrikesministeriet är man missnöjd med den summa pengar som har reserverats för att ta emot invandrare i finansministeriets budgetförslag. På grund av att antalet invandrare har ökat kraftigt, åttafaldigades summan i budgeten sedan i fjol. Den steg med 70 miljoner.
Men enligt migrationsdirektör Mervi Virtanen räcker det inte för att förbättra invandrarnas situation. På inrikesministeriet vill man öka summan med ytterligare 7 miljoner. Det skulle sporra kommunerna till att ta emot fler invandrare och hjälpa invandrarna att anpassa sig till det finländska samhället.
03/08 Radio X3M

Fingeravtryck införs i det nya passet
De biometriska passen togs i bruk den 29 juni i alla EU:s medlemsländer samt Norge, Schweiz och Island. EU ändrade förordningen från 2004 vad gäller säkerhetsfaktorer och biometri för pass och resedokument.
Det är viktigt att öka passens säkerhetsmekanismer eftersom ett pass internationellt sett är det viktigaste resedokumentet. Därför ville EU också med biometriska uppgifter öka passens säkerhet samt förhindra förfalskningar, bekämpa terrorism, illegal invandring och handel med barn. De nya passen som har försetts med fingeravtryck förbättrar i betydande grad möjligheten att identifiera passinnehavaren. Tidigare kunde man enbart sammankoppla passet och passinnehavaren på basis av ett fotografi och passuppgifterna.
03/08 Europainformation

Veckans pressklipp 27.7- 2.8

Utländska kvinnor och män behandlas olika
Invandrarkvinnor upplever ofta en annan typ av diskriminering än invandrarmän, uppger minoritetsombudsmannen Johanna Suurpää. En invandrarkvinna som anländer till Finland, eller som redan bott en tid i landet, möter ofta en annan typ av diskriminering än manliga invandrare.
Suurpää behandlar många fall av diskriminering som gäller utländska kvinnor. Enligt henne är det oftast kvinnan själv eller någon av hennes vänner som anmäler diskrimineringen.
Minoritetsombudsmannens överinspektör Pirjo Kruskopfin säger att diskrimineringen invandrarkvinnor utsätts för kan framkomma till exempel då de är i kontakt med socialarbetare.
Största problemet lär vara att en del av invandrarkvinnorna inte möter service som skulle vara skräddarsydd för dem. Det lever många invandrarkvinnor i Finland som bott här upp till fem år men som aldrig varit på en arbets- och näringsbyrå.
2/8 HBL/FNB

För lite pengar för integrering
På inrikesministeriet är man missnöjda med den summa pengar som finansministeriet i sitt budgetförslag reserverat för att ta emot invandrare. Summan som reserverats för att ta emot invandrare har åttafaldigadts sedan i fjol, den har alltså stigit med 70 miljoner euro. Men enligt migrationsdirektör Mervi Virtanen räcker det inte för att förbättra invandrarnas situation.
På inrikesminsiteriet vill man öka summan med ytterligare sju miljoner euro. Det skulle sporra kommunerna till att ta emot fler invandrare och hjälpa invandrarna att anpassa sig till det finländska samhället, anser man på inrikesministeriet.
1/8 Svenska Yle

Utvecklingen av migrationsförvaltningen fortsätter
Inrikesministeriet har ställt upp som mål att Finland är Europas tryggaste land. De centrala målen för den inre säkerheten har fastställts i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2009 - 2011 och i programmet för den inre säkerheten.
Utvecklingen av migrationsförvaltningen fortsätter. Ansvaret för den praktiska styrningen av mottagandet av asylsökande överförs till Migrationsverket. Genomförandet av det migrationspolitiska programmet och ett flerårigt åtgärdsprogram som fastställdes i regeringens halvtidsöversyn fortsätter.
Det görs förberedelser för införandet av uppehållstillståndskort som innehåller biometriska kännetecken. Riktlinjerna och praxis för Finlands asylpolitik ska förenhetligas så att de i stort sett överensstämmer med de andra nordiska länderna. Asylpolitiken effektiviseras i syfte att minska antalet ogrundade asylansökningar. Flyktingkvoten förblir på nuvarande nivå, dvs. 750 personer.
Budgetpropositionen för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2010 finns att läsa på ministeriets webbplats (på finska).
31/7 Polisens bulletin

Det finns inlägg som går över gränsen
Enskilda inlägg på Facebook-gruppen "Inte mera asylsökande" utreds nu av polisen som misstänkt hets mot folkgrupp. Initiativet till utredningen togs av äldre kriminalkonstapel Mikael Appel efter att han bekantat sig med gruppens sida, som Vbl berättade om 17/7.
Det är främst en person som står för de flesta grova inläggen på sidan. Mannen hänvisar bland annat till nazistisk ideologi och skriver om den internationella nazistiska organisationen Blood and Honour som "vår organisation". Andra inlägg i gruppen är mera neutrala, och några uppmanar till uteslutning av mannen.
Exakt vilken inriktning polisutredningen ges är ännu oklart. Den inleddes på måndagen. En öppen fråga är vilken roll ansvariga administratörer/moderatorer, och eventuellt Facebook har.
Så kallade grupper på Facebook är endast öppna för registrerade medlemmar av Facebook. Gruppen mot asylsökande har i dagsläget 205 medlemmar. De flesta av dem är sydösterbottningar i 20-30-årsåldern. Straffet för hets mot folkgrupp är böter eller max två års fängelse.
29/07 Vasabladet

Finlandssvenskar kritiserades i radioprogram
Radioprataren Kirsi Virtanen frågar sig i sitt program på kanalen Yle Radio 1 hur det är möjligt att det bor folk i Finland som inte ids lära sig finska. Enligt Virtanen är det onödigt att klaga på att invandrare inte lär sig finska ordentligt så länge det finns finländare som bara pratar svenska och inte vill lära sig finska. I programmet kritiserar Virtanen finlandssvenska föräldrar som inte lär sina barn finska. Hon berättar att hon har helt tvåspråkiga barn eftersom hon själv pratar svenska med barnen medan hennes man pratar finska med dem.
Kirsi Virtanen jobbar bland annat som programvärd för Yles Aamu-tv på lördagar. Hon har jobbat som journalist i över 20 år och har kommenterat Eurovisionen i tv 1993 och 1994. Hennes radioprogram som sänds varje onsdag är känt för att ta upp kontroversiella ämnen.
28/7 Vasabladet

Delegationen för etniska relationer
Delegationen för etniska relationer tillsattes den 21 augusti 2008 för en fjärde mandatperiod 2008-2011. I den riksomfattande delegationens handlingsplan fastställs verksamhetens utgångspunkter, prioriteringar och verksamhetsformer.
Delegationen prioriterar invandrarnas delaktighet i samhället, likabehandling i arbetslivet och unga invandrares ställning. Delegationen anser att invandrarna och de etniska minoriteterna är en del av det finländska samhället. Finland ska se till att de har lika möjligheter att vara delaktiga och bidra till utvecklingen av samhället. De invandrare som bor i Finland ska vara en viktig resurs för det finländska arbetslivet. Likabehandling är en konkurrensfördel för arbetskollektiven. Dessutom förespråkar delegationen: "En ung invandrare med lika möjligheter blir en likvärdig vuxen."
28/7 Inrikesministerium/Polisen

Allt fler vill bli finska medborgare
Nästan 7000 personer har beviljats finländskt medborgarskap i år. Siffran är hög när man jämför med samma tid i fjol då 3000 personer fått medborgarskap. Tillväxten beror till en stor del på att ett rekordstort antal ansökningar om medborgarskap för tidigare finska medborgare och deras avkomlingar anhängiggjordes i fjol.
Fram till slutet av fjolåret var det möjligt för före detta finländare att få medborgarskap genom en speciell anmälan utan att de behövde flytta till Finland. Nästan 80 procent av dem som fick medborgarskap var just sådana. Av de andra som fick medborgarskap kom de flesta från Ryssland, Somalia, Afghanistan, Iran eller Irak.
28/7 HBL/FNB

Invandringstermer på nåtet

Migrationsverket har lagt ut de flesta centrala svenska termer om invandring på nätet. Förklaringarna följer inte ordagrant de definitioner som finns i lagstiftningen utan ordlistan är snarare avsedd för handledning i all slags ärande angående invandringsfrågor. De flesta termer finns med motsvarande begrepp på finska och engelska, vilket säkert underlättar förhandlingarna med migrationsverket.

Vi rekommenderar att alla som behandlar invandringsfrågor bekantar sig med migrationsverkets sida. Men det är bra att i officiella sammanhang slå upp i lagen och annan källitteratur.

Invandringstermer